Hur ser stressutslag ut?
Stressutslag är ingen egen medicinsk diagnos och har inget enhetligt utseende. Stress kan förvärra klåda och befintliga hudsjukdomar, och hos vissa personer bidra till nässelutslag. Ett utslag under en stressig period kan därför ha flera möjliga orsaker, till exempel nässelutslag, eksem, kontaktdermatit, perioral dermatit, infektion eller läkemedelsreaktion.
Det går inte att avgöra orsaken enbart genom att jämföra utseendet med en text på nätet. Lägg i stället märke till när utslaget uppstår, hur länge det varar, om det kliar och om något har förändrats, exempelvis hudvårdsprodukter, läkemedel, värme eller kontakt med ett irriterande ämne.
Stressutslag i ansiktet – en bildguide
Röda prickar, fläckar, knottror eller svullna områden i ansiktet kan se olika ut beroende på vilket hudtillstånd som ligger bakom. Här är några möjliga utseenden:
- Nässelutslag: röda eller rosa, upphöjda prickar och fläckar. De kan också ha samma färg som huden och vara blekare i mitten. De kliar ofta kraftigt och kan bränna, sticka eller kännas varma.
- Perioral dermatit: små röda eller hudfärgade, akneliknande knottror runt munnen. Huden kan vara torr eller fjällande. Besvären kan även sitta runt näsan eller ögonen.
- Kontaktdermatit: rodnad, klåda, svullnad, torr eller sprucken hud, ibland med blåsor eller vätskande skorpor. I ansiktet kan hudvårdsprodukter eller andra irriterande ämnen vara utlösande.
- Eksem: torr, röd och kliande hud. Stress orsakar inte eksem, men kan göra klådan värre och bidra till ett skov hos den som redan har sjukdomen.
Färgen på röda prickar kan vara svårare att se på mörkare hud. Därför är även känslan, till exempel intensiv klåda, sveda eller stickningar, viktig att beskriva. Läs mer om stress och hudtillstånd hos American Academy of Dermatology.
Röda prickar och kliande utslag av stress
Röda eller upphöjda prickar som kommer plötsligt och kliar intensivt kan stämma med nässelutslag. De kan bestå av enstaka små utslag eller större sammanhängande områden och uppstå var som helst på kroppen. Stress kan vara en utlösande faktor, men även infektion, läkemedel, värme, kyla, solljus, tryck och allergi kan ligga bakom. Se 1177:s information om nässelutslag för en översikt över symtom och möjliga orsaker.
Enskilda nässelutslag brukar försvinna inom 24 timmar, även om nya kan dyka upp. Att utslaget flyttar sig, ändrar form eller ersätts av nya märken är därför typiskt för nässelutslag jämfört med ett mer långvarigt eksem på samma plats. Information om nässelutslagens symtom finns hos American Academy of Dermatology.
Stressutslag på halsen och kroppen
Utslag på halsen eller kroppen kan också uppfattas som stressutslag, men placeringen visar inte vad som orsakar dem. Nässelutslag kan komma var som helst. Kontaktdermatit uppstår däremot där huden har kommit i kontakt med ett irriterande eller allergiframkallande ämne, till exempel ett hudvårds- eller tvättmedel.
På kroppen kan eksem visa sig som torr, röd och kliande hud, medan nässelutslag oftare är upphöjda och förändras snabbare. Psoriasis kan förvärras av stress hos personer som redan har sjukdomen, men stress orsakar inte psoriasis. Nya, återkommande eller snabbt spridande utslag bör bedömas i vården.
Utslag runt munnen eller ögonen
Perioral dermatit brukar ge små röda eller hudfärgade knottror med torr eller fjällande hud. Den kan även sitta runt näsan eller ögonen och ge klåda eller en brännande känsla, men ibland märks inga subjektiva symtom alls.
Någon fastställd koppling mellan perioral dermatit och stress anges inte i den kontrollerade källan. Möjliga utlösare är bland annat hudvårdsprodukter, tandkräm och långvarig användning av kortison på huden. Kortisonkräm ska inte användas längre eller oftare än ordinerat, särskilt inte vid utslag runt mun, näsa eller ögon. Rådgör med vården om du misstänker perioral dermatit. Läs American Academy of Dermatologys information om perioral dermatit.
Klåda vid stress utan synliga utslag
Klåda kan förekomma vid stress även när huden ser normal ut. Stress kan förvärra klåda, särskilt hos personer med eksem, psoriasis eller nässelutslag. Klåda utan synliga utslag har samtidigt många möjliga orsaker.
