Upptäck hur stress påverkar nervsystemet och lär dig känna igen vanliga neurologiska symtom. Expertråd om behandling och förebyggande åtgärder.

Neurologiska symtom vid stress – vad betyder de?

Neurologiska symtom vid stress – vad kan det vara?

Stress kan påverka både kroppen och tankarna. Vanliga besvär är hjärtklappning, sömnproblem, oro, koncentrationssvårigheter, huvudvärk och yrsel. När symtom uppstår är det samtidigt viktigt att inte automatiskt förklara domningar, svaghet, balansproblem eller talpåverkan med stress. Neurologiska symtom kan ha flera orsaker och ibland kräver de snabb vård.

Stressreaktionen kan beskrivas som kroppens sätt att förbereda sig på en belastning. Det sympatiska nervsystemet aktiveras vid stress eller rädsla och ingår i det autonoma nervsystemet. Det autonoma nervsystemet styr bland annat hjärtats arbete, andningen, blodtrycket, tarmrörelserna och urinblåsan utan att du behöver kontrollera funktionerna med viljan. 1177 beskriver nervsystemets funktion mer ingående.

När det sympatiska nervsystemet aktiveras ökar nivåerna av adrenalin och noradrenalin. Pulsen och blodtrycket stiger, blodflödet till musklerna ökar och blodflödet till hud och inälvor minskar. Reaktionen kan kännas tydligt i kroppen utan att det betyder att en neurologisk sjukdom har uppstått.

Vanliga stressymtom i kropp och tanke

Stress kan ge både kroppsliga, kognitiva och känslomässiga besvär. En del märker först att sömnen förändras, medan andra får huvudvärk, hjärtklappning eller en stark inre oro.

  • hjärtklappning och en känsla av hög puls
  • yrsel eller svimningskänsla
  • spänningshuvudvärk och spända muskler i nacke och axlar
  • svårigheter att somna, frekventa uppvaknanden eller en känsla av att inte vara utvilad
  • koncentrationssvårigheter, mental trötthet och svårare att fatta beslut
  • oro, ångest, irritation och nedstämdhet

Spänningshuvudvärk kan ha samband med stress, trötthet, sömnbrist och en olämplig arbetsställning. Den kan också förekomma tillsammans med yrsel, nack- och skuldersmärta, sömnsvårigheter, ångest och koncentrationssvårigheter. Se 1177:s information om spänningshuvudvärk.

Panikattacker vid stress eller ångest kan ge stickningar eller domningar i händer och fötter, darrningar, muskelsvaghetskänsla, yrsel och overklighetskänslor. En panikattack pågår ofta i några minuter och går sedan över av sig själv. 1177:s sida om paniksyndrom beskriver dessa symtom.

Autonoma och sympatiska nervsystemet vid stress

Det autonoma nervsystemet består av funktioner som reglerar flera processer i kroppen automatiskt. Det sympatiska nervsystemet är den del som framför allt aktiveras när kroppen uppfattar stress eller fara. Denna aktivering kan ge hjärtklappning, snabbare andning, svettning, spända muskler och yrsel.

Uttrycket ”överaktivt nervsystem” används ofta i vardagligt språk, men ska inte förväxlas med en fastställd neurologisk diagnos. Kvarstående eller återkommande symtom behöver bedömas utifrån hela hälsan, inte bara utifrån stressnivån.

Yrsel har många möjliga orsaker och är oftast inte tecken på allvarlig sjukdom när den förekommer ensam. Stress kan bidra till yrsel eller svimningskänsla, men kontakta vårdcentral om yrseln inte går över, påverkar vardagen eller känns annorlunda än tidigare. Läs om yrsel hos 1177.

Domningar, ryckningar och brännande fötter

Domningar och stickningar kan förekomma i samband med stark oro eller panik. Det betyder däremot inte att alla domningar är stressymtom. Särskilt domningar i ansiktet ska tas på allvar om de kommer plötsligt eller samtidigt med andra neurologiska tecken.

Ofrivilliga ryckningar kan förekomma vid flera olika tillstånd. De bör därför inte automatiskt förklaras med stress. Huvudvärk tillsammans med skakningar eller ryckningar i någon del av kroppen är ett skäl att söka vård genast.

Brännande fötter är inte ett specifikt stressymtom. Brännande smärta, domningar och stickningar i båda fötterna kan förekomma vid polyneuropati, som ofta utvecklas långsamt och även kan ge beröringskänslighet och balansproblem. 1177 beskriver polyneuropati.

