Ångest och alkohol – varför blir oron värre?
Alkohol kan ge en kortvarig känsla av avslappning, men när effekten avtar kan ångest, oro och nedstämdhet öka. Det gäller även personer som inte har en ångestdiagnos. Efter ett tillfälle med mycket alkohol kan ångestliknande symtom uppstå, och vid återkommande drickande kan sambandet utvecklas till en cykel där alkohol används för att dämpa oro, samtidigt som alkoholen bidrar till mer oro senare.
Alkohol kan ge ångest eftersom den påverkar hjärnans stressystem, sömn och känsloreglering. När alkoholeffekten klingar av behöver hjärnan anpassa sig. Vid regelbundet drickande kan dessutom abstinens bidra till ångest, irritabilitet och sömnproblem.
NIAAA beskriver sambandet mellan alkohol och psykisk ohälsa, medan WHO kopplar alkohol till bland annat ångest, depression, sömnstörningar, självskada och självmord.
Alkohol och ångest: vad händer i kroppen?
Alkoholens lugnande effekt kan göra att social oro eller spänning känns mindre för stunden. Den effekten är tillfällig. När alkoholen bryts ner och effekten klingar av kan hjärnans stressystem aktiveras. Det kan märkas som rastlöshet, hjärtklappning, oro, irritabilitet eller en stark känsla av att något är fel.
Alkohol påverkar också sömnkvaliteten. Även om det kan bli lättare att somna efter att ha druckit störs sömnmönstret, och bristande eller orolig sömn kan göra psykiska besvär svårare att hantera. Alkohol kan dessutom påverka koncentration, impulskontroll, humör och social eller yrkesmässig funktion. Dessa effekter kan i sin tur skapa nya situationer som ökar stress och ångest.
Vid regelbundet drickande kan hjärnan anpassa sig till alkoholen. Tolerans, ökat sug och abstinenssymtom när alkoholen saknas kan då uppstå. 1177 förklarar hur alkohol påverkar hjärnans belöningssystem. NIAAA beskriver också hur stressystemet aktiveras vid abstinens, vilket kan bidra till ångest, nedstämdhet, irritabilitet och sömnproblem.
Den negativa spiralen
Om alkohol används för att hantera ångest kan en negativ spiral uppstå:
- Oro eller social osäkerhet leder till att alkohol används för att känna sig lugnare.
- Den kortvariga lindringen förstärker tanken att alkohol behövs för att må bättre.
- När alkoholeffekten avtar kan ångesten öka och sömnen försämras.
- Den ökade oron leder till nytt drickande, vilket håller cykeln vid liv.
Att alkohol används som självmedicinering betyder inte att personen saknar vilja eller karaktär. Det betyder att alkoholen har blivit ett sätt att försöka reglera ett svårt mående. Problemet är att strategin ofta gör både ångesten och alkoholvanorna svårare över tid.
Alkohol och depression – kan alkohol göra depression värre?
Ja. Alkohol är kopplat till ökad risk för depression och kan förvärra en redan existerande depression. Sambandet går åt båda hållen: psykisk ohälsa kan öka risken för att alkohol används som självmedicinering, medan återkommande alkoholkonsumtion kan fördjupa nedstämdhet och andra psykiska besvär. Vid alkoholberoende förekommer ofta samtidigt ångest, depression, trauma- och stressrelaterade tillstånd samt sömnstörningar.
Alkohol kan påverka humör och impulskontroll och göra det svårare att fungera i relationer, studier eller arbete. Den kan också förstärka isolering och konflikter. 1177 skriver att alkohol på lång sikt kan förvärra både ångest och depression. WHO beskriver dessutom en koppling mellan alkohol och ökad risk för självskada och självmord.
Vid självmordstankar eller självmordsplaner ska du söka vård genast på psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Hur vet man om ångesten beror på alkohol?
Det går inte att avgöra säkert på egen hand om symtomen beror på alkohol, abstinens, en separat ångest- eller depressionsdiagnos eller flera saker samtidigt. Lägg märke till mönstret: kommer oron efter att du har druckit, när effekten avtar eller när du försöker minska? Har sömnen, humöret eller koncentrationen förändrats? Dricker du för att kunna somna, vara social eller stå ut med ångest?
En dagbok över dryckestillfällen, sömn, ångest och sug kan göra mönstret tydligare inför ett vårdsamtal. Det finns ingen generell gräns för hur länge eller hur mycket någon måste dricka för att utveckla alkoholberoende. Risken varierar mellan individer. Även låg konsumtion kan innebära alkoholrelaterade risker, medan de flesta alkoholrelaterade skador uppstår vid intensiv eller långvarigt hög konsumtion, enligt WHO.
