Vad är ångest?
Ångest är ett samlingsbegrepp för känslor av oro, rädsla och ängslan. Den kan märkas både psykiskt och fysiskt och påverka hur du fungerar i vardagen. Ångest kan till exempel påverka arbete, studier, sociala kontakter och andra viktiga delar av livet.
Tillfällig oro och rädsla behöver inte betyda att du har en ångeststörning. Ett ångestsyndrom innebär att besvären orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning. När ångesten återkommer, är svår att kontrollera eller gör att du inte längre klarar sådant som är viktigt för dig, bör den bedömas av vården.
Begreppen ångesttillstånd, ångestsyndrom och ångeststörning används för problematisk ångest. De beskriver inte alltid exakt samma diagnos. Generaliserat ångestsyndrom, GAD, och paniksyndrom är två exempel på tillstånd där ångesten kan få tydliga konsekvenser.
Ångestsymtom – så kan ångest kännas
Ångestsymtom varierar från person till person. En del märker främst kroppsliga reaktioner, medan andra framför allt upplever oro, rastlöshet eller koncentrationssvårigheter. Fysiska och psykiska symtom kan också förekomma samtidigt.
Fysiska ångestsymtom
Vanliga fysiska ångestsymtom är:
- Muskelspänning
- Svettning
- Hjärtklappning
- Besvär från mage och tarm
- Sömnstörningar
- Uttröttbarhet
Ångest kan även göra att kroppen känns spänd eller rastlös. Eftersom symtomen kan vara tydliga och obehagliga är det inte ovanligt att de i sig väcker mer oro.
Psykiska och känslomässiga symtom
Psykiska ångestsymptom kan vara:
- Överdriven oro, rädsla eller ängslan
- Nervositet och motorisk rastlöshet
- Koncentrationssvårigheter
- Irritabilitet eller lättretlighet
- Svårigheter att upprätthålla uppmärksamheten
- Sömnproblem
Symtomen säger inte ensamma vilken diagnos det handlar om. En professionell bedömning väger in hur länge besvären funnits, hur ofta de kommer och hur de påverkar livet.
Vad är GAD och hur skiljer det sig från annan ångest?
Generaliserat ångestsyndrom, GAD, kännetecknas av överdriven rädsla, ängslan och oro som är svår att kontrollera. Oron förekommer så gott som dagligen under åtminstone flera månader och gäller flera olika situationer eller områden i livet. Det kan handla om exempelvis familj, hälsa, ekonomi, utbildning eller arbete.
Vid GAD kan symtomen bland annat vara muskelspänningar, rastlöshet, nervositet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och sömnproblem. Det som skiljer tillståndet från vanlig, tillfällig oro är framför allt att oron är ihållande, bred och svår att styra samt att den orsakar lidande eller påverkar funktionsförmågan.
Ångestsyndrom kan förekomma tillsammans med depression, missbruk eller andra ångestsyndrom. Därför är det viktigt att inte försöka fastställa diagnosen enbart genom att jämföra en lista över symtom. Läs mer om GAD i Nationella vård- och insatsprogram.
Ångestattack: vilka symtom kan komma plötsligt?
En panikattack innebär att ångesten kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Den kan upplevas intensiv och skrämmande. En panikattack är inte samma sak som den mer långvariga oro som kännetecknar GAD, även om en person kan ha olika typer av ångestbesvär.
Återkommande panikattacker eller ångestattacker som påverkar vardagen är skäl att kontakta en vårdcentral. 1177 beskriver paniksyndrom och när det är viktigt att söka hjälp i sin information om paniksyndrom.
Varför får man ångest?
Frågan om ångestens orsak har sällan ett enda svar. Ångest är ett samlingsbegrepp och olika ångesttillstånd har olika kännetecken. För GAD är det centrala en svårkontrollerad oro över flera livsområden, medan paniksyndrom handlar om återkommande attacker där ångesten kommer plötsligt och märks tydligt i kroppen.
Det betyder att en enskild känsla eller ett enskilt kroppsligt symtom inte räcker för att avgöra varför du mår så. Besvären behöver ses i sitt sammanhang: vilka situationer som väcker oro, om oron finns nästan dagligen, om den går att kontrollera och om den påverkar arbete, studier eller relationer.
Ångest kan dessutom förekomma tillsammans med andra psykiska problem. En bedömning i vården kan därför behöva ta hänsyn till depression, missbruk och andra ångestsyndrom. Undvik att själv dra slutsatsen att ett visst symtom beror på en bestämd biologisk eller miljömässig faktor.
