Vad är social ångest?
Social ångest, som tidigare kallades social fobi, innebär ett starkt och återkommande obehag i sociala sammanhang. Obehaget hänger ofta ihop med rädsla för att bli granskad, göra bort sig eller tappa kontrollen inför andra. Det kan handla om en viss typ av situation, till exempel att tala inför en grupp, eller om många vardagliga möten med andra människor.
Vanliga situationer som kan väcka oro är telefonsamtal, butiksbesök, möten, småprat, fester och att äta eller tala inför andra. För vissa är det särskilt prestationssituationer som blir svåra. För andra kan nästan alla sociala kontakter skapa stark ångest.
Social ångest är mer än vanlig blyghet eller tillfällig nervositet. Skillnaden är framför allt hur stark och återkommande ångesten är och hur mycket den begränsar vardagen. Den kan göra att en person tackar nej till aktiviteter, undviker kontakt med andra eller får svårt att delta i arbete och studier. Också den som egentligen längtar efter social gemenskap kan bli ensam när rädslan styr beteendet.
Det finns sällan en enda förklaring som passar alla. Situationerna som utlöser ångesten, symtomen och graden av undvikande behöver ses tillsammans. En bedömning i vården kan hjälpa till att klargöra vad personen behöver.
Social fobi-symtom: så kan social ångest märkas
Social ångest kan märkas före, under och efter en social situation. Reaktionerna kan vara kroppsliga, tankemässiga och beteendemässiga. Alla får inte samma symtom, och intensiteten kan variera.
| Typ av reaktion | Vanliga exempel |
|---|---|
| Fysiska symtom | Hjärtklappning, rodnad, värmekänsla, kallsvettning, muntorrhet, darrighet, yrsel och svimningskänsla |
| Tankar och känslor | Rädsla för att göra bort sig, bli negativt bedömd eller att andra ska se hur dåligt man mår |
| Beteenden | Att undvika sociala situationer, vilja fly, bli tyst i grupper eller dra sig undan |
Fysiska symtom vid social ångest
Vanliga kroppsliga reaktioner är hjärtklappning, muntorrhet, rodnad, värmekänsla, kallsvettning, klump i magen eller halsen, darrighet, muskelsvaghet, yrsel och svimningskänsla. Illamående och svårigheter att svälja kan också förekomma. Reaktionerna kan i sig skapa mer oro: den som känner hjärtat slå snabbt kan börja frukta att andra ska märka det.
En översikt hos Healthline beskriver också kroppsliga reaktioner vid social fobi. Symtomen ska inte användas för att ställa en egen diagnos, men de kan hjälpa dig att beskriva vad som händer när du söker stöd.
Tankar och känslor
Rädslan gäller ofta att bli granskad eller dömd negativt. Tankarna kan kretsa kring att säga fel, verka osäker, göra bort sig eller att andra ska upptäcka ångesten. Efteråt kan personen gå igenom samtalet i detalj och kritisera sin egen insats.
Skam, stark självkritik och en känsla av underläge kan följa med ångesten. Det centrala är inte att personen saknar intresse för andra, utan att de sociala situationerna upplevs som hotfulla.
Beteendemässiga symtom
Ångesten kan skapa en stark impuls att lämna situationen. Många börjar därför undvika möten, telefonsamtal, butiker, småprat eller att tala inför grupp. En person kan också försöka göra sig så osynlig som möjligt genom att vara tyst eller undvika ögonkontakt.
Undvikandet ger ofta kortvarig lättnad, men rädslan kan bli starkare eftersom personen inte får möjlighet att upptäcka att situationen är ofarlig. På sikt kan det påverka relationer, arbete, studier och fritid. En genomgång av beteendeförändringar finns hos Priory Group.
Vad orsakar social ångest?
Social fobi kan inte förklaras med en enda orsak. Det är viktigare att se hur ångesten fungerar för just dig: vilka situationer som väcker den, vilka tankar som kommer och vad du gör för att slippa obehaget. Den informationen blir också ett viktigt underlag vid behandling.
Social ångest kan vara begränsad till en viss situation eller omfatta många sociala sammanhang. Den kan därför se mycket olika ut från person till person. En person kan framför allt ha svårt att tala inför andra, medan en annan undviker fester, butiksbesök och vardagliga samtal.
Att undvika situationer är inte ett tecken på ovilja att umgås. Det kan vara ett sätt att försöka hantera en stark rädsla. Samtidigt riskerar undvikandet att hålla rädslan vid liv. Därför fokuserar behandling ofta på att förändra både undvikandet och tankarna kring sociala situationer. För ytterligare bakgrund om social ångest finns även information hos Kry.
Social ångest behandling: KBT och exponering
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den psykoterapiform som enligt 1177 brukar hjälpa bäst vid social ångest. Behandlingen anpassas efter personens behov och kan fokusera på situationer, tankar och beteenden som håller ångesten kvar.
