Varför får man ångest?
Man får ångest när kroppens och hjärnans alarmsystem reagerar med stark oro eller rädsla. Reaktionen kan utlösas av en aktuell situation, en tanke eller något som påminner om en tidigare obehaglig upplevelse. Ångest kan ge både psykiska och kroppsliga symtom och blir ett problem när den begränsar vardagen.
Ångest är vanligt och kan vara en övergående reaktion på stress, osäkerhet eller upplevda hot. Ibland kommer den plötsligt utan att orsaken känns tydlig. Det betyder inte att det är något fel på dig, men återkommande eller intensiv ångest kan behöva behandlas. 1177 beskriver ångest och vanliga symtom samt när det är klokt att söka vård.
Ångestorsak: vanliga utlösare
Det finns sällan en enda ångestorsak. Besvären kan uppstå genom samspelet mellan det som händer här och nu, tidigare erfarenheter och hur man reagerar på sina egna tankar och kroppsliga signaler. En viss situation kan vara ofarlig i praktiken men ändå uppfattas som hotfull av alarmsystemet.
Ångest kan utlösas av händelser, platser eller situationer som påminner om något obehagligt man varit med om tidigare. Det kan också handla om en situation där man känner sig bedömd, saknar kontroll eller oroar sig för vad som ska hända. Vid social ångest står rädsla och ångest i sociala situationer i centrum. Läs mer om det hos 1177 om social ångest.
Stress och svåra livsomständigheter kan göra ångesten mer påtaglig. Exempel är förändringar i arbete eller studier, konflikter, separationer, ekonomisk oro, sjukdom eller rädsla för att vara sjuk. Tidigare negativa upplevelser kan också påverka hur man tolkar nya situationer. Den utlösande faktorn är därför inte alltid uppenbar, och två personer kan reagera olika på samma händelse.
Tankar som förstärker ångest
Oro kan hålla igång ångest när tankarna snabbt drar slutsatsen att något kommer att gå fel eller att man inte kommer att klara situationen. En kroppslig signal, som hjärtklappning, kan då tolkas som ett tecken på fara. Rädslan ökar, vilket i sin tur förstärker kroppens reaktion.
Undvikande kan också bidra till att ångesten blir kvar. Om man gång på gång avstår från en plats, person eller aktivitet får man ingen möjlighet att upptäcka att situationen kan gå att hantera. På så sätt kan det kortsiktiga lugnet av att undvika göra nästa försök svårare. Att stegvis närma sig det obehagliga är därför en viktig del av behandling vid flera ångestproblem.
Det finns fördjupning om tankemönster i Krys material om negativa tankar. För den som vill läsa mer om ångest, utlösare och akuta situationer finns även en kompletterande genomgång av ångestattacker.
Hur känns ångest? Symtom att känna igen
Ångest kan kännas både psykiskt och fysiskt. Reaktionen varierar mellan personer och kan skifta från diffus oro till intensiv rädsla. Vanliga ångestsymtom är:
- hjärtklappning
- andningsbesvär
- yrsel eller en känsla av att svimma
- rädsla för att tappa kontrollen
- rädsla för att dö
- stark oro eller rädsla
Ångest kan påverka sömn, koncentration, stressnivå och irritabilitet. Den kan även påverka relationer och göra det svårare att arbeta, studera eller sköta vardagliga aktiviteter. Det är skillnaden mellan en tillfällig orosreaktion och besvär som behöver uppmärksammas: hur ofta ångesten kommer, hur stark den är och hur mycket den begränsar livet.
Vanlig oro, ångestbesvär eller ångestsyndrom?
Vanlig oro går ofta över när situationen förändras eller när man fått svar på det man oroat sig för. Ångestbesvär kan däremot återkomma, vara svåra att kontrollera eller göra att man börjar undvika sådant man behöver eller vill göra. När ångesten tydligt hindrar vardagen kan den höra ihop med ett ångestsyndrom.
Vanliga ångestsyndrom är paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, social ångest och hälsoångest. Vid generaliserat ångestsyndrom hindrar oron ofta personen i vardagen. 1177 om generaliserat ångestsyndrom beskriver när problemen kan kräva vårdkontakt.
Varför får man panikångest?
Panikångest kommer plötsligt och kan kännas mycket intensiv. Under en panikattack kan man känna att man ska svimma, tappa kontrollen eller dö. De kroppsliga signalerna kan i sin tur öka rädslan, även om den ursprungliga utlösaren är oklar.
