Vad är glaskroppsavlossning?
Glaskroppen är en genomskinlig, geléaktig massa mellan linsen och näthinnan. Vid en glaskroppsavlossning lossnar glaskroppen från näthinnans yta. Förändringen är mycket vanlig, oftast ofarlig och uppträder framför allt från 50-årsåldern, när glaskroppen blir mer lättflytande och sjunker ihop.
Glaskroppsavlossning kan också förekomma tidigare, bland annat vid hög närsynthet, diabetes, efter en ögonoperation eller efter en ögonskada. Tillståndet gör normalt inte ont och behöver oftast ingen behandling när näthinnan är intakt. Däremot kan glaskroppen ibland dra i näthinnan när den lossnar. Då kan ett hål uppstå, och ett obehandlat näthinnehål kan leda till näthinneavlossning.
En tydlig genomgång finns hos 1177 om glaskroppsavlossning. Du kan även läsa mer om tillståndet hos Capio.
Glaskroppsavlossning – vanliga symtom
Symtomen kommer ofta plötsligt och märks särskilt mot en ljus bakgrund. Vanliga tecken är rörliga grumlingar och ljusfenomen i synfältet:
- Prickar, streck eller ringar: gråsvarta eller halvt genomskinliga former som flyter med när du rör blicken.
- Fläckar och sotflagor: större rörliga fläckar, ibland som ett moln av sot.
- Ljusblixtar: korta blixtar i utkanten av synfältet, ofta när glaskroppen drar i näthinnan.
- Disig syn: synen kan upplevas som grumlig eller dimmig.
Grumlingarna kan beskrivas som fläckar framför ögat, svarta prickar i synfältet eller prickar framför ögonen. Efter några månader blir de ofta mindre störande. De kan sjunka undan mot synfältets utkant och hjärnan kan vänja sig vid dem. Att titta upp och ner några gånger kan tillfälligt flytta en grumling som skymmer synfältet, men det behandlar inte själva avlossningen.
Nya eller tydligt ökande blixtar och grumlingar ska bedömas av vården. Det går inte att avgöra hemma om symtomen beror på en okomplicerad glaskroppsavlossning eller på en skada på näthinnan.
Blixtar i ögonen och stress
Stress anges inte som orsak till glaskroppsavlossning eller näthinneavlossning i de vårdkällor som ligger till grund för den här artikeln. Åldersförändringar i glaskroppen, hög närsynthet, diabetes, tidigare ögonoperation och ögonskada är dokumenterade orsaker eller riskfaktorer.
Stress kan däremot vara en utlösande faktor för migrän. Migränaura kan ge blixtar, flimmer eller förändringar i synfältet och brukar pågå från ungefär fem minuter upp till en timme. Nya, plötsliga eller tilltagande blixtar ska ändå inte avfärdas som stress eller migrän. De kan bero på att näthinnan påverkas och behöver därför bedömas. Läs mer om migrän och aura hos 1177.
Om oro kring synförändringar påverkar vardagen kan allmänna råd om stress och ångest vara ett komplement, men de ersätter inte en ögonundersökning. Se exempelvis tips om stresshantering och råd vid oro.
Skillnaden mellan glaskroppsavlossning och näthinneavlossning
Glaskroppsavlossning är själva förändringen i den geléaktiga glaskroppen. Näthinneavlossning innebär att näthinnan lossnar, vilket är ett allvarligare tillstånd som kräver snabb vårdkontakt. En glaskroppsavlossning kan i vissa fall leda till ett näthinnehål och därefter näthinneavlossning.
| Symtom | Vad det kan betyda | Vad du bör göra |
|---|---|---|
| Enstaka nya prickar, streck eller ringar | Kan förekomma vid glaskroppsavlossning | Kontakta vården för bedömning om symtomen är nya |
| Ljusblixtar i utkanten av synfältet | Glaskroppen kan dra i näthinnan | Sök vård så snart det går |
| Stora sotflagor eller mycket disig syn | Kan bero på blödning eller näthinnepåverkan | Kontakta ögonmottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning snabbt |
| Rödaktig rök, gråaktig eller mörk skugga | Varningssymtom vid näthinneavlossning | Kontakta vården snabbt |
Näthinneavlossning gör vanligtvis inte ont. Synskärpan kan försämras om avlossningen når gula fläcken. Riskfaktorer är bland annat hög närsynthet, diabetes, tidigare gråstarrsoperation, ögonskada och nära släkting med näthinneavlossning. Risken ökar också om du är 65 år eller äldre.
