Hjärtat hoppar över slag – vad kan det bero på?
Att hjärtat hoppar över ett slag, slår dubbelslag eller plötsligt slår hårt kallas ofta hjärtklappning. Hjärtklappning kan innebära att hjärtat slår snabbt, kraftigt eller oregelbundet under en kort stund. Känslan av ett överhoppat slag beror ofta på ett extraslag följt av en kort paus. Nästa hjärtslag kan då kännas kraftigare eftersom hjärtat har hunnit fyllas med mer blod.
Extraslag förekommer hos vuxna och är för det mesta inte farliga hos personer som har ett friskt hjärta. Hjärtklappning kan uppstå både i vila och vid fysisk aktivitet. Vid ansträngning, rädsla eller stress slår hjärtat normalt snabbare.
Hur känns hjärtklappning?
- Hjärtat slår hårt eller dunkar i bröstet.
- Hjärtat känns som om det hoppar över ett slag eller hoppar till.
- Hjärtat slår dubbelslag eller extraslag.
- Pulsen känns snabb, kraftig eller oregelbunden.
Vuxnas hjärtfrekvens i vila är vanligtvis 50–100 slag per minut. En viss pulsnivå avgör däremot inte ensam om hjärtklappningen är farlig.
Vanliga orsaker till extraslag och oregelbundna hjärtslag
Vanliga orsaker och utlösare är stress, ångest, panikattacker, alkohol, kaffe, te, rökning, snusning, feber och smärta. Hjärtklappning kan också förekomma efter en sjukdom eller vid förändrad ämnesomsättning och blodbrist. Hjärt- eller lungsjukdom kan vara en annan orsak.
Vid vissa ventrikulära extraslag kan även läkemedel, klaffel, hjärtsjukdom, hjärtsvikt, rubbningar i kroppens salter, infektion och låg hjärtfrekvens spela in. Läkartidningen beskriver ventrikulära extraslag och hur de utreds.
Stress, ångest och hjärtklappning
Stress kan få hjärtat att slå både snabbare och kraftigare. När kroppen uppfattar ett hot frisätts bland annat adrenalin och noradrenalin. Det höjer pulsen, gör hjärtslagen mer kraftfulla och kan höja blodtrycket. Hjärt-Lungfonden förklarar sambandet mellan stress och hjärtklappning.
Ångest kan också göra att hjärtat slår hårdare och fortare. Hjärtklappningen kan i sin tur öka oron, särskilt om kroppens signaler tolkas som tecken på fara. Då kan även andfåddhet, svettningar, trötthet, bröstsmärta, svimningskänsla och domningar förekomma. 1177 beskriver hjärtklappning som ett möjligt symtom vid ångest.
Är hjärtklappning och yrsel farligt?
Yrsel kan ha flera orsaker, men yrsel eller kortvarig svimning tillsammans med hjärtklappning är en varningssignal. Sök omedelbar vårdkontakt om du blir yr eller svimmar i samband med ansträngning, eller om yrseln eller svimningskänslan kommer när du sitter eller ligger.
| Symtom tillsammans med hjärtklappning | Gör så här |
|---|---|
| Intensiv hjärtklappning som inte går över | Kontakta vårdcentral eller jouröppen mottagning omedelbart. Är de stängda, sök akutmottagning. |
| Yrsel eller kortvarig svimning | Sök omedelbar vårdkontakt, särskilt vid ansträngning eller i sittande eller liggande. |
| Oregelbundna hjärtslag och bröstsmärta | Ring 112. |
| Hjärtklappning med plötslig andnöd, kallsvettning, yrsel eller svimningskänsla | Sök akut medicinsk bedömning. |
Kontakta vårdcentral så snart som möjligt vid nytillkommen eller återkommande hjärtklappning. Vården kan då bedöma om det behövs en utredning.
Så utreds hjärtklappning
Vid en utredning frågar vården när besvären började, hur länge de varar, om pulsen känns regelbunden och vilka andra symtom som uppstår. Vården undersöker också hjärta och lungor och kontrollerar blodtrycket.
Utredningen kan omfatta:
- EKG för att registrera hjärtats rytm.
- Blodprover, bland annat för blodbrist, saltförändringar och förändringar i ämnesomsättningen.
