Behandla och lindra ångest
Ångest är en naturlig reaktion på stress eller upplevda hot. Den kan kännas som oro, rädsla eller ängslan och påverka både kroppen och tankarna. För vissa går besvären över när situationen förändras. För andra blir ångesten långvarig, stark eller så begränsande att behandling behövs.
Det finns ingen generell metod som garanterar att ångest kan botas helt. Vad som hjälper beror bland annat på vilken typ av ångest det gäller, hur svåra besvären är och hur din livssituation ser ut. Målet med behandling kan vara att minska symtomen, återfå fungerande vardagsrutiner och kunna göra sådant som ångesten tidigare hindrat dig från. På 1177 finns en översikt över ångest och vanliga symtom.
Vanliga symtom och typer av ångest
Ångest kan ge hjärtklappning, andningsbesvär, yrsel, svimningskänsla, muskelspänningar och darrningar. Vanliga psykiska symtom är stark oro, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och undvikande av platser, personer eller situationer.
Vanliga ångestsyndrom är paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD), social ångest och hälsoångest. De kan behöva olika behandlingsupplägg:
| Typ av ångest | Typiskt mönster | Behandling som kan vara aktuell |
|---|---|---|
| GAD | Återkommande och svårkontrollerad oro kring vardagliga saker | Individuellt anpassad psykologisk behandling och ibland läkemedel |
| Social ångest | Stark rädsla för sociala situationer eller att bli granskad | KBT med exponering; ibland SSRI |
| Paniksyndrom | Återkommande panikattacker och oro för nya attacker | KBT, ibland läkemedelsbehandling |
| Hälsoångest | Stark oro för att vara eller bli allvarligt sjuk | Bedömning och behandling anpassad efter symtomen |
En panikattack kan komma plötsligt och ge en känsla av att svimma, tappa kontrollen eller dö. Den går oftast över inom några minuter. Panikattacken är obehaglig, men återkommande attacker och undvikande kan utvecklas till paniksyndrom.
Dämpa ångest naturligt utan medicin
Det går att lindra och hantera ångest utan medicin. Egenvård kan ge struktur och stöd för återhämtning, särskilt när den kombineras med psykologisk behandling om besvären är mer omfattande. Följande åtgärder kan göra vardagen mer hanterbar:
- Skapa regelbundna rutiner. Regelbundna måltider, sömn, vila och social kontakt kan ge struktur när oron tar mycket plats.
- Var fysiskt aktiv. En promenad eller ett lätt motionspass kan bidra till bättre sömn och återhämtning. Fysisk aktivitet har samtidigt begränsat forskningsstöd specifikt som behandling av ångestsjukdomar.
- Prova avslappning och mindfulness. Avslappningsövningar och mindfulness kan minska stressande tankar och hjälpa kroppen att varva ner. 1177 beskriver fler metoder för att minska stress.
- Se över alkohol och koffein. Alkohol kan förvärra ångest, depression och sömnproblem och bör inte användas som ångestbehandling. Koffein kan störa sömnen. Ett råd från 1177 är att prova att undvika kaffe, te, läsk och energidryck ungefär sex timmar före läggdags.
- Behåll kontakten med andra. Berätta för någon du litar på hur du mår och försök att inte isolera dig när ångesten ökar.
Det finns inget stöd för att en viss kost i sig behandlar ångest. Regelbundna måltider kan däremot ge struktur i vardagen. Sömnbrist kan göra att du mår sämre, och 1177:s sömnskola innehåller råd om sömn och återhämtning.
Så hanterar du akut ångest och panikångest
Vid akut ångest kan du försöka stanna kvar i situationen om det är tryggt, rikta uppmärksamheten mot andningen och påminna dig om att ångestpåslaget går över. En lugn promenad, en avslappningsövning eller kontakt med någon närstående kan också vara stödjande. Undvik att använda alkohol för att dämpa känslan.
Om du ofta lämnar situationer, undviker sådant du vill kunna göra eller börjar anpassa hela livet efter risken för en ny panikattack, kan behandling hjälpa. Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling. Den kan ges individuellt, i grupp eller ibland via internet. Läs mer om paniksyndrom och behandling hos 1177.
Gör svårare exponeringar inom en planerad KBT-behandling.
