Vanliga symtom på ångest
Ångest kan märkas både i kroppen och i tankarna. Vanliga ångestsymtom är stark oro, rastlöshet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, trötthet och sömnsvårigheter. De kan vara kortvariga eller återkomma under längre perioder och variera i intensitet.
Att känna igen symtom på ångest kan göra det lättare att förstå vad som händer och söka rätt stöd. En symtomlista kan däremot inte visa om du har ett ångestsyndrom. En diagnos bygger på samtal och professionell bedömning, inte på ett frågeformulär eller en enskild upplevelse.
Fysiska ångestsymtom
Ångest kan ge tydliga kroppsliga reaktioner. Fysiska ångestsymtom kan bland annat vara:
- hjärtklappning eller tydligt ökad puls
- tryck över bröstet
- andningssvårigheter
- yrsel eller ostadighetskänsla
- illamående och andra magbesvär
- svettningar
- värme- eller köldkänsla
- stickningar eller domningar
- darrningar eller muskelsvaghet
- spända, värkande eller ömma muskler
- huvudvärk eller ont i nacke och axlar
Hjärtklappning, brösttryck och andningssvårigheter kan kännas särskilt skrämmande. De kan ibland misstolkas som tecken på hjärtinfarkt eller stroke. Om du är osäker på vad kroppens symtom beror på ska de bedömas av vården.
Det finns mer information om kroppsliga symtom vid ångest hos Snorkel. Fördjupning om ångest och hjärnan finns även hos Hjärnfonden.
Psykiska symtom och tecken på ångest
Psykiska symtom på ångest handlar ofta om en stark känsla av oro eller hot, även när det inte finns någon tydlig fara här och nu. Det kan visa sig som:
- ständig eller överdriven oro
- rädsla för att något dåligt ska hända
- katastroftankar
- rädsla för att tappa kontrollen
- rastlöshet och irritabilitet
- svårigheter att koncentrera sig
- trötthet
- svårt att somna eller sova
Ångest kan också kännas som rädsla för att svimma, dö eller förlora kontrollen. Hur ångest känns påverkas av situationen och av hur länge besvären har funnits. Vissa känner främst oro och spänning, medan andra framför allt märker kroppsliga reaktioner.
Hur känns ångest och hur skiljer det sig från en panikattack?
Mer långvarig ångest kan ligga som en återkommande oro i bakgrunden. Den kan göra det svårt att koppla av, koncentrera sig eller sova. En panikattack kommer däremot plötsligt och går oftast över inom några minuter. Den kan uppstå vid stress eller ångest, men också oväntat när du slappnar av eller håller på att somna.
Under en panikattack kan flera fysiska och psykiska symtom komma samtidigt: hjärtklappning, tryck över bröstet, andningssvårigheter, yrsel, svettningar, darrningar, stickningar, illamående och intensiv rädsla. Upplevelsen kan vara mycket skrämmande. En panikattack kan också leda till rädsla för att få en ny attack.
En enstaka panikattack innebär inte automatiskt paniksyndrom. Paniksyndrom innebär flera panikattacker, en kvarstående rädsla för nya attacker och ofta att personen börjar undvika platser eller situationer. Ungefär var tredje person har någon gång haft en panikattack, och det leder oftast inte till paniksyndrom. Läs mer om panikattacker och paniksyndrom på 1177.
Ångest tillsammans med depression
Ångest kan förekomma samtidigt med depression. Då kan oro, kroppslig spänning och sömnsvårigheter finnas parallellt med nedstämdhet, energibrist eller minskat intresse för sådant som tidigare känts meningsfullt. Det går inte att avgöra en diagnos utifrån en lista över symtom, men kombinationen är ett skäl att söka professionell bedömning om besvären påverkar vardagen.
Socialstyrelsen beskriver både psykologisk behandling och läkemedel som möjliga behandlingsalternativ vid ångestsyndrom och depression. Behandlingen behöver anpassas efter individens behov. Du kan läsa mer i Socialstyrelsens information om depression och ångest.
Vad kan orsaka eller förvärra ångest?
Ångest kan hänga samman med flera omständigheter, och samma situation påverkar människor olika. Stress, depression och kris nämns som situationer där panikattacker kan förekomma. Alkohol och andra droger kan förvärra ångest på längre sikt. Nikotin och koffein kan öka ångest och göra det svårare att sova.
Att undvika sådant du behöver eller vill göra kan också förstärka ångesten över tid. Försök därför att uppmärksamma mönstret: när kommer oron, vilka kroppsliga reaktioner uppstår och vilka situationer börjar du undvika? Ett sådant underlag kan vara användbart i ett samtal med vården. För ytterligare läsning om ångest och ångestsyndrom finns även information hos Mehiläinen.
Så kan du hantera ångest i stunden
När ångesten stiger kan enkla åtgärder hjälpa dig att stanna kvar i situationen och få ned stresspåslaget. 1177 nämner bland annat lugn andning, avslappning, promenader, medveten närvaro, självmedkänsla och att prata med någon du litar på.
- Andas lugnt: rikta uppmärksamheten mot en lugn och regelbunden andning utan att pressa fram djupa andetag.