Vitamin B12-brist kan också ge stickningar, domningar och försämrad känsel, ofta med början i fötterna, samt gångosäkerhet. Andra möjliga orsaker till domningar är exempelvis diabetes, sköldkörtelrubbning, järnbrist eller nervinklämning. En utredning kan omfatta kropps- och neurologisk undersökning samt blodprover. Information om B12-brist finns hos 1177.

När är neurologiska symtom akuta?

Ring 112 vid plötsliga neurologiska symtom. Det gäller särskilt om du får domningar eller svaghet i ena kroppshalvan, hängande mungipa, svårt att prata, synpåverkan eller problem att gå och hålla balansen. Plötsliga domningar i ansiktet, särskilt tillsammans med tal-, syn- eller rörelsesvårigheter, kan vara tecken på stroke. Vänta inte för att se om besvären går över. 1177:s information om stroke tar upp varningssignalerna.

Symtom Vad du bör göra
Plötslig svaghet eller domning i ena sidan, tal- eller synpåverkan Ring 112
Yrsel tillsammans med förändrad känsel, förlamning eller talsvårigheter Ring 112
Yrsel som inte går över eller påverkar vardagen Kontakta vårdcentral
Hög stress med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning Kontakta vårdcentral eller företagshälsovård

Även migrän med aura kan ge tillfälliga stickningar eller domningar i ena handen eller runt ena mungipan, samt tal- eller synpåverkan. En aura varar ungefär fem minuter till en timme. Nya eller plötsliga symtom ska ändå bedömas skyndsamt, särskilt om du inte känner igen dem sedan tidigare. Vid osäkerhet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Behandling och återhämtning vid stress

Behandlingen behöver anpassas efter symtomen och den bakomliggande orsaken. Vid hög stress med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning kan vårdcentral eller företagshälsovård hjälpa till att bedöma situationen. Läkemedel ska inte ses som en generell lösning på stressymtom, utan kräver individuell medicinsk bedömning.

Återhämtning kan bestå av regelbundna rutiner, pauser, fysisk aktivitet på en nivå som fungerar för dig, avslappning och andningsövningar. Det kan också vara hjälpsamt att planera dagen med realistiska mål, skapa gränser mellan arbete och fritid och minska sådant som driver stressen. Vid mer omfattande eller långvariga besvär kan psykoterapi, exempelvis KBT, vara en del av behandlingen.

Råd om stress och sömn finns hos 1177. För kompletterande läsning kan du även se material om stress hos Hjärnfonden, Hjärnfondens varningssignaler och Praktisk Medicin. Om huvudvärk eller trötthet påverkar vardagen finns också relaterad läsning hos Läkartidningen. Tidigare forskningsmaterial om stressrelaterade nervceller finns hos Neurologi i Sverige, och ytterligare information om stress finns hos Werlabs.

Vanliga frågor

Vilka är vanliga neurologiska symtom vid stress?

Stress kan hänga samman med yrsel, huvudvärk, sömnproblem, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter och ångest. Panikattacker kan dessutom ge stickningar, domningar, darrningar och en känsla av muskelsvaghet. Symtomen är ospecifika och kan ha andra orsaker.

Kan stress ge domningar i ansiktet?

Stark oro eller panik kan ge stickningar och domningar, men domningar i ansiktet ska inte automatiskt förklaras med stress. Om de kommer plötsligt, särskilt på ena sidan och tillsammans med tal-, syn- eller rörelsesvårigheter, ska du ringa 112.

Kan stress orsaka ofrivilliga ryckningar?

Ofrivilliga ryckningar kan förekomma vid flera tillstånd. Därför behöver återkommande, uttalade eller nytillkomna ryckningar bedömas i sitt sammanhang. Sök vård genast om ryckningar eller skakningar förekommer tillsammans med huvudvärk.

När ska jag söka vård för neurologiska symtom?

Kontakta vårdcentral om besvären inte går över, påverkar vardagen eller känns annorlunda än tidigare. Vid hög stress med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning kan även företagshälsovården vara en väg. Ring 112 vid plötslig ensidig svaghet eller domning, tal- eller synpåverkan, förlamning eller andra tydliga akuta neurologiska symtom.

Hur kan stressrelaterade besvär behandlas?

Återhämtning, regelbundna rutiner, fysisk aktivitet, avslappning och psykoterapi kan ingå i stresshantering. Vad som passar beror på symtomen och orsaken. Vårdpersonal kan hjälpa till att bedöma behovet av utredning och behandling.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Back To Top