Behandling av ångest
Behandlingen beror på vilket ångesttillstånd det gäller och hur mycket besvären påverkar dig. Både läkemedel och psykologisk behandling kan hjälpa personer med ångestsyndrom. Vid GAD kan behandlingen bestå av läkemedel och/eller KBT. Psykopedagogisk behandling kan också mildra symtomen.
KBT vid GAD och paniksyndrom
Kognitiv beteendeterapi, KBT, vid GAD fokuserar på att förändra dysfunktionella tankemönster och beteenden som vidmakthåller ångesten. Hälso- och sjukvården kan erbjuda KBT till vuxna med GAD. KBT kan ges individuellt, i grupp eller via internet vid paniksyndrom.
Behandlingen följs upp kontinuerligt på individnivå. Vid depression och ångestsyndrom bör uppföljningen göras med validerade skattningsskalor, så att utvecklingen kan bedömas över tid. Mer om KBT vid GAD finns i Nationella vård- och insatsprogram.
Läkemedel mot ångest
För vuxna med GAD bör hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel. SSRI är oftast förstahandsbehandling bland läkemedlen. SNRI och tricykliska antidepressiva kan också användas, men ger ofta fler biverkningar. Val av läkemedel och uppföljning ska göras tillsammans med hälso- och sjukvården.
Vid paniksyndrom kan läkemedelsbehandling också användas. 1177 anger antidepressiva läkemedel som de vanligaste läkemedlen vid paniksyndrom. Läs om behandlingsalternativ hos 1177 och i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Vad kan man göra själv vid ångest?
Egen hantering kan vara ett sätt att få syn på besvären och förbereda ett samtal med vården. Skriv ned när ångesten kommer, vilka tankar och kroppsliga symtom som följer och om den påverkar sömn, arbete, studier eller sociala kontakter. Informationen kan göra det lättare att beskriva situationen.
Prata med någon du litar på om hur du mår. Om ångesten återkommer eller börjar begränsa vardagen bör du inte behöva hantera den ensam. Sök professionellt stöd även om du fortfarande klarar vissa delar av vardagen; det avgörande är hur besvären påverkar dig och om de är svåra att kontrollera.
För kompletterande läsning om ångest finns material hos Hjärnfonden, ett vårdprogram om ångestsyndrom och en översikt från Carlbring.se. Dessa länkar ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.
När ska man söka vård?
Kontakta en vårdcentral om ångestbesvären påverkar vardagen eller om du har återkommande panikattacker. Det gäller också när oron är svår att kontrollera, när du har ihållande sömnproblem eller när besvären gör att du inte fungerar som vanligt i arbete, studier eller sociala sammanhang.
Sök psykiatrisk akutmottagning vid självmordsplaner eller om måendet är så dåligt att du inte orkar mer. Vänta inte med att söka akut hjälp i en sådan situation.
Vanliga frågor
Vad betyder ångest?
Ångest betyder känslor av oro, rädsla och ängslan. Ångest kan ge både psykiska och fysiska symtom. Den blir ett ångestsyndrom när besvären orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning.
Vilka är vanliga symtom på ångest?
Vanliga symtom är muskelspänning, svettning, hjärtklappning, mag- och tarmbesvär, sömnproblem, uttröttbarhet, rastlöshet, nervositet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Symtomen varierar och behöver bedömas i sitt sammanhang.
Vad är skillnaden mellan ångest och en ångestattack?
Ångest kan vara mer långvarig oro eller ängslan. En panikattack innebär att ångesten kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Återkommande attacker bör bedömas av vården.
Vilken behandling finns vid ångest?
Behandling kan bestå av KBT, läkemedel eller båda, beroende på ångesttillstånd och individuella behov. Vid GAD är antidepressiva läkemedel oftast förstahandsbehandling bland läkemedlen, medan KBT också kan erbjudas. Vid paniksyndrom kan KBT ges individuellt, i grupp eller via internet, och antidepressiva läkemedel är vanliga.
När bör jag söka hjälp för mina ångestsymtom?
Kontakta en vårdcentral om ångesten påverkar vardagen eller om du har återkommande panikattacker. Sök psykiatrisk akutmottagning vid självmordsplaner eller om du inte orkar mer. För ytterligare perspektiv på psykisk ohälsa finns även UR:s material om ångest.”