Mer information om symtom och risker finns på 1177:s sida om näthinneavlossning.
Glaskroppsavlossning: behandling
Vid en okomplicerad glaskroppsavlossning behövs oftast ingen behandling. Det finns ingen etablerad behandling som får själva avlossningen att gå tillbaka. Besvären brukar i stället minska spontant och bli lättare att leva med. Vila, bättre sömn eller minskad skärmtid har inte visats behandla glaskroppsavlossning, även om pauser kan kännas behagliga för trötta ögon. Allmänna sömnråd finns i den här guiden om bättre sömn.
Om undersökningen visar ett hål i näthinnan kan det behandlas med laser på en ögonmottagning. Laserbehandlingen tar mellan tio och tjugo minuter, och du går hem direkt efteråt. Synen kan vara dimmig i en till tre timmar efter behandlingen och ljuskänsligheten kan finnas kvar i en till två dagar. Läs mer om laser och glaskroppsbesvär hos Ögonlasern.
Vid näthinneavlossning kan behandlingen bestå av laser, operation av glaskroppen eller en yttre operation av ögat. Valet beror bland annat på hur stor del av näthinnan som har lossnat. Operation av glaskroppen är alltså en behandling vid näthinneavlossning, inte en generell behandling av en okomplicerad glaskroppsavlossning.
När ska du söka vård?
Kontakta ögonmottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om du får nya ljusblixtar, stora sotflagor, mycket disig syn eller en stor skugga i synfältet. Kontakta vården snabbt vid rödaktig rök, gråaktig eller mörk skugga och tydlig synförsämring. Vid osäkerhet kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.
Undersökningen görs med en ögonundersökning och ofta pupillvidgande ögondroppar. Vid misstänkt näthinneavlossning kan undersökningen ta upp till 30 minuter. Dropparna kan göra synen suddig och ögonen ljuskänsliga i flera timmar; undvik bilkörning så länge synen är påverkad.
Vid konstaterad näthinneavlossning bör hård fysisk aktivitet undvikas innan behandling, eftersom avlossningen kan förvärras. För ytterligare information om glaskroppsavlossning kan du läsa hos Memira.
Vanliga frågor
Vad är glaskroppsavlossning?
Det är när den geléaktiga glaskroppen mellan linsen och näthinnan lossnar från näthinnans yta. Förändringen är vanlig, särskilt från 50-årsåldern, och är oftast ofarlig.
Är blixtar i ögonen ett symtom på glaskroppsavlossning?
Ja, ljusblixtar i utkanten av synfältet är ett vanligt symtom. Blixtarna uppstår när glaskroppen drar i näthinnan. Nya eller ökande blixtar ska bedömas snabbt eftersom ett näthinnehål också kan ha uppstått.
Kan stress orsaka glaskroppsavlossning eller näthinneavlossning?
Stress anges inte som orsak till något av tillstånden i det aktuella underlaget. Stress kan däremot utlösa migränaura, som ibland ger tillfälliga blixtar eller synfältsförändringar. Nya synfenomen ska ändå bedömas innan de förklaras med stress.
Vilken behandling finns vid glaskroppsavlossning?
Oftast behövs ingen behandling om näthinnan är intakt. Besvären brukar minska med tiden. Ett näthinnehål kan behandlas med laser, medan näthinneavlossning kan kräva laser eller operation.
Kan vila eller minskad skärmtid behandla glaskroppsavlossning?
Nej, det finns inget stöd i underlaget för att vila, sömnhygien eller minskad skärmtid behandlar själva glaskroppsavlossningen. Sök vård vid nya blixtar, stora grumlingar, disig syn eller skugga i synfältet.