En central del är stegvis exponering. Det betyder att personen får öva på sådant som brukar undvikas, i en ordning som går från mindre till mer krävande situationer. Vid fobier börjar exponeringen ofta med en medelsvår situation och svårighetsgraden ökar gradvis. Målet är att träna på att vara kvar och hantera situationen, inte att tvinga fram ett perfekt eller helt ångestfritt möte.
- Kartlägg vilka sociala situationer som väcker mest rädsla.
- Identifiera tankar om att bli bedömd eller göra bort dig.
- Planera övningar från hanterbara till svårare situationer.
- Öva på nya sätt att tänka och hantera ångesten.
- Minska beteenden som gör att du hela tiden försöker dölja eller fly från obehaget.
1177 beskriver KBT med stegvis exponering och träning i nya sätt att hantera och tänka kring ångest. KBT kan för vissa genomföras på nätet med stöd av behandlare. Information om SSRI-behandling vid social ångest finns också i Läkartidningen.
Läkemedel vid långvarig social ångest
Vid långvarig social ångest kan läkemedel vara en del av behandlingen. De läkemedelsgrupper som framför allt används är antidepressiva läkemedel i grupperna SSRI och SNRI. Val av läkemedel och uppföljning ska göras tillsammans med vården.
Behandlingen ska anpassas individuellt. Det som fungerar för en person behöver inte fungera för en annan. Ändra inte behandling på egen hand utan ta upp frågor och biverkningar med vårdpersonal.
Så kan du hantera social ångest i vardagen
Professionell behandling är viktig när ångesten begränsar livet, men det finns också sätt att ge sig själv stöd i vardagen. Börja med en situation som är möjlig att närma sig och gör planen konkret. Ett litet genomfört steg är mer användbart än ett mål som blir så stort att du avstår helt.
- Välj en social situation som känns hanterbar men ändå utmanande.
- Bestäm i förväg vad du ska öva på, till exempel att ställa en fråga eller stanna kvar en stund.
- Genomför övningen stegvis och notera vad som faktiskt hände.
- Upprepa situationen innan du går vidare till en svårare nivå.
Försök att lägga märke till skillnaden mellan ångestens förutsägelse och det som verkligen sker. Andning, avslappning och mindfulness kan hjälpa dig att hantera stress och ångest. Fysisk träning kan också vara ett stöd. Att prata med någon du litar på kan göra det lättare att ta första steget.
Undvik att använda alkohol eller droger för att våga träffa människor. Det är samtidigt ett tydligt skäl att söka hjälp. Råd om social fobi och möjliga vägar till stöd finns hos Mindler. En mer allmän genomgång av social ångest och behandling finns hos Doktorn.com.
När ska du söka behandling för social fobi?
Sök hjälp när social ångest hindrar dig från att må bra eller göra det du vill i vardagen. Det gäller exempelvis om du undviker viktiga aktiviteter, inte klarar arbete eller studier som du vill delta i, eller blir isolerad trots att du vill ha kontakt med andra.
Du kan kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och vägledning om var du kan söka vård. Personer under 25 år kan också kontakta en ungdomsmottagning, men åldersgränsen kan variera beroende på var i Sverige mottagningen finns. På 1177 finns information om symtom, behandling och vårdkontakt.
Vid självmordsplaner eller om du inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan social ångest och social fobi?
Social ångest är det namn som används i dag och kallades tidigare social fobi. Båda orden beskriver starkt och återkommande obehag i sociala situationer, ofta med rädsla för att bli bedömd, göra bort sig eller tappa kontrollen.
Vilka är de vanligaste symtomen vid social ångest?
Vanliga symtom är hjärtklappning, muntorrhet, rodnad, kallsvettning, darrighet, yrsel, illamående och svimningskänsla. Tankarna kan handla om att bli granskad eller negativt bedömd. Undvikande, flyktimpuls och isolering är vanliga beteendemässiga reaktioner.
Vilken behandling fungerar bäst vid social ångest?
Enligt 1177 brukar KBT hjälpa bäst vid social ångest. KBT innehåller ofta stegvis exponering och träning i nya sätt att tänka och hantera ångest. För vissa kan KBT genomföras på nätet. SSRI och SNRI kan användas vid långvarig social ångest efter bedömning i vården.
Kan man behandla social fobi själv?
Du kan ge dig själv stöd genom att närma dig rädslofyllda situationer gradvis, öva på avslappning eller mindfulness och prata med någon du litar på. Om ångesten påverkar vardagen eller leder till omfattande undvikande bör du söka professionell hjälp.
Vart vänder man sig vid social ångest?
Kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Du kan ringa 1177 för vägledning. Personer under 25 år kan även kontakta ungdomsmottagning, beroende på mottagningens åldersgräns. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