Om ångesten eller nedstämdheten kvarstår, eller om du dricker för att hantera måendet, ta upp hela situationen med vårdcentral, beroendemottagning eller 1177. Alkoholproblem och samtidig psykisk ohälsa bör bedömas och behandlas parallellt, så att ingen del av problemet lämnas obehandlad.
Sluta dricka när man har ångest – tänk på abstinens
Att minska eller sluta dricka kan vara ett viktigt steg, men ett plötsligt stopp kan vara farligt för personer som har druckit mycket under längre tid. Alkoholabstinens kan ge skakningar, illamående, svettningar, sömnproblem, ångest, förhöjd puls och blodtryck. I allvarliga fall kan kramper eller delirium tremens uppstå, och vissa personer behöver sjukhusvård eller övervakad avgiftning.
Om du dricker mycket eller regelbundet, eller tidigare har haft abstinens, behövs en medicinsk bedömning innan du gör en större förändring. NIAAA betonar att medicinsk bedömning kan behövas före eller under nedtrappning eller avgiftning. Använd inte lugnande läkemedel på eget initiativ. Bensodiazepiner bör inte rutinmässigt användas som vid-behovsmedicin mot ångest hos personer med alkoholproblem, men kan användas under medicinsk övervakning vid alkoholabstinens.
Praktiska steg vid en förändring
- Identifiera situationer, känslor och platser som brukar utlösa drickande.
- Planera i förväg hur du vill agera i risksituationer och sociala sammanhang.
- Berätta för en närstående vad du försöker förändra och be om konkret stöd.
- Förbered andra sätt att hantera stress och ångest, till exempel samtalsstöd eller rutiner som gör vardagen mer förutsägbar.
Ett återfall innebär inte att behandlingen har misslyckats. Ta upp kontakten med vården igen och försök tillsammans förstå vad som utlöste situationen.
Behandling vid alkoholproblem och ångest
Behandlingen behöver anpassas efter personens alkoholvanor, abstinensrisk, ångest, depression och övriga livssituation. NIAAA rekommenderar att alkoholproblemet och den samtidiga psykiska ohälsan uppmärksammas i samma plan.
| Behandlingsspår | Vad det kan innebära |
|---|---|
| KBT | Arbete med tankar, beteenden, ångest och situationer som utlöser drickande. |
| Motivationshöjande samtal | Stöd att utforska ambivalens och formulera egna mål för förändring. |
| Läkemedel | Socialstyrelsen rekommenderar bland annat disulfiram, akamprosat eller naltrexon vid alkoholberoende. Valet görs tillsammans med vården. |
| Stödgrupper | Gemenskap och erfarenhetsutbyte kan komplettera professionell behandling. |
Socialstyrelsen rekommenderar motivationshöjande psykosocial behandling och KBT vid alkoholberoende. Myndigheten beskriver också läkemedelsalternativ i de nationella riktlinjerna. Akamprosat kan minska alkoholkonsumtion och återfall, naltrexon kan framför allt minska antalet tunga dryckesdagar och disulfiram är ett etablerat alternativ när målet är helnykterhet.
Vårdcentral, beroendemottagning, socialtjänst och företagshälsovård är möjliga vägar in i hjälp. 1177 kan ge sjukvårdsrådgivning och vägledning. Alkoholhjälpen erbjuder forum, självhjälpsprogram och telefonstöd på 020-84 44 48. 1177 beskriver också stöd och behandlingsalternativ vid alkoholberoende.
Som kompletterande läsning kan du börja med 1177:s information om alkoholberoende och NIAAA:s information om behandling och hjälp.
Vanliga frågor
Varför får man ångest av alkohol dagen efter?
När alkoholeffekten avtar kan hjärnans stressystem bidra till oro och ångest. Alkoholens påverkan på sömnen och humöret kan förstärka besvären. Exakt när ångesten börjar och hur länge den varar varierar mellan personer.
Kan alkohol orsaka depression?
Alkohol är kopplat till ökad risk för depression och kan förvärra en befintlig depression. Psykisk ohälsa kan samtidigt bidra till att alkohol används som självmedicinering, så sambandet kan gå i båda riktningarna.
Är ångest efter alkohol ett tecken på alkoholberoende?
Inte nödvändigtvis. Även den som inte har en ångestdiagnos eller ett beroende kan få ångestliknande symtom efter mycket alkohol. Återkommande drickande för att lindra oro, starkt sug, tolerans och abstinens är däremot skäl att ta upp situationen med vården.
När ska jag söka akut hjälp?
Vid självmordstankar eller självmordsplaner ska du omedelbart kontakta psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Kraftiga abstinenssymtom, kramper eller förvirring kräver också akut medicinsk hjälp.
Vart kan jag vända mig i Sverige?
Kontakta vårdcentral, beroendemottagning, socialtjänst eller företagshälsovård. 1177 ger råd om psykiskt mående och vårdkontakter, och Alkoholhjälpen erbjuder telefonstöd på 020-84 44 48.