En panikattack går oftast över inom några minuter, och reaktionen klingar sedan av av sig själv efter en stund. Det är ändå viktigt att inte automatiskt tolka alla starka kroppsliga symtom som ångest. Vid allvarliga eller nya symtom ska du söka vård akut. 1177 om paniksyndrom ger mer information om besvären och behandling.
När ska man söka hjälp för ångest?
Kontakta en vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera sig. Sök också hjälp om du börjat undvika situationer eller om ångesten är ihållande och återkommer. Vårdcentralen kan bedöma symtomen och hjälpa dig vidare till rätt behandling. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och vägledning om var du ska söka vård.
Vid självmordsplaner eller om du känner att du inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Om det finns direkt fara för livet ska du ringa 112.
Behandling mot ångest
Behandlingen anpassas efter vilken typ av ångest du har, hur mycket den påverkar dig och vilka behov du har. Den kan bestå av stödsamtal, psykologisk behandling eller läkemedel. Både psykologisk behandling och läkemedel kan hjälpa vid ångestsyndrom enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
KBT och exponering
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den terapiform som främst rekommenderas vid ångest. I behandlingen får du undersöka sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Du tränar på nya sätt att hantera ångesten och kan stegvis närma dig sådant du brukar undvika.
Exponering innebär att man närmar sig obehagliga situationer stegvis, i stället för att alltid undvika dem. Upplägget bör anpassas och kan med fördel göras tillsammans med en behandlare. KBT kan ibland erbjudas på nätet.
Läkemedel och samtalsstöd
Vid långvariga och stora ångestbesvär kan läkare bland annat använda antidepressiva SSRI- eller SNRI-läkemedel. Det kan ta flera veckor innan effekten märks, och vissa kan må sämre under de första veckorna. Läkemedel ska därför användas i kontakt med läkare, som följer upp effekt och eventuella biverkningar.
Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling, och antidepressiva läkemedel kan också användas. Vilken behandling som fungerar bäst varierar mellan personer. En psykolog eller annan vårdgivare kan hjälpa till att välja ett upplägg som passar situationen. För ytterligare läsning om ångest finns även Krys information om ångest och oro.
Vad kan man göra själv när ångesten kommer?
I stunden kan medveten närvaro, ett miljöbyte eller en promenad hjälpa vissa att hantera ångest. Försök lägga märke till vad som händer utan att direkt fly från känslan. En lugn aktivitet eller kontakt med någon du litar på kan också vara ett stöd.
- Lär dig mer om hur ångest fungerar och lägg märke till situationer som brukar utlösa den.
- Sök stöd hos en närstående eller vården om besvären återkommer.
- Försök, i små steg, att göra sådant du behöver eller vill göra även när det känns obehagligt.
- Undvik att använda alkohol eller droger för att lindra ångest. Det kan förvärra ångesten och öka risken för beroende.
Råd om ångest bör bygga på vad som faktiskt hjälper dig och får inte ersätta vård när besvären begränsar livet. Material om motion vid ångest finns hos Boka psykolog, och den som vill fördjupa sig i mental styrka kan läsa Johannes Hansens artikel om negativa tankemönster. Äldre resonemang om hjärnan och ångest finns hos Hjärnfonden och om BDNF hos Läkartidningen; behandlingsbeslut ska utgå från aktuell vård och professionell bedömning.
Vanliga frågor
Varför får man ångest utan anledning?
Ångest kan komma utan en tydlig medveten anledning. En situation, tanke eller plats kan påminna om tidigare obehag, och ibland märker man först kroppens reaktion. Stress och oro kan också göra alarmsystemet mer lättaktiverat. Om ångesten återkommer eller påverkar vardagen bör du kontakta vårdcentralen.
Vilka är de vanligaste orsakerna till ångest?
Vanliga utlösare är stress, svåra livshändelser, rädsla i sociala situationer, oro för hälsan och situationer som påminner om tidigare obehagliga upplevelser. Orsakerna kan samverka och ser olika ut för olika personer. Det går därför inte alltid att peka ut en enda orsak.
Kan ångest gå över av sig själv?
Övergående ångest kan klinga av när den utlösande situationen passerar. Återkommande, intensiv eller funktionsnedsättande ångest behöver däremot bedömas och kan behandlas. KBT, ibland internetbaserad KBT, samt läkemedel är exempel på behandlingar som kan hjälpa.
Hur länge varar en panikattack?
En panikattack går oftast över inom några minuter och reaktionen avtar sedan efter en stund. Eftersom kroppsliga symtom kan ha andra orsaker ska du söka akut vård vid allvarliga eller nya symtom. Vid direkt livsfara ringer du 112.
