Hur känns ångest?
Ångest kan kännas både psykiskt och fysiskt. Vanliga ångestsymtom är stark oro, rädsla, hjärtklappning, snabb andning, känsla av otillräcklig luft, svettningar, yrsel, magbesvär och tryck över bröstet. En del får också stickningar, darrningar eller en känsla av overklighet.
Ångest är en automatisk kroppslig reaktion på ett upplevt hot. Hotet behöver inte vara verkligt eller tydligt. Kroppen kan reagera som om den behöver fly eller försvara sig även när det inte finns någon omedelbar fara. Symtomen kan börja svagt och öka gradvis, men också komma snabbt utan förvarning. Hur det känns och hur starkt det blir varierar från person till person.
Vanliga ångestsymtom
Ångestsymtom kan delas in i fysiska reaktioner, känslor och tankar. Ibland märks kroppen först: hjärtat slår fortare, andningen ökar och musklerna spänns. I andra fall börjar ångesten som oro eller en diffus känsla av att något är fel.
Fysiska symtom vid ångest
- Hjärtklappning eller snabbare puls
- Snabb andning, andnöd eller känsla av otillräcklig luft
- Tryck över bröstet
- Svettningar, darrighet och värme- eller köldkänsla
- Yrsel eller svimningskänsla
- Magont, orolig mage eller andra magbesvär
- Muntorrhet
- Stickningar, domningar eller muskelsvaghet
- Muskelspänningar och rastlöshet
Psykiska symtom och tankar
- Stark oro eller rädsla
- En diffus känsla av att något är fel
- Känsla av att tappa kontrollen
- Overklighetskänslor
- Irritabilitet och rastlöshet
- Svårigheter att sova eller koncentrera sig
Oro och ångest kan förstärkas av tankar om framtiden, särskilt när du fastnar i olika tänk om-scenarier eller tolkar kroppsliga signaler som tecken på fara.
Så känns ångest i kroppen
Kroppens stressreaktion gör att hjärtat slår fortare, andningen ökar och musklerna spänns. Därför kan ångest kännas på flera ställen samtidigt. 1177 beskriver ångest och dess kroppsliga symtom på ett sätt som kan hjälpa dig att förstå reaktionen.
| Område | Så kan det kännas |
|---|---|
| Bröstet | Hjärtklappning, tryck eller spänning |
| Andningen | Snabb andning eller känsla av andnöd |
| Magen | Magont, orolig mage eller illamående |
| Halsen | Muntorrhet eller obehag |
| Musklerna | Spänningar, darrighet eller svaghetskänsla |
| Händer och fötter | Stickningar, domningar eller förändrad temperaturkänsla |
Ångestattack och panikattack – hur känns det?
En panikattack är en plötslig och kraftig ångestreaktion. Den kan kännas som att du ska svimma, tappa kontrollen eller dö. Hjärtklappning, snabb andning, tryck över bröstet, yrsel, darrningar och en känsla av att inte få luft kan göra attacken mycket skrämmande.
En panikattack går vanligtvis över av sig själv inom några minuter. Om panikattacker återkommer kan paniksyndrom föreligga. Då finns ofta också en rädsla för att få en ny attack, vilket kan leda till undvikande.
Vad orsakar ångest?
Ångest kan påverkas av personlighet, uppväxt, aktuell livssituation, sömn och matvanor. Den kan utlösas eller förvärras av kris, höga krav, långvarig smärta, allvarlig kroppslig sjukdom, hot mot arbete eller bostad, problem i nära relationer och en destruktiv miljö.
Oro för krig, ekonomisk kris och klimatförändringar kan också bidra till ångest. Stora livsförändringar, förluster och traumatiska upplevelser kan påverka måendet, men det finns sällan en enda förklaring till varför ångest uppstår.
Ångest och depression förekommer ofta samtidigt. Om du både känner stark oro och har ihållande nedstämdhet, sömnproblem eller svårt att fungera i vardagen bör du kontakta vården för en bedömning.
