Vad är hjärtklappning?
Hjärtklappning betyder att du blir ovanligt medveten om hjärtslagen. Det kan kännas som att hjärtat slår snabbt eller hårt, oregelbundet, hoppar över ett slag eller fladdrar i bröstet. Känslan kan också märkas i halsen eller nacken och pågå i sekunder, minuter eller längre.
Hjärtklappning är ett symtom, inte en egen diagnos. Oregelbunden hjärtrytm och hjärtklappning är därför inte samma sak: hjärtklappning beskriver upplevelsen, medan arytmi innebär en faktisk störning i hjärtats rytm. Läs mer om hjärtklappning hos 1177.
Hur känns hjärtklappning?
- Hjärtat slår hårdare eller snabbare än vanligt.
- Slagen känns oregelbundna eller som om hjärtat hoppar över ett slag.
- Det fladdrar, dunkar eller slår till i bröstet.
- Hjärtat rusar trots att du sitter eller ligger stilla.
Hjärtklappning kan komma i vila, under fysisk aktivitet eller i samband med rädsla och stress. Extraslag är en vanlig orsak till känslan och är ofta ofarliga hos personer som i övrigt är friska och inte har hjärtfel.
Varför får man hjärtklappning vid stress?
Stress och ångest kan utlösa hjärtklappning utan att det behöver finnas en hjärtrytmrubbning. När kroppen reagerar på stress kan hjärtat slå snabbare och hårdare. Stress kan samtidigt göra det svårare att andas ordentligt och ge oro, sömnproblem eller yrselkänsla. En pressad situation, rädsla eller en panikattack kan därför ge tydliga hjärtslag även hos en person utan hjärtsjukdom.
Stress kan också bidra till extraslag. Sömnbrist, koffein, tobak, alkohol och vissa stimulerande läkemedel kan göra sådana besvär tydligare. Vid akut stress kan hjärtklappningen vara kopplad till situationen och minska när kroppen lugnar sig. Mer information om stress och kroppsliga symtom finns hos 1177.
Hjärtklappning: vanliga orsaker och utlösare
Stress och ångest är vanliga orsaker, men hjärtklappning kan också ha andra fysiska orsaker. Sådant som kan bidra är bland annat:
- kaffe, te och överdrivet koffeinintag
- alkohol, rökning och snusning
- sömnbrist
- feber eller smärta
- återhämtning efter sjukdom
- förändrad ämnesomsättning, exempelvis problem med sköldkörteln
- blodbrist eller elektrolytrubbning
- vissa stimulerande läkemedel
- hjärt- eller lungsjukdom
Förmaksflimmer är ett exempel på arytmi. Det kan ge snabb och oregelbunden puls, fladder eller dunkningar i bröstet, men också yrsel, andnöd, ångest, svaghet och trötthet. Vissa personer har inga tydliga symtom. Obehandlat förmaksflimmer kan öka risken för stroke; information finns hos Hjärt-Lungfonden.
Hjärtklappning vid vila, på morgonen eller på kvällen
Hjärtklappning vid vila kan förekomma vid stress och ångest, men också vid arytmier. Förmaksflimmer kan exempelvis ge hjärtklappning eller obehag i bröstet när du vilar. Tidpunkten i sig visar alltså inte vad besvären beror på.
Hjärtklappning på morgonen eller kvällen har ingen entydig förklaring. Möjliga utlösare är bland annat stress, koffein, alkohol, sömnbrist, läkemedel och förändringar i kroppsläget. Om hjärtklappningen kommer varje dag, hela dagen eller upplevs som konstant kan det vara bra att notera när den börjar, hur länge den varar och om du får andra symtom. Det hjälper vården att bedöma besvären.
Hjärtklappning och yrsel
Yrsel och hjärtklappning kan förekomma vid stress, blodtrycksfall, POTS, arytmi eller annan sjukdom. Vid POTS kommer hjärtklappning och yrsel framför allt när du reser dig upp, och symtomen blir bättre i liggande. Att resa sig långsamt och dricka tillräckligt kan då vara hjälpsamt; undvik också alkohol och koffein. 1177 beskriver POTS och typiska symtom.
