Tecken på ångest – vanliga symtom
Ångest kan kännas som stark oro eller rädsla. Den kan märkas i tankarna, kroppen, sömnen och beteendet. Många känner ångest ibland utan att behöva söka vård, men besvären kan bli så omfattande att de leder till stort lidande eller stora problem i vardagen. Då kan det handla om ett ångestsyndrom.
Vanliga tecken på ångest är ständig rädsla inför olika händelser, rastlöshet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Symtomen behöver inte komma samtidigt. Det viktiga är hur de påverkar dig och ditt vardagsliv.
Oro, rädsla och svårt att koncentrera sig
Oro är ofta det tydligaste psykiska symtomet. Du kan känna rädsla inför olika händelser eller ha svårt att släppa orostankar, även när du försöker vila. Tankarna kan ta så mycket plats att det blir svårt att fokusera på arbete, studier, läsning eller samtal.
Ångest kan också göra dig rastlös och lättirriterad. Långvarig ångest kan påverka relationer och vardagsliv, särskilt när oron gör att du har mindre energi eller reagerar starkare på påfrestningar än vanligt.
Orolig? Kroppsliga symtom vid ångest
Ångest påverkar kroppen och kan bland annat ge hjärtklappning, andnöd och yrsel. Andra möjliga oro-symtom är muskelspänningar, spänningshuvudvärk, magont, illamående, klump i magen, tryck över bröstet, skakighet och darrningar. Det kan även förekomma lös mage, ett ökat behov av att gå på toaletten eller svårigheter att svälja.
- hjärtklappning eller snabbt hjärtslag
- andningssvårigheter eller andnöd
- yrsel eller svimningskänsla
- svettningar, skakningar och darrningar
- muskelspänningar och huvudvärk
- magont, illamående eller klump i magen
- tryck över bröstet
- lös mage eller behov av att gå på toaletten oftare
Brösttryck, andningssvårigheter och hjärtklappning kan förekomma vid ångest och panikattacker, men nya eller allvarliga kroppsliga symtom ska bedömas av vården. Avfärda inte automatiskt sådana besvär som ångest.
Sömnproblem och rastlöshet
Ångest kan göra det svårt att somna, störa sömnen eller göra att du vaknar med oro. När sömnen påverkas blir det samtidigt svårare att koncentrera sig och hantera vardagen. Rastlöshet och en känsla av att inte kunna varva ner kan finnas både på dagen och kvällen.
Regelbunden sömn, mat och fysisk aktivitet kan göra ångest lättare att hantera. Alkohol och andra droger kan förvärra ångest på sikt. Även nikotin och koffein kan öka ångest och försämra sömnen.
Undvikande kan vara ett tecken på ångest
Du kan börja undvika platser, personer eller situationer som väcker obehag. Det kan handla om att tacka nej till sociala aktiviteter, undvika att resa eller låta bli att lämna hemmet. Vid social ångest kan sociala situationer kännas så svåra att du begränsar kontakten med andra.
Undvikandet kan ge tillfällig lättnad, men brukar öka ångestproblemen på längre sikt och göra livet mer begränsat. Därför kan KBT innehålla exponering i små, hanterbara steg. Målet är att gradvis kunna närma sig situationer som du har börjat undvika.
Panikattack och paniksyndrom
En panikattack kan komma plötsligt och oväntat, även när du vilar eller håller på att somna. Kroppen kan reagera med snabbt och hårt hjärtslag, andningssvårigheter, tryck över bröstet, yrsel, illamående, svettningar, stickningar, domningar eller darrningar. Svimningskänsla, muskelsvaghet, tunnelseende och overklighetskänslor kan också förekomma.
En panikattack pågår ofta i några minuter och går sedan över av sig själv. En enstaka panikattack är inte samma sak som paniksyndrom. Paniksyndrom innebär flera panikattacker och en rädsla för att få nya attacker. Undvikande är vanligt. Läs mer om symtomen vid paniksyndrom hos 1177.
Vid flera panikattacker under minst en månad bör du kontakta en vårdcentral. Sök också hjälp om rädslan för nya attacker eller undvikandet påverkar din vardag.
När bör du söka hjälp för ångest?
Kontakta en vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera dig. Det gäller också om du har börjat undvika platser, personer eller situationer. En bedömning kan hjälpa dig att avgöra vilken behandling som passar. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, hjälp att bedöma symtom och vägledning till rätt vård.
Ångestsyndrom kan behandlas med KBT, läkemedel eller en kombination av båda. Behandlingen anpassas individuellt. KBT är förstahandsbehandling vid paniksyndrom och kan ges individuellt, i grupp eller via internet. Du kan läsa mer om behandling av ångest hos Psykiatri Region Stockholm.
Akut hjälp vid självmordstankar
Om du har självmordsplaner eller inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Ångest hos barn – symtom att vara uppmärksam på
Barn kan visa ångest på andra sätt än vuxna. Tecken kan vara gråt, utbrott, rastlöshet, insomningssvårigheter och trötthet. Barnet kan också få magont, ätproblem, hjärtklappning eller andningssvårigheter. Muskelspänningar, spänningshuvudvärk, illamående, klump i magen, tryck över bröstet, skakighet och darrningar kan förekomma, särskilt hos barn och tonåringar.
Kontakta vården om barnets oro eller ångest påverkar vardagen eller utvecklingen. Du kan vända dig till vårdcentralen, BVC för barn upp till sex år, ungdomsmottagning eller BUP. Enligt 1177 krävs hos barn minst sex månaders symtom och påverkan på fungerandet hemma, i skolan, med kompisar eller på fritiden för att det ska räknas som ångestsyndrom. Mer information finns på 1177 om ångest och fobier hos barn och tonåringar.
Vanliga frågor
Kan ångest uppstå utan en uppenbar orsak?
Ja, ångest kan komma utan att du ser en tydlig utlösande situation. Den kan kännas som stark oro eller rädsla och ge både psykiska och kroppsliga symtom, till exempel hjärtklappning, andnöd eller yrsel. Om besvären återkommer eller påverkar sömn, koncentration eller vardag bör du kontakta vårdcentralen.
Vilka är vanliga symtom på oro?
Vanliga symtom är rädsla, rastlöshet, koncentrationssvårigheter och sömnproblem. Kroppen kan reagera med hjärtklappning, andningssvårigheter, yrsel, muskelspänningar, magbesvär, skakningar eller tryck över bröstet. Undvikande av situationer eller personer är också ett tecken på att oron påverkar livet.
Hur skiljer man vanlig oro från ångest som behöver behandling?
De flesta känner oro eller ångest ibland. Det är framför allt påverkan på vardagen som avgör när du bör söka hjälp. Kontakta vårdcentralen om besvären gör det svårt att sova, koncentrera dig eller klara vardagen, eller om du börjar undvika sådant du tidigare gjorde.
Kan barn ha ångest?
Ja. Hos barn kan ångest märkas genom gråt, utbrott, rastlöshet, sömnsvårigheter, trötthet eller kroppsliga besvär som magont, hjärtklappning och andningssvårigheter. Sök vård om oron påverkar barnets vardag eller utveckling. Vårdcentral, BVC, ungdomsmottagning och BUP är möjliga kontaktvägar.
