Vad är stresshuvudvärk?
Stresshuvudvärk används ofta som vardagsord för huvudvärk som uppträder i samband med stress. Den stämmer ofta med det som kallas spänningshuvudvärk, men stress är bara en möjlig bidragande faktor. Även trötthet, sömnbrist och en felaktig arbetsställning kan ha betydelse. Du kan läsa mer om symtom och behandling i 1177:s information om spänningshuvudvärk.
Typiskt är en tryckande eller molande huvudvärk på båda sidorna av huvudet. Den kan kännas som ett åtstramande band eller som en trång mössa. Värken är oftast lätt till måttlig och blir vanligen inte värre av fysisk aktivitet. Den kan pågå från en halvtimme upp till en vecka.
Tryckkänsla i huvudet, tryck i huvudet och en tryckande känsla i huvudet passar alltså in på beskrivningen av spänningshuvudvärk. Symtomet räcker däremot inte ensamt för att fastställa orsaken. Huvudvärk i pannan eller över pannan är inte heller en egen diagnos; spänningshuvudvärk kan i stället kännas på båda sidor eller som ett band runt huvudet.
Stresshuvudvärk och spänningshuvudvärk – vanliga symtom
Stress kan sammanfalla med att du spänner nacke, skuldror eller käke, men sambandet ser olika ut för olika personer. Förutom huvudvärk kan spänningshuvudvärk förekomma tillsammans med smärta i nacke och skuldror, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, ångest eller nedstämdhet.
Huvudvärken kan komma mer sällan än en dag i månaden, uppträda upp till 14 dagar i månaden eller vara kronisk med fler än 14 dagar i månaden. En huvudvärkskalender gör det lättare att se hur ofta värken kommer, hur länge den varar, hur intensiv den är, vad som kan ha utlöst den och hur ofta du tar läkemedel.
| Så kan värken beskrivas | Vad det kan passa med |
|---|---|
| Tryckande eller molande värk på båda sidor | Spänningshuvudvärk |
| Känsla av band eller tryck runt huvudet | Spänningshuvudvärk |
| Pulserande, ofta ensidig värk | Migrän är mer typiskt |
Tabellen beskriver typiska mönster, inte en diagnos. Spänningshuvudvärk och migrän kan förekomma hos samma person, och behandlingen skiljer sig därför åt.
Skillnaden mellan stresshuvudvärk och migrän
Migrän är vanligen en återkommande, svår huvudvärk som ofta är pulserande och ensidig. Illamående samt känslighet för ljus eller ljud kan förekomma, och värken förvärras ofta av fysisk aktivitet. Spänningshuvudvärk beskrivs i stället som tryckande och icke-pulserande, vanligtvis på båda sidor av huvudet.
Stress eller avslappning efter stress kan utlösa migrän hos vissa personer. Det betyder att migrän av stress eller stressmigrän kan beskriva ett samband mellan stress och ett migränanfall, men pulserande värk ska inte automatiskt kallas stresshuvudvärk. Läs mer om huvudvärk och migrän i 1177:s kliniska kunskapsstöd.
Vad hjälper mot huvudvärk vid stress?
Vid tillfällig spänningshuvudvärk kan du börja med åtgärder som minskar belastningen och ger kroppen återhämtning. Regelbundna mat- och sömnvanor, avslappning, fysisk aktivitet, pauser och en varierad arbetsställning är rekommenderade egenvårds- och förebyggande åtgärder.
- Ta pauser: Variera arbetsställningen och undvik att sitta länge i samma position.
- Planera återhämtning: Lägg in avslappning i vardagen, särskilt under perioder med hög belastning.
- Prioritera sömn och måltider: Regelbundna vanor kan ingå i arbetet med att förebygga spänningshuvudvärk.
- Rör på dig: Anpassad fysisk aktivitet kan rekommenderas förebyggande och kan ibland lindra spänningshuvudvärk.
- Följ mönstret: Anteckna värk, möjliga utlösare och läkemedelsanvändning i en huvudvärkskalender.
Om sömn och oro är en del av besvären kan du också läsa råd för bättre sömn och tips för en lugnare kväll. Råden ersätter inte en medicinsk bedömning om huvudvärken är ny, återkommande eller ihållande.