Ångestbehandling med KBT och exponering
KBT rekommenderas som förstahandsbehandling vid de flesta ångestsyndrom, och exponering är en viktig del vid bland annat paniksyndrom och social ångest. Behandlingen börjar ofta med psykoedukation och en kartläggning av tankar, känslor och beteenden. Därefter tränar du på nya sätt att förhålla dig till oron och arbetar med hemuppgifter.
Exponering innebär att du gradvis möter situationer eller kroppsliga förnimmelser som väcker rädsla, i stället för att alltid undvika dem. I KBT kan arbetet även innehålla uppföljning och återfallsprevention. 1177 beskriver KBT och hur behandlingen fungerar.
KBT kan erbjudas på mottagning, individuellt, i grupp eller internetbaserat. Internetbaserad KBT kan genomföras med kontakt med en behandlare, vilket ger stöd under arbetet. Formen kan därför variera, men behandlingen bygger på att du arbetar aktivt med övningar mellan kontakterna.
Läkemedel vid ångest
Läkemedel kan vara aktuella när ångesten är svår, långvarig eller inte förbättras tillräckligt med psykologisk behandling. SSRI och SNRI är läkemedelsalternativ vid ångestsyndrom. Läkemedelsbehandling ska ske under medicinsk uppföljning, och läkemedel kan kombineras med psykologisk behandling.
- Vid paniksyndrom rekommenderas KBT i första hand, SSRI i andra hand och klomipramin i tredje hand enligt Läkemedelsverkets rekommendation.
- Vid social ångest rekommenderas KBT i första hand och SSRI i andra hand.
- Vid GAD kan läkemedel rekommenderas i första hand enligt sammanfattningen av riktlinjerna.
Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel bör generellt undvikas vid ångest på grund av beroenderisk och negativ kognitiv påverkan. Läkemedelsverkets rekommendationer tar upp behandlingsval och risker. Ändra aldrig dos eller sluta med ett läkemedel utan att först tala med förskrivaren.
När ska du söka hjälp för ångest?
Kontakta vårdcentralen om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera dig, eller om du börjar undvika platser, personer eller situationer. Vårdcentralen kan göra en första bedömning och hjälpa dig vidare till lämplig behandling. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och vägledning om var du ska söka vård.
Om du har självmordsplaner eller känner att du inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112. Råd om att söka akut hjälp finns hos 1177.
Vanliga frågor
Går det att bota ångest själv eller utan medicin?
Du kan ofta lindra och hantera ångest själv genom regelbundna rutiner, sömn, avslappning, mindfulness, fysisk aktivitet, socialt stöd och mindre alkohol eller koffein. KBT och exponering är psykologiska behandlingsmetoder som inte kräver läkemedel. Vid paniksyndrom och social ångest är exponering ofta en central del av KBT. Om ångesten kvarstår, förvärras eller begränsar livet är det dags att söka vård.
Vad hjälper mot panikångest?
Panikattacker går oftast över inom några minuter. Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling och kan ges individuellt, i grupp eller via internet. Sök vård om attackerna återkommer, leder till undvikande eller gör vardagen svår.
Hur söker man behandling för ångest?
Börja med att kontakta en vårdcentral om ångesten påverkar vardagen. Där kan du få en första bedömning och vid behov hjälp vidare till psykologisk behandling eller läkemedelsbehandling. Du kan också ringa 1177 för råd om vilken vård du ska söka. KBT kan erbjudas på mottagning, i grupp eller via internet.
Vilken behandling är bäst vid ångest?
KBT rekommenderas som förstahandsbehandling vid de flesta ångestsyndrom, men rekommendationerna skiljer sig åt mellan olika diagnoser. Vid paniksyndrom och social ångest är KBT förstahandsval, medan läkemedel kan rekommenderas i första hand vid GAD. Läkemedelsbehandling ska följas upp medicinskt. Läs mer i Läkemedelsverkets behandlingsstöd.
Vilka vardagsstrategier kan hjälpa på lång sikt?
Fasta rutiner, regelbundna måltider, sömn, vila, fysisk aktivitet och kontakt med andra kan ge stöd över tid. För anteckningar om när ångesten ökar och vilka situationer du undviker. Ta sedan upp mönstret med en terapeut eller vårdcentral. På så sätt kan vardagsstrategierna kopplas till den behandling eller uppföljning du behöver.
