Högfungerande ångest-test: vad kan du använda?
Om du fungerar väl på jobbet, i studier eller socialt men samtidigt lever med stark oro kan uttrycket högfungerande ångest kännas igen. Det är ett beskrivande uttryck, inte namnet på en etablerad psykiatrisk diagnos. Därför finns det inte heller något särskilt test för just högfungerande ångest.
Det ångesttest som används här är GAD-7, ett screeningverktyg som framför allt mäter symtom som kan förekomma vid generaliserat ångestsyndrom, GAD. Gör testet genom att utgå från hur du har mått under de senaste två veckorna. Svara på varje fråga med hur ofta besväret har förekommit:
- Inte alls – 0 poäng
- Flera dagar – 1 poäng
- Mer än hälften av dagarna – 2 poäng
- Nästan varje dag – 3 poäng
Ångesttest med GAD-7: frågor och poäng
GAD-7 består av sju självskattningsfrågor. Räkna ihop poängen för alla svar. Den möjliga totalpoängen är 0–21. Frågorna handlar om huruvida du under de senaste två veckorna har:
- Känt dig nervös, orolig eller på helspänn.
- Haft svårt att sluta oroa dig eller att kontrollera oron.
- Oroat dig mycket för olika saker.
- Haft svårt att slappna av.
- Varit så rastlös att det varit svårt att sitta still.
- Blivit lätt irriterad eller retlig.
- Känt rädsla för att något hemskt skulle kunna hända.
Frågorna och den fyrgradiga svarsskalan beskrivs i det material som ligger till grund för GAD-7. Den ursprungliga forskningsartikeln finns hos PubMed.
| Totalpoäng | Vanlig tolkning |
|---|---|
| 0–4 | Minimal ångest |
| 5–9 | Mild ångest |
| 10–14 | Måttlig ångest |
| 15–21 | Svår ångest |
GAD-7 är en screening och inte en diagnos. En poäng på 10 eller mer kan tala för att klinisk uppföljning behövs. Resultatet behöver vägas ihop med hur länge besvären har funnits, hur de påverkar dig och din övriga situation. Mer information om tolkning av GAD-7 finns på GAD-7:s information för kliniker.
Vad betyder högfungerande eller högfunktionell ångest?
Högfungerande ångest och högfunktionell ångest är två uttryck för en liknande beskrivning: en person kan verka klara vardagens krav samtidigt som hon eller han upplever betydande oro och stress på insidan. Den yttre funktionsförmågan säger därför inte ensam hur mycket personen lider.
1177 beskriver generaliserat ångestsyndrom som stark oro och ångest som kan finnas varje dag och handla om att något hemskt ska hända en själv eller någon närstående. GAD är en diagnostisk benämning, medan högfungerande ångest beskriver hur besvären kan se ut i vardagen.
En person kan alltså ha GAD även om arbete, studier och relationer fortfarande fungerar utåt. Samtidigt kan oro och stress ha andra orsaker än GAD.
Ångestsymtom: psykiska, kroppsliga och vardagliga tecken
Ångest kan märkas i tankarna, kroppen och beteendet. Vid generaliserad ångest beskriver 1177 bland annat följande psykiska symtom:
- Rastlöshet och en känsla av att vara på helspänn.
- Ständig oro eller svårighet att sluta älta.
- Irritabilitet.
- Koncentrationssvårigheter.
- Trötthet.
- Sömnsvårigheter.
Även kroppen kan reagera på långvarig oro. Spända eller värkande muskler, huvudvärk, ont i nacke och axlar, magbesvär och hjärtklappning är exempel på kroppsliga symtom som kan förekomma.
Oro kan också påverka hur du agerar. Överdriven förberedelse, återkommande kontrollfrågor och stor försiktighet inför exempelvis resor kan vara sätt att försöka minska osäkerhet. Hälsoångest kan förekomma tillsammans med GAD och innebär att personen letar efter eller känner efter tecken på sjukdom.
Det är helheten som är viktig: vilka besvär du har, hur ofta de kommer och om de begränsar vardagen.