Spänningshuvudvärk: behandling
Vid tillfälliga besvär kan paracetamol eller ett NSAID användas kortvarigt, enligt förpackningens anvisningar och med hänsyn till dina medicinska förutsättningar. 1177 rekommenderar att receptfria smärtstillande läkemedel mot spänningshuvudvärk används högst två till tre gånger i veckan. På 1177 anges också högst 14 dagar per månad för paracetamol eller NSAID vid spänningshuvudvärk. Följ alltid aktuell ordination och bipacksedel.
Frekvent användning av huvudvärksläkemedel kan ge fler dagar med huvudvärk. Om du behöver läkemedel flera gånger i veckan bör du därför kontakta vården i stället för att fortsätta behandla själv.
Vid frekvent eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkare föreslå amitriptylin. Om det inte hjälper kan mirtazapin eller venlafaxin övervägas. Sådan behandling ska bedömas och följas upp av läkare.
Icke-medicinska behandlingar kan också ingå. Fysioterapi, KBT, akupunktur, avspänningsövningar och anpassad fysisk aktivitet anges som möjliga behandlingar. En guide om fysioterapi och huvudvärksbehandling kan ge ytterligare fördjupning, men välj behandling utifrån vilken typ av huvudvärk du har.
Förebygga daglig och återkommande huvudvärk
Återkommande huvudvärk behöver ses i sitt sammanhang. Stress kan bidra, men även sömnbrist, trötthet och arbetsställning kan påverka. Försök skapa regelbundna rutiner för sömn och måltider, variera din arbetsställning och ta återkommande pauser. Avslappning och anpassad fysisk aktivitet kan användas som en del av förebyggandet.
En huvudvärkskalender är särskilt användbar om du har molande huvudvärk varje dag, ständig huvudvärk eller värk som kommer tillbaka. Skriv ned när värken börjar och slutar, hur den känns – till exempel tryckande, molande eller pulserande – samt eventuella andra symtom och vilka läkemedel du tagit. Ta med anteckningarna till vårdcentralen om besvären fortsätter.
Du kan även läsa tips om att förebygga stress i vardagen. Fördjupad information om huvudvärk finns också hos Hjärnfonden.
När ska du söka vård för huvudvärk?
Kontakta en vårdcentral om huvudvärken håller i sig och inte lindras av receptfria läkemedel, om den känns annorlunda än tidigare eller om du tar huvudvärksläkemedel flera gånger i veckan. Daglig, ständig, ihållande eller återkommande huvudvärk bör bedömas i vården i stället för att enbart behandlas med receptfria läkemedel.
Sök vård genast vid plötsligt intensiv huvudvärk, eller om huvudvärken kommer tillsammans med feber och nackstelhet, neurologisk svaghet eller känselbortfall, skakningar eller ryckningar. Sök också vård genast vid huvudvärk efter ett slag mot huvudet om du samtidigt är slö.
Vanliga frågor
Kan stress ge tryckande huvudvärk?
Ja, stress kan bidra till spänningshuvudvärk. Tryckande eller molande värk på båda sidorna av huvudet, ett åtstramande band eller tryckkänsla i huvudet passar med den beskrivningen. Stress är dock inte den enda möjliga bidragande faktorn.
Vad betyder pulserande tryck i huvudet?
Pulserande huvudvärk är mer typiskt för migrän än för spänningshuvudvärk. Migrän är ofta ensidig och kan ge illamående samt ljus- eller ljudkänslighet. Eftersom samma person kan ha både migrän och spänningshuvudvärk behöver återkommande pulserande värk bedömas utifrån hela symtombilden.
Hur blir man av med stressrelaterad huvudvärk?
Vid tillfällig spänningshuvudvärk kan kortvarig användning av paracetamol eller NSAID enligt bipacksedeln kombineras med pauser, avslappning, regelbunden sömn och måltider samt anpassad fysisk aktivitet. Använd inte receptfria läkemedel mer än två till tre gånger i veckan utan att ta upp besvären med vården.
När är daglig huvudvärk ett skäl att kontakta vårdcentral?
Kontakta vårdcentralen om huvudvärken håller i sig, är ihållande eller återkommer dag efter dag, särskilt om den inte lindras av receptfria läkemedel eller känns annorlunda än tidigare. En huvudvärkskalender kan hjälpa läkaren att bedöma mönstret.
Vilken behandling används vid kronisk spänningshuvudvärk?
Behandlingen kan omfatta fysioterapi, KBT, avspänningsövningar och anpassad fysisk aktivitet. Vid frekvent eller kronisk spänningshuvudvärk kan läkare föreslå amitriptylin. Mirtazapin eller venlafaxin kan övervägas om amitriptylin inte hjälper.