Anteckna gärna om yrseln uppstår när du reser dig, om hjärtklappningen känns regelbunden eller oregelbunden och om du samtidigt blir trött, andfådd eller får obehag i bröstet.
När ska du söka vård?
Stress kan alltså vara en utlösare, men förklarar inte säkert alla hjärtklappningar. Sök vård utifrån hela situationen, särskilt om besvären är återkommande, långvariga, oförklarade eller påverkar vardagen. Hjärtklappning tillsammans med yrsel, svimningskänsla, andnöd, svaghet, uttalad trötthet eller bröstsmärta behöver uppmärksammas.
| Situation | Gör så här |
|---|---|
| Bröstsmärta, tryck över bröstet, svimning eller mycket svår andnöd | Ring 112. |
| Hjärtklappning med uttalad yrsel, svimningskänsla eller svår andnöd | Sök akut vård. |
| Återkommande, långvarig eller oförklarad hjärtklappning | Kontakta vårdcentral eller ring 1177. |
Så utreds hjärtklappning
Vid långvariga eller återkommande hjärtklappningar börjar utredningen ofta med frågor om symtomen, tidigare sjukdomar, läkemedel och möjliga utlösare. Kroppsundersökning, blodprover och EKG kan ingå. Blodprover kan bland annat visa blodbrist, problem med sköldkörteln eller elektrolytrubbningar.
Om hjärtklappningen inte uppstår under ett vanligt EKG kan vården använda långtidsregistrering av hjärtrytmen. EKG och långtidsregistrering används bland annat vid misstänkta extraslag eller arytmier. I vissa fall kan även ultraljud av hjärtat bli aktuellt. Mer om symtom, diagnos och rytmövervakning finns hos American Heart Association.
Vad kan man göra åt hjärtklappning?
Behandlingen beror på orsaken. Den kan bestå av livsstilsförändringar, läkemedel eller behandling av en bakomliggande sjukdom. Vissa arytmier kan behöva ett ingrepp. Betablockerare kan ibland användas vid extraslag eller snabb hjärtrytm, men behandling ska bedömas och ordineras av vårdpersonal.
Vid besvär som verkar hänga ihop med stress kan du kartlägga mönstret genom att notera stressiga situationer, koffein, alkohol, tobak, sömn och kroppsläge. Minska koffein och alkohol, undvik tobak, drick tillräckligt, prioritera återhämtning och var regelbundet fysiskt aktiv utifrån dina förutsättningar. Dessa åtgärder ersätter inte en bedömning om besvären fortsätter.
Sätt dig eller lägg dig ned om du blir yr. Vid yrsel som kommer när du reser dig kan långsamma lägesändringar och tillräckligt med vätska hjälpa. Använd inte Valsalvamanövern som generell egenbehandling mot stressrelaterad hjärtklappning utan medicinsk vägledning.
Vanliga frågor om hjärtklappning
Vad är vanliga orsaker till hjärtklappning?
Stress, ångest, rädsla, koffein, alkohol, nikotin och sömnbrist är vanliga utlösare. Hjärtklappning kan också hänga ihop med feber, smärta, återhämtning efter sjukdom, blodbrist, förändrad ämnesomsättning, elektrolytrubbning, läkemedel, hjärt- eller lungsjukdom samt arytmi.
Hur blir man av med hjärtklappning?
Det beror på orsaken. Börja med att uppmärksamma mönstret och minska möjliga utlösare som koffein, alkohol och tobak. Sömn, återhämtning och regelbunden fysisk aktivitet kan vara relevanta delar av egenvård. Vid återkommande eller långvariga besvär behövs medicinsk bedömning, eftersom behandling ibland kräver läkemedel eller annan behandling.
Kan hjärtklappning och yrsel hänga ihop?
Ja. Kombinationen kan förekomma vid stress, blodtrycksfall, POTS och arytmi. Hur snabbt besvären kommer, om de utlöses av att du reser dig och om du samtidigt får andnöd eller bröstsmärta är viktigt att berätta för vården.