Skillnaden mellan högfungerande ångest och GAD
Skillnaden ligger främst i vad orden beskriver. Högfungerande ångest syftar på en yttre bild av att vardagen fungerar trots inre oro. GAD är ett generaliserat ångestsyndrom som vården kan bedöma utifrån symtom, varaktighet och påverkan på livet.
| Uttryck | Vad det beskriver | GAD-7:s användning |
|---|---|---|
| Högfungerande ångest | Ångest och stress hos en person som samtidigt kan fungera utåt. | GAD-7 kan ge en bild av vissa ångestsymtom. |
| GAD | Generaliserat ångestsyndrom med omfattande oro och ångest. | GAD-7 används för screening av symtom. |
Om du vill förstå ditt resultat behöver du väga in livssituation och hur besvären påverkar sömn, arbete, relationer och återhämtning.
När bör du söka hjälp efter ett ångesttest?
Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård om ångesten hindrar vardagen. Det gäller även om du fortfarande presterar och håller ihop det som andra ser. Återkommande sömnproblem, magbesvär, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter eller en oro som tar mycket av dagen är skäl att beskriva situationen för vården.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Berätta gärna vilka symtom du har, hur länge de funnits, hur ofta de kommer och vad du undviker eller har svårt att klara. Ta med din GAD-7-poäng om du har gjort testet som underlag för samtalet.
Om du har självmordsplaner eller inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Behandling vid ångest
GAD kan behandlas med psykoterapi, läkemedel eller en kombination av båda. Behandlingen anpassas efter besvären och situationen. Kognitiv beteendeterapi, KBT, fungerar bra för många personer med GAD och kan i vissa fall erbjudas på nätet.
Antidepressiva läkemedel kan vara en del av behandlingen vid GAD. Läkemedelsbehandling följs upp av vården.
För vårdpersonal anges KBT eller läkemedelsbehandling som behandlingsalternativ vid ångestsyndrom, tillsammans med egenvård som fysisk aktivitet. Läs mer i 1177:s kliniska kunskapsstöd om ångestsyndrom.
Vad kan du göra själv vid ångest?
Egenvård kan vara ett stöd, särskilt tillsammans med professionell hjälp när besvären påverkar vardagen. 1177 lyfter bland annat fysisk aktivitet, regelbunden sömn och regelbundna måltider som delar av egenvård vid ångest.
- Ta promenader eller hitta annan fysisk aktivitet som fungerar i din vardag.
- Försök hålla regelbundna tider för sömn och måltider.
- Var uppmärksam på om koffein eller nikotin ökar ångesten eller försämrar sömnen.
- Undvik alkohol och andra droger, eftersom de kan förvärra ångest på sikt.
- Bryt ältande och minska upprepade kontrollfrågor när du märker att de håller oron vid liv.
- Prata med någon du litar på i stället för att bära all oro ensam.
Förändringar kan prövas stegvis. Sök vård när besvären påverkar vardagen.
Vanliga frågor
Finns det ett särskilt högfungerande ångest-test?
Nej, inte i det aktuella underlaget. GAD-7 är det ångesttest som beskrivs här och mäter symtom som framför allt kan förekomma vid GAD.
Vad är ett vanligt ångesttest?
GAD-7 är ett självskattningsverktyg med sju frågor om ångestsymtom under de senaste två veckorna. Du får 0–3 poäng per fråga och en totalpoäng på 0–21.
Vad betyder 10 poäng eller mer på GAD-7?
10–14 poäng brukar tolkas som måttlig ångest och 15–21 som svår ångest. En totalpoäng på 10 eller mer kan motivera klinisk uppföljning.
Är högfungerande ångest en diagnos?
Nej. Högfungerande ångest och högfunktionell ångest är beskrivande uttryck för personer som kan fungera utåt trots inre ångest. Vården bedömer i stället om symtomen passar in på ett etablerat ångestsyndrom eller om något annat förklarar besvären.
När räcker det inte med ett självtest?
Sök vård om ångesten hindrar vardagen eller påverkar sömn, koncentration, relationer eller arbete. Vårdcentralen eller psykiatrisk öppenvård kan hjälpa dig vidare, och 1177 ger sjukvårdsrådgivning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
