Fysiska symtom vid stress och ångest

Fysiska symtom vid stress och ångest

Fysiska symtom vid stress och ångest kan märkas i hjärtat, andningen, musklerna, magen, sömnen och tankeförmågan. Hjärtklappning, snabbare andning, spända muskler, yrsel, darrningar och stickningar är exempel på kroppens reaktioner. Stress kan också ge sömnproblem, påverka matsmältningen och göra det svårare att minnas eller koncentrera sig.

Ångest är en automatisk kroppslig reaktion på ett upplevt hot. Kroppen ställer om sig: hjärtat slår fortare, andningen blir snabbare och musklerna spänns. Reaktionen kan komma plötsligt och vara mycket obehaglig. En övergående stressreaktion kan pågå i några minuter eller timmar, medan stress som fortsätter under längre tid kan bli skadlig.

Vanliga fysiska stressymtom och ångestsymtom

Stressymtom och ångestsymtom varierar från person till person. Vissa känner främst av hjärtat och andningen, andra får spända muskler, magbesvär eller sömnproblem. Symtomen kan komma var