Skillnaden mellan oro, ångest och ångestsyndrom
Oro är ofta tankar om något som kan hända. Ångest innebär dessutom en kroppslig och känslomässig alarmreaktion. När besvären blir återkommande, starka eller börjar styra vardagen kan det handla om ett ångestsyndrom.
Vanliga ångestsyndrom är paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, social ångest och hälsoångest. Vid generaliserat ångestsyndrom dominerar ständig, malande oro tillsammans med kroppsliga obehag som muskelspänning, svettningar, orolig mage och störd nattsömn. Läkemedelsverket beskriver diagnostik och olika ångestsyndrom.
Vad hjälper mot ångest?
Vid tillfällig eller måttlig ångest kan du prova att andas lugnt, byta miljö eller ta en promenad. Avslappning och medveten närvaro kan också vara hjälpsamt. Regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn, regelbundna måltider och stöd från andra är råd som 1177 nämner.
- Andas lugnt och rikta uppmärksamheten mot det du ser, hör och känner.
- Ta en promenad eller byt miljö om situationen tillåter.
- Ät regelbundet och försök hålla en stabil sömnrytm.
- Var uppmärksam på om koffein, nikotin, alkohol eller droger förvärrar besvären.
- Undvik inte allt du behöver eller vill göra; undvikande kan förstärka ångest över tid.
- Berätta för någon du litar på hur du mår.
Självhjälp ersätter inte vård när ångesten är stark eller långvarig.
Behandling av ångest
Behandling kan bestå av stödsamtal, psykologisk behandling och läkemedel. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den terapiform som främst rekommenderas vid ångest och kan i vissa fall erbjudas på nätet. KBT kan innehålla psykoedukation, exponeringsövningar enligt en hierarki och återfallsprevention.
Vid de flesta ångestsyndrom rekommenderas KBT som förstahandsval före läkemedel. Generaliserat ångestsyndrom är ett undantag i Läkemedelsverkets rekommendationer. Läs mer om icke-farmakologisk behandling.
Vid långvariga och stora besvär kan SSRI eller SNRI användas. Det kan ta flera veckor innan effekten märks, och vissa mår sämre i början. Bensodiazepiner rekommenderas generellt inte vid ångest på grund av beroenderisk och negativ kognitiv påverkan. Mer information finns i Läkemedelsverkets rekommendationer om läkemedelsbehandling.
När bör du söka vård?
Kontakta en vårdcentral om ångesten gör vardagen svår, stör sömn eller koncentration, leder till att du undviker sådant du behöver göra eller om du försöker dämpa besvären med alkohol, narkotika, spel eller självskada. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning eller hjälp att hitta rätt vård. Nya eller kraftiga kroppsliga symtom som brösttryck, andnöd eller svimningskänsla ska inte automatiskt avfärdas som ångest; sök vård för en medicinsk bedömning.
Vanliga frågor
Vilka är tecken på ångest?
Tecken kan vara att oron återkommer, tar mycket plats eller gör att du börjar undvika situationer. Ångest märks inte alltid som panik utan kan också vara en mer låggradig, ständig spänning.
Hur skiljer sig en ångestattack från vanlig ångest?
En ångestattack kommer ofta mer plötsligt och når snabbt hög intensitet. Vanlig ångest kan i stället ligga kvar längre och variera i styrka beroende på tankar och situation.
Kan ångest och depression förekomma samtidigt?
Ja. 1177 anger att det är vanligt att få ångest om man har depression. Samtidig oro och nedstämdhet kan göra det svårare att fungera i vardagen och är viktigt att ta upp med vården.
Vad kan jag göra om ångesten återkommer?
Notera när besvären kommer och vad som verkar påverka dem. Om ångesten återkommer, leder till undvikande eller påverkar sömn och vardag kan vårdcentralen hjälpa till att bedöma vilken behandling som passar.
