Vad betyder generell ångest?
”Generell ångest” används ofta som ett vardagligt uttryck för återkommande eller omfattande ångest. Det är inte samma sak som diagnosen generaliserat ångestsyndrom, GAD. Vid GAD finns en överdriven oro för flera områden i livet, till exempel vardag, hälsa, ekonomi eller relationer. Oron är svår att kontrollera och påverkar vardagen.
Tillfällig oro är vanligt och kan komma i samband med en konkret belastning. GAD skiljer sig genom att oron är mer ihållande, omfattande och funktionspåverkande. Den kan finnas kvar även när det inte finns en tydlig akut anledning.
Ångest kan ge både psykiska och kroppsliga symtom. På den här sidan om ångestsymtom finns en bredare genomgång av olika tecken. Symtom i sig räcker dock inte för att ställa en diagnos.
Symtom på generaliserat ångestsyndrom
Vanliga symtom vid GAD är ständig oro, rastlöshet, irritabilitet, trötthet och koncentrationssvårigheter. Även sömnproblem, muskelspänning, magbesvär, hjärtklappning, yrsel och nedstämdhet kan förekomma. Alla får inte samma symtom, och kroppsliga besvär kan också ha andra orsaker.
Vid bedömning av GAD tittar vårdpersonal bland annat på hur länge oron har funnits, hur svår den är att kontrollera och hur den påverkar vardagen. För vuxna krävs dessutom minst tre av följande symtom:
- rastlöshet eller en känsla av att vara uppskruvad
- trötthet
- koncentrationssvårigheter
- irritabilitet
- muskelspänning
- sömnproblem
Vid GAD förekommer oron oftast under fler dagar än inte under minst sex månader. En egenbedömning kan hjälpa dig att beskriva dina besvär, men diagnosen ska ställas av vårdpersonal. Bedömningen behöver också ta hänsyn till andra psykiska och kroppsliga orsaker. Läs mer hos 1177 om generaliserat ångestsyndrom.
Ångesthantering: strategier som kan hjälpa i vardagen
Ångesthantering kan bestå av flera delar. Egenvård kan ge stöd vid lindrigare besvär och fungera som komplement till behandling, men bör inte ersätta en vårdbedömning när oron är ihållande eller påverkar arbete, studier, relationer eller sömn.
Undersök oroande tankemönster
En KBT-inspirerad övning är att skriva ned vad du oroar dig för och granska tanken. Fråga dig vad som talar för och emot den, om du blandar ihop möjlighet med sannolikhet och vad du faktiskt kan påverka just nu. Målet är inte att tvinga fram positiva tankar, utan att se situationen mer nyanserat.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, arbetar med automatiska tankar, känslor och beteendemönster. Tankeutmaning kan vara en del av arbetet, men behandlingen anpassas efter personen och problemen.
Använd avslappning och mindfulness som komplement
Andningsövningar, meditation, mindfulness och annan avslappning kan minska ångestsymtom för vissa. Du kan till exempel rikta uppmärksamheten mot andningen eller systematiskt lägga märke till spänningar i kroppen. Se övningarna som ett sätt att hantera stunden eller komplettera annan hjälp, inte som en ersättning för behandling av GAD.
Se över sömn, koffein och fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet kan minska ångest och stress och samtidigt förbättra sömnen. Tillräcklig sömn är också en del av en stabil grund för ångesthantering. Koffein i kaffe, te, cola och energidrycker kan störa sömnen och göra ångesten svårare att kontrollera. Att minska koffeinet kan därför vara värt att pröva.
Regelbundna måltider och en hälsosam kost kan ingå i egenvården. Yoga kan ses som fysisk aktivitet och avslappning, men bör inte beskrivas som en ensam behandling för GAD.
Gå gradvis närmare sådant du undviker
Att undvika alla ångestväckande situationer kan göra att oron fortsätter att styra vardagen. Gradvis närmande eller exponering kan ingå i KBT när det passar den aktuella problematiken. Exponeringen behöver utformas med hänsyn till situationen och kan behöva professionell vägledning. Gör därför inte stora förändringar enbart utifrån en generell lista med övningar.