- Långtids-EKG om besvären kommer i perioder.
- Ultraljud av hjärtat eller arbetsprov när det behövs för att utesluta hjärtsjukdom.
Vid misstänkta ventrikulära extraslag kan 12-avlednings-EKG, ekokardiografi och långtids-EKG användas. Prognosen är vanligtvis god när det inte finns en strukturell hjärtsjukdom.
Vad kan man göra själv mot hjärtklappning?
Försök andas lugnt och slappna av när episoden pågår. Minska kaffe, te och alkohol och undvik rökning och snusning. Tillräcklig sömn kan också vara en del av egenvården. Res dig långsamt om du lätt blir yr.
Anteckna gärna när hjärtklappningen börjar, hur ofta den kommer och hur länge episoden varar. Skriv också ned om rytmen känns regelbunden eller oregelbunden, vad du gjorde innan besvären började och om yrsel, andfåddhet, bröstsmärta eller andra symtom förekommer.
Regelbunden fysisk aktivitet rekommenderas som egenvård vid ångest. Enligt 1177 brukar extraslag ofta försvinna vid fysisk aktivitet. Anpassa aktiviteten efter hur du mår.
Behandling av hjärtklappning och ångest
Behandlingen beror på orsaken, besvärens omfattning, andra sjukdomar och levnadsvanor. Om hjärtklappningen beror på en hjärt- eller kroppslig sjukdom behandlas den bakomliggande orsaken. Vid hjärtarytmier kan läkemedel eller annan hjärtrytmbehandling bli aktuell efter medicinsk bedömning.
Om hjärtklappningen ingår i ett diagnostiserat ångest- eller paniksyndrom kan KBT vara relevant. KBT kan innehålla kartläggning av tankar och beteenden, avslappningsövningar, mindfulness, hemuppgifter och träning på situationer som väcker obehag. 1177 beskriver KBT, som även kan ges via internet.
Vid stora och långvariga ångestbesvär kan läkemedel ingå i behandlingen. SSRI och SNRI används vid ångest, men behandlar ett ångestsyndrom – inte hjärtklappning som sådan. 1177:s kliniska kunskapsstöd om ångestsyndrom anger SSRI som förstahandsval bland läkemedel.
Vanliga frågor
Är det normalt att hjärtat hoppar över slag?
Enstaka extraslag är vanliga och är för det mesta inte farliga hos personer med ett friskt hjärta. Känslan av ett överhoppat slag beror ofta på ett extraslag och en kort paus.
Varför slår hjärtat dubbelslag?
Det kan bero på ett extraslag. Efter extraslaget kommer ofta en kort paus, och nästa normala slag kan kännas kraftigare. Stress, ångest, koffein, alkohol, nikotin och vissa kroppsliga tillstånd kan bidra.
Hur länge varar hjärtklappning?
Hjärtklappning kan pågå under en kort stund, men varaktigheten varierar beroende på orsak och rytm. Notera hur länge episoden varar. Ihållande eller intensiv hjärtklappning som inte går över ska bedömas omedelbart av vården; kontakta vårdcentral eller jourmottagning och sök akutmottagning om de är stängda.
Vad gör jag vid hög puls och hjärtklappning?
Sätt dig ner, andas lugnt och notera vilka symtom du har. Det finns ingen enskild pulströskel som avgör om tillståndet är farligt. Om pulsen förblir hög eller hjärtklappningen inte går över, kontakta vården omedelbart. Ring 112 vid bröstsmärta med oregelbundna hjärtslag, svimning eller allvarliga symtom.
När ska jag söka vård för hjärtklappning?
Kontakta vårdcentral så snart som möjligt vid nytillkommen eller återkommande hjärtklappning. Sök omedelbar vård vid yrsel eller svimningskänsla i de situationer som beskrivs ovan. Ring 112 vid oregelbundna hjärtslag tillsammans med bröstsmärta eller om någon har svimmat.
Kan ångest orsaka oregelbundna hjärtslag?
Ja. Stress och ångest kan höja pulsen och göra hjärtslagen kraftigare. De kan också sammanfalla med extraslag. Hjärtklappning kan därför förekomma vid ångest, men orsaken behöver bedömas utifrån hela symtombilden.
