Vilken medicin mot ångest är bäst?
Det finns ingen ångestmedicin som är bäst för alla. Behandlingen väljs utifrån vilken typ av ångest det gäller, andra hälsotillstånd, tidigare behandlingar, möjliga biverkningar och dina egna preferenser. Ångestbehandling kan bestå av kognitiv beteendeterapi (KBT), läkemedel eller en kombination.
Vid de flesta ångestsyndrom rekommenderas KBT med exponering före läkemedel. Vid generaliserat ångestsyndrom, GAD, är läkemedelsbehandling däremot ett förstahandsval. Läs mer om diagnoser och behandlingsprinciper i Läkemedelsverkets rekommendationer.
Ångestbehandling börjar ofta med KBT
KBT med exponering är en effektiv psykologisk behandling vid ångestsyndrom. Metoden innebär bland annat att du stegvis närmar dig situationer, tankar eller kroppsliga signaler som väcker ångest, i stället för att fortsätta undvika dem. KBT kan användas som alternativ till läkemedel eller som komplement, även vid GAD.
Fysisk aktivitet kan bidra till bättre hälsa, men stödet för en effekt mot ångestsjukdomar är begränsat. Den bör därför inte ersätta en bedömning eller behandling när ångesten påverkar vardagen. KBT och andra psykologiska insatser är också centrala sätt att lindra ångest utan medicin.
SSRI och SNRI vid ångest
SSRI är en central grupp ångestdämpande läkemedel. Vid GAD rekommenderas SSRI i första hand, och sertralin är ett exempel på ett SSRI-preparat. SSRI verkar gradvis och används som långsiktig behandling snarare än som en tablett som snabbt bryter en ångestattack.
Effekten av SSRI kan märkas efter två till fyra veckor, men för vissa dröjer den upp till tre månader. Övergående biverkningar är vanliga under de första en till två veckorna. Antidepressiva läkemedel kan behöva dosjusteras eller bytas om effekten uteblir eller biverkningarna blir besvärliga.
SNRI påverkar, liksom SSRI, serotoninsystemet men även noradrenalin. SNRI rekommenderas i andra hand vid GAD. Vilket läkemedel som passar beror på din diagnos och din situation; sertralin eller ett annat preparat ska därför inte väljas på egen hand.
Atarax mot ångest och andra lugnande läkemedel
Atarax innehåller hydroxizin och är avsett för symtomatisk behandling av ångest hos vuxna från 18 år. Det är receptbelagt i Sverige och finns bland annat som tabletter i styrkorna 10 milligram och 25 milligram. Atarax skiljer sig från SSRI genom att det används för symtomlindring, medan SSRI verkar långsamt och gradvis som en mer långsiktig behandling.
Atarax ska användas i lägsta effektiva dos och under kortast möjliga behandlingstid. Dåsighet kan förekomma, och alkohol samt andra lugnande läkemedel bör undvikas eftersom reaktions- och koncentrationsförmågan kan påverkas. Hydroxizin är inte vanebildande enligt bipacksedeln, men läkemedlet har bland annat försiktighetsvarningar vid förlängt QT-intervall. Läs aktuell information om Atarax i FASS och följ alltid förskrivarens instruktioner.
GAD, panikångest och social ångest kräver olika behandling
Ångest är ett samlingsbegrepp. Generaliserat ångestsyndrom innebär långvarig och omfattande oro, medan paniksyndrom, social ångest, specifika fobier och tvångssyndrom har andra symtombilder. Därför kan samma ångestmedicin vara mer eller mindre lämplig beroende på diagnos.
| Ångesttyp | Behandling som nämns i rekommendationerna |
|---|---|
| GAD | Läkemedelsbehandling är förstahandsval. SSRI rekommenderas i första hand och SNRI i andra hand. KBT kan vara alternativ eller komplement. |
| Specifik social ångest | Vid behov kan betablockerare provas inför en prestationsrelaterad situation. |
| Paniksyndrom | KBT är en psykologisk behandlingsmöjlighet. Klomipramin kan övervägas i andra hand. |
| Tvångssyndrom | Exponering med responsprevention rekommenderas i första hand, SSRI i andra hand och klomipramin i tredje hand. |
Betablockerare är alltså inte en generell behandling mot all ångest. De kan vid behov riktas mot fysiska symtom i en specifik prestationssituation. För en överblick över diagnoserna, se Läkemedelsverkets beskrivning av ångestsyndrom.