Ta hjälp av människor omkring dig
Berätta för en närstående vad du upplever och vilken hjälp du behöver. Det kan handla om att få prata ostört, hjälp att ta en första vårdkontakt eller stöd i att hålla fast vid en vardagsrutin. En stödgrupp kan vara ett komplement, men ersätter inte vårdens behandlingsrekommendationer.
Behandling av GAD: KBT, självhjälp och läkemedel
KBT är en etablerad behandling för GAD. Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att vården bör erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom och behandling med antidepressiva läkemedel. NICE rekommenderar vid högintensiv psykologisk behandling KBT eller tillämpad avslappning.
Enligt NICE består KBT för GAD vanligtvis av tolv till femton veckovisa sessioner på ungefär en timme. Antalet kan vara färre eller fler beroende på behov. KBT-baserad självhjälp kan ges som individuellt stöd, guidad självhjälp eller psykoedukativ gruppbehandling. Icke-faciliterad självhjälp ska bygga på KBT-principer och genomföras systematiskt under minst sex veckor.
Läkemedel kan också ingå i behandlingen, ensamt eller tillsammans med psykoterapi. SSRI och SNRI är antidepressiva läkemedel som kan användas vid GAD, och det kan ta flera veckor innan full effekt märks. NICE nämner sertralin som ett förstahandsalternativ i sin riktlinje. Val av läkemedel beror på medicinsk situation och ska diskuteras med vårdpersonal. Biverkningar och utsättningssymtom kan förekomma, så både behandling och avslut behöver planeras tillsammans med vården. Mer information om läkemedelsalternativ finns i vår guide om medicin mot ångest.
Akupunktur och aromaterapi har inte tillräckligt stöd i de kontrollerade källorna för att beskrivas som etablerade behandlingar mot GAD. De bör därför inte ersätta behandling som rekommenderas av vården.
När räcker inte egenvård?
Sök professionell hjälp om oron är svår att kontrollera, har funnits under längre tid eller påverkar sömn, arbete, studier och relationer. Vårdpersonal kan bedöma symtomen, undersöka möjliga andra orsaker och föreslå KBT, självhjälp, läkemedel eller en kombination.
GAD kan ofta hanteras effektivt med behandling och stöd, men det går inte att lova att tillståndet botas helt. Behandlingen kan ta tid och psykoterapi eller läkemedel kan behöva justeras tillsammans med vårdpersonal. Vid självmordstankar, mycket svår funktionspåverkan eller en akut psykisk kris ska du söka akut hjälp. I Sverige kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning.
Om du vill läsa mer om hur professionellt stöd kan se ut finns även en guide om att söka hjälp vid ångest.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan generell ångest och GAD?
Generell ångest är ett vardagligt uttryck för återkommande eller omfattande ångest. GAD är en specifik diagnos med kriterier för bland annat orons omfattning, varaktighet, kontrollsvårighet, symtom och funktionspåverkan. En diagnos kan bara ställas efter en professionell bedömning.
Hur länge måste oron pågå för att det ska vara GAD?
Vid GAD förekommer oron oftast under fler dagar än inte i minst sex månader. Varaktigheten är bara en del av bedömningen. Vårdpersonal tittar också på symtomen, hur svår oron är att kontrollera och hur den påverkar vardagen.
Vilka strategier för ångesthantering kan jag börja med?
Du kan prova att undersöka oroande tankar, använda andnings- eller avslappningsövningar, se över koffein och sömn, vara fysiskt aktiv och prata med någon du litar på. Gradvis närmande till undvikna situationer kan ingå i KBT, men bör anpassas efter problemet. Vid ihållande eller funktionspåverkande besvär behövs professionell bedömning.
Kan GAD gå över eller botas helt?
GAD kan ofta hanteras effektivt med behandling och stöd. Källorna ger däremot inte stöd för ett generellt påstående om att tillståndet alltid botas helt. Behandlingens upplägg och resultat varierar, och insatser kan behöva justeras tillsammans med vårdpersonal.
Är KBT eller läkemedel bäst vid GAD?
Både KBT och läkemedel kan användas vid GAD. Vad som passar beror på personens behov, önskemål och medicinska situation. KBT är en etablerad behandlingsform, medan SSRI och SNRI är läkemedelsalternativ som ska diskuteras med vårdpersonal.
