Långvarig stress: symtom och påverkan på kroppen

Vad är långvarig stress?

Stress är en normal kroppslig reaktion som tillfälligt kan ge mer energi, snabbare puls och andning, spända muskler och bättre fokus. Den hjälper kroppen att hantera en situation som kräver snabb handling. Problemet uppstår när stressen pågår länge och kroppen inte får tillräcklig återhämtning.

Långvarig stress och negativ stress används för stress som fortsätter eller återkommer utan att återhämtningen räcker till. Kronisk stress används ofta som synonym, men det finns ingen exakt tidsgräns för hur många veckor eller månader stressen måste pågå för att räknas som långvarig. Det viktiga är hur belastningen påverkar dig och din vardag.

Vid långvarig stress fortsätter kroppen att prioritera beredskap och snabb handling framför vila. Det kan märkas som trötthet, irritation, oro eller svårigheter att koncentrera sig. Symtom kan också ha andra orsaker och behöver därför bedömas utifrån hela din situation.

Långvarig stress: vanliga symtom

Symtom på långvarig stress kan komma från kroppen, tankarna, känslorna och sömnen. De varierar mellan personer. Vanliga tecken är:

En del blir också känsligare för ljud, ljus eller vissa dofter. Hudbesvär som utslag, eksem, akne eller förvärrad psoriasis kan förekomma vid negativ stress.

Hur påverkar stress kroppen?

När stressreaktionen aktiveras ökar hjärtats arbete, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Blodcirkulationen prioriteras till musklerna, medan mage och tarm får mindre. På kort sikt är det en ändamålsenlig reaktion. Om stressen blir långvarig kan den däremot påverka flera delar av kroppen samtidigt.

• Hjärta och blodkärl: Långvarig negativ stress är en etablerad riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och kan bidra till högt blodtryck, blodfettsrubbningar och metabolt syndrom. Hjärtklappning är ett symtom och ska inte blandas ihop med blodtryck, som är ett mätvärde och en riskfaktor.
• Mage och tarm: Stress kan ge magont, hård avföring eller diarré. Besvären hänger bland annat ihop med att cirkulationen förändras när kroppen prioriterar musklernas arbete.
• Muskler och andning: Spända muskler kan ge huvudvärk, stelhet samt muskel- och ledvärk. Snabbare andning och stresspåslag kan också upplevas som andningsbesvär.
• Sömn och återhämtning: Stress kan försämra sömnen. Sömnbrist kan i sin tur bidra till koncentrationssvårigheter och humörsvängningar.
• Hud: Stress kan påverka huden. Utslag, eksem, akne och förvärrad psoriasis kan förekomma vid negativ stress, men det går inte att säga generellt att stress försämrar immunförsvaret.

Läs mer om stress och hjärthälsa hos Hjärt-Lungfonden.

Psykiska konsekvenser av långvarig stress

Långvarig stress kan påverka humör, tankar, minne och förmågan att fungera i vardagen. Du kan bli mer lättirriterad, få svårare att känna intresse eller glädje och fastna i negativa tankar. Oro och ångest kan också ta större plats, samtidigt som koncentration och minne fungerar sämre.

Långvarig stress innebär inte automatiskt depression, ångestsyndrom eller utmattningssyndrom. Stressrelaterade besvär kan däremot sammanfalla med eller bidra till psykisk ohälsa. Utmattningssyndrom innebär uttalad fysisk och psykisk utmattning efter långvarigt stresspåslag. Kognitiva störningar och kroppsliga symtom kan då bli så omfattande att vardagsfunktionen påverkas.

Enligt Socialstyrelsens beslutsstöd om utmattningssyndrom avklingar den akuta fasen vanligen inom några veckor, medan återhämtningsfasen kan pågå i många år och innebära kvarstående stresskänslighet.

Långvarig stress och kortisol

Kortisol är ett stresshormon som produceras i binjurarna och ingår i kroppens stressreaktion. Sambandet mellan stress och kortisol är mer komplicerat än att långvarig stress alltid skulle innebära en permanent förhöjd kortisolnivå.

Ett enskilt kortisolpåstående kan därför inte avgöra om du är stressad. Bedömningen behöver i stället ta hänsyn till symtom, hur länge problemen har funnits, återhämtningen och hur vardagen fungerar.

Vad kan hjälpa vid långvarig stress?

Första steget är att minska belastningen där det går och skapa regelbunden återhämtning. 1177 rekommenderar bland annat att sänka tempot, ta pauser, öva avslappning eller mindfulness, prata med närstående och undvika att isolera sig.

• Identifiera situationer, krav eller vanor som håller stressen igång och förändra det som är möjligt.
• Planera in pauser och lugnare övergångar mellan arbete, studier och fritid.
• Prioritera sömn. Kroppen och hjärnan behöver sömn för att återhämta sig. Vid långvariga sömnsvårigheter rekommenderas KBT i första hand, ofta med sömndagbok och tekniker för mer sammanhängande sömn. Läs mer om sömnsvårigheter och KBT.
• Behåll kontakt med personer du litar på och berätta konkret hur du mår.
• Använd avslappning, mindfulness eller lugna andningsövningar som stresshantering.
• Fysisk aktivitet kan ingå i stresshantering, men anpassa nivån efter energi och återhämtning.

Du kan läsa mer om varför sömnen är viktig för hälsan.

När ska du söka vård?

Kontakta vårdcentral eller företagshälsovård vid hög stress tillsammans med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Vårdcentralen kan bedöma besvären och vid behov erbjuda stöd från exempelvis läkare, kurator, psykolog eller fysioterapeut.

Kontakta också vårdcentral om psykiska besvär har pågått i några veckor eller längre och påverkar vardagen. Du kan söka tidigare om du är orolig eller behöver stöd. Läs mer på 1177 om stress och vårdkontakt eller om att söka psykiatrisk vård.

Vanliga frågor

Vad är kronisk stress?

Kronisk stress används ofta som ett annat ord för långvarig eller negativ stress, alltså stress som pågår länge utan tillräcklig återhämtning. Det finns ingen exakt tidsgräns som ensam avgör när stressen blir kronisk.

Vilka är de vanligaste symtomen på långvarig stress?

Vanliga symtom är sömnsvårigheter, ständig trötthet, irritation, rastlöshet, oro, ångest, koncentrationssvårigheter och svårigheter att koppla av. Huvudvärk, muskelspänningar, yrsel, hjärtklappning, andningsbesvär och magproblem kan också förekomma.

Hur påverkar långvarig stress hälsan?

Den kan påverka sömn, energi, minne, humör, muskler, mage, andning, hud och hjärt-kärlsystem. Den kan också öka risken för ohälsosamma levnadsvanor, som rökning, mer alkohol, mindre motion och mindre hälsosamma matvanor.

Ger långvarig stress alltid högt kortisol?

Nej. Kortisol ingår i kroppens stressreaktion, men långvarig stress innebär inte alltid en permanent förhöjd kortisolnivå hos alla.