Andra receptbelagda ångestdämpande läkemedel
Tricykliska antidepressiva kan övervägas i andra hand vid GAD. Vid paniksyndrom kan klomipramin vara ett andrahandsalternativ. Dessa läkemedel kan ha en annan biverkningsprofil än SSRI och kräver individuell bedömning.
Pregabalin är godkänt för GAD hos vuxna, men rekommenderas inte som förstahandsmedel. Läkemedelsverket beskriver effekten som liten jämfört med placebo, biverkningsprofilen som ogynnsam och risken för beroendeutveckling som relevant. Pregabalin kan övervägas som tillägg först när andra evidensbaserade alternativ har prövats.
Buspiron rekommenderas inte vid GAD eftersom dokumentationen är svag. Det bör därför inte beskrivas som ett självklart långtidsalternativ. Läkemedel som bensodiazepiner rekommenderas generellt inte som ångestdämpande standardbehandling på grund av beroenderisk, kognitiv påverkan och andra allvarliga risker. Kort behandling kan övervägas först när andra möjligheter är uttömda och bör helst kombineras med andra insatser.
Finns det receptfri medicin mot ångest, stress och oro?
Det finns ingen generellt rekommenderad receptfri tablett mot ångest i behandlingsrekommendationerna. Naturläkemedel och kosttillskott som johannesört, L-teanin och omega-3 bör därför inte listas som etablerad behandling mot ångest utan stöd för den enskilda produkten. De kan dessutom påverka annan behandling.
Stress utan diagnostiserat ångestsyndrom har inte en särskild medicin som kan rekommenderas generellt. Vid återkommande oro, kroppslig stress eller ångest som begränsar livet är det bättre att få hjälp att bedöma orsaken och välja behandling än att prova lugnande tabletter på egen hand. Du kan också läsa mer om social ångest och strategier för ökad självsäkerhet.
Så går du vidare med ångestmedicin
Inför ett vårdbesök kan du skriva ned när ångesten uppstår, vilka symtom du får, hur den påverkar sömn och vardag samt vilka behandlingar du redan har provat. Berätta också om andra läkemedel och hälsotillstånd. Det hjälper vården att skilja mellan exempelvis GAD, panikångest, social ångest och ångest i samband med depression.
Antidepressiva ska normalt trappas ned långsamt när behandlingen avslutas. En abrupt utsättning ökar risken för utsättningssymtom. Ändra därför inte dosen och sluta inte med behandlingen utan att först planera det med förskrivaren. Mer information finns hos 1177 om läkemedel vid depression.
Vanliga frågor
Vilken är den bästa medicinen mot ångest?
Det finns ingen bästa medicin som passar alla. Vid GAD rekommenderas SSRI i första hand och SNRI i andra hand, medan KBT ofta rekommenderas före läkemedel vid de flesta andra ångestsyndrom. Valet påverkas av diagnos, samsjuklighet, tidigare behandling, biverkningar och dina preferenser.
Är sertralin bra mot ångest?
Sertralin är ett exempel på SSRI och SSRI rekommenderas i första hand vid GAD. Effekten kommer gradvis: den kan märkas efter två till fyra veckor men kan dröja upp till tre månader. Förskrivaren avgör om sertralin är lämpligt för dig.
Kan Atarax användas mot ångest?
Ja. Atarax är avsett för symtomatisk behandling av ångest hos vuxna från 18 år och är receptbelagt. Det kan ge dåsighet och ska användas enligt ordination, i lägsta effektiva dos och under kortast möjliga tid.
Kan jag bli beroende av ångestmedicin?
Bensodiazepiner har beroenderisk och rekommenderas därför generellt inte som standardbehandling. Pregabalin har också risk för beroendeutveckling. SSRI och SNRI används på ett annat sätt, men även antidepressiva ska avslutas gradvis för att minska risken för utsättningssymtom.
Hur kan jag lindra ångest utan medicin?
KBT med exponering är en effektiv behandling vid ångestsyndrom och kan användas utan läkemedel eller tillsammans med läkemedel. Fysisk aktivitet kan bidra till bättre hälsa, men ersätter inte automatiskt KBT eller annan behandling när besvären är omfattande.