Stickningar, sveda eller klåda i ansiktet och på kroppen kan vara kopplade till ett hudtillstånd, men kan också ha en annan förklaring. Om klådan återkommer, är stark eller påverkar vardagen bör du kontakta vården. Skriv gärna ner när besvären började, var de känns och om huden senare utvecklar utslag. Se även 1177:s information om klåda, utslag och eksem.
Vad hjälper mot stressutslag?
Behandlingen beror på vilket hudtillstånd som orsakar besvären. Följande skonsamma egenvård kan vara ett första steg medan du följer utvecklingen:
- Tvätta huden varsamt och välj milda, parfymfria hudvårdsprodukter.
- Återfukta regelbundet om huden är torr eller om du har eksem.
- Använd en sval, fuktig kompress vid klåda eller akuta nässelutslag.
- Undvik produkter eller ämnen som verkar irritera huden.
- Dokumentera när utslagen uppstår, hur länge en förändring varar och möjliga utlösare.
Vid nässelutslag används receptfria antihistaminer, men läkemedel och dos ska följa produktinformationen eller råd från vårdpersonal. Sval kompress, klådstillande kräm eller lotion och kolloidalt havregrynsbad kan också lindra klådan. Se American Academy of Dermatologys råd om lindring vid nässelutslag innan du behandlar besvären själv.
Vid eksem behövs regelbunden återfuktning och en behandlingsplan som anpassas efter hur svåra besvären är. Vid perioral dermatit kan vården bland annat rekommendera att sluta med kortison på huden och byta till milda, parfymfria produkter. I vissa fall behövs receptbelagt antibiotikum. Läkemedel som används vid andra hudsjukdomar ska inte tas för ett oklart utslag utan läkarbedömning.
Stresshantering som komplement
Om stress sammanfaller med klåda eller återkommande hudbesvär kan stresshantering vara ett relevant komplement till hudbehandlingen. Det kan handla om att planera in pauser, använda andnings- eller avslappningsövningar och se över belastningen i vardagen. Stresshantering botar inte automatiskt ett utslag och ersätter inte medicinsk bedömning, men kan ingå i en större plan när stress förvärrar symtomen.
När bör du söka vård?
Sök vård om utslagen kvarstår, återkommer, sprider sig snabbt eller inte går att förstå utifrån en tydlig kontakt eller utlösare. Kontakta också vården vid kraftig klåda som påverkar sömn och vardag. Utslag som omfattar ögon, läppar, mun eller underliv bör bedömas av vården.
Kontakta vården vid snabbt försämrade eller smärtsamma utslag, särskilt om de är förenade med feber. Var, gulaktiga eller gyllene skorpor, svullnad, värme eller dålig lukt kan också vara tecken på hudinfektion och behöver medicinsk bedömning. Läs mer om varningssymtom vid utslag hos American Academy of Dermatology.
Sök akut vård vid nässelutslag tillsammans med svullnad i mun, tunga eller svalg, andnings- eller sväljsvårigheter, yrsel eller svimningskänsla.
Vanliga frågor
Kan man få utslag av stress?
Stress kan bidra till nässelutslag hos vissa personer och förvärra klåda eller skov vid eksem och psoriasis. Eksem och psoriasis orsakas däremot inte av stress.
Är kliande utslag alltid nässelutslag?
Nej. Nässelutslag kliar ofta kraftigt, men även eksem och kontaktdermatit kan klia. Hur snabbt utslaget förändras och hur länge det finns kvar är sådant vården väger in vid bedömningen.
Vad är skillnaden mellan nässelutslag och perioral dermatit?
Nässelutslag är ofta upphöjda, kraftigt kliande förändringar som kan komma plötsligt och försvinna inom 24 timmar, även om nya utslag tillkommer. Perioral dermatit ger oftare små akneliknande knottror runt mun, näsa eller ögon tillsammans med torr eller fjällande hud. Hudvårdsprodukter, tandkräm och långvarig kortisonanvändning kan vara möjliga utlösare vid perioral dermatit.
Kan jag använda kortison mot stressutslag?
Kortison kan ingå i behandlingen av vissa hudsjukdomar, men ska användas enligt ordination. Använd inte kortison längre eller oftare än ordinerat, särskilt inte i ansiktet eller vid utslag runt mun, näsa eller ögon.
När är klåda utan utslag något att söka vård för?
Sök vård om klådan återkommer, är kraftig, påverkar vardagen eller kombineras med andra symtom.