- Förankra dig i omgivningen: lägg märke till synintryck, ljud och kroppens kontakt med underlaget.
- Släpp på spänning: prova avslappning och notera om du spänner käke, axlar eller händer.
- Prata med någon: berätta kort vad du upplever för en person du känner dig trygg med.
- Ta en promenad: lätt fysisk aktivitet kan vara en del av egen hantering.
Det finns ingen anledning att göra alla övningar samtidigt. Välj en metod som känns genomförbar och använd den som stöd, inte som ett test på om du lyckas kontrollera varje känsla.
Långsiktiga strategier vid ångest
Fysisk aktivitet, tillräcklig sömn, avslappning och andningsövningar kan ingå i egen hantering av ångest. Regelbundna rutiner kan göra det lättare att se vad som påverkar måendet. Försök också att minska sådant som riskerar att förvärra besvären, särskilt alkohol och andra droger. Nikotin och koffein kan påverka både ångest och sömn.
- skapa en så regelbunden sömn och vardagsrytm som möjligt
- avsätt tid för återhämtning och avslappning
- använd promenader eller annan fysisk aktivitet som stöd
- skriv ned återkommande orostankar och situationer som utlöser dem
- behåll kontakt med personer som ger trygghet
- sök hjälp om egen hantering inte räcker
Mindfulness, meditation och olika copingstrategier kan vara verktyg för vissa. Exempel på strategier finns hos Mindler. Råden ersätter inte vård när ångesten begränsar livet.
Behandling vid ångest
KBT och internetbaserad KBT
Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den terapiform som främst rekommenderas vid ångest och kan även erbjudas via internet. Behandlingen kan innehålla arbete med tankar, beteenden och gradvis närmande till sådant som väcker ångest. KBT ska planeras utifrån dina besvär tillsammans med en behandlare. Svea KBT beskriver KBT vid ångest för den som vill läsa mer om behandlingsformen.
Internetbaserad KBT kan vara ett alternativ för vissa, men vården behöver bedöma vilken behandling som passar. Andra behandlingsformer förekommer också, men valet bör utgå från ångestens typ, omfattning och dina behov. Översikter om behandlingsalternativ finns hos Käypä hoito.
Läkemedel
Psykologisk behandling och läkemedel kan båda hjälpa vid ångestsyndrom. SSRI- och SNRI-läkemedel kan användas vid långvariga och stora ångestbesvär. Effekten kan dröja flera veckor och måendet kan tillfälligt försämras i början. Beslut om läkemedel, dos och uppföljning ska tas tillsammans med vården. Mer information om ångest och behandling finns hos Min Doktor.
När ska man söka hjälp för ångest?
Kontakta en vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera dig, eller om du börjar undvika platser, personer eller situationer. Vid flera panikattacker under minst en månad bör du också kontakta vårdcentralen.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vård. Företagshälsovård kan ibland hjälpa yrkesverksamma och studenthälsan kan hjälpa studerande. Vid osäkerhet kring exempelvis brösttryck, andningssvårigheter eller yrsel ska du söka medicinsk bedömning.
Vid självmordstankar eller planer på att skada dig själv ska du söka psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Om det finns direkt fara för livet ska du ringa 112. Information om akut psykiatrisk hjälp finns på 1177. Du kan även läsa om stöd vid ångest hos Röda Korset, men vid akuta situationer ska vården eller 112 kontaktas.
Vanliga frågor
Hur vet man om man har ångest?
Ångest kan misstänkas när stark oro eller rädsla återkommer tillsammans med exempelvis rastlöshet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, hjärtklappning, yrsel eller andningssvårigheter. Symtomen räcker inte för att ställa diagnos. Kontakta vårdcentralen för en professionell bedömning om besvären påverkar vardagen.
Vilka är de vanligaste ångestsymtomen?
Vanliga psykiska symtom är stark oro, katastroftankar, rastlöshet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, trötthet och sömnsvårigheter. Vanliga fysiska symtom är hjärtklappning, brösttryck, andningssvårigheter, yrsel, illamående, svettningar, stickningar, darrningar och muskelspänningar.
Vad är symtom på en ångestattack?
En panikattack eller ångestattack kommer plötsligt och kan ge intensiv rädsla tillsammans med hjärtklappning, tryck över bröstet, andningssvårigheter, yrsel, svettningar, darrningar, stickningar eller illamående. Den går oftast över inom några minuter, men nya eller oklara kroppsliga symtom ska bedömas av vården.
Kan man ha ångest och depression samtidigt?
Ja, ångest kan förekomma samtidigt med depression. Om oro, nedstämdhet, sömnsvårigheter eller energibrist påverkar ditt liv bör du kontakta vårdcentralen. Där kan du få hjälp att beskriva symtomen och bedöma vilket stöd eller vilken behandling som passar.
När är ångest akut?
Sök akut psykiatrisk hjälp eller ring 112 om du har självmordstankar eller planer på att skada dig själv. Ring 112 vid direkt fara för livet. Vid andra frågor om symtom och vårdvägar kan du ringa 1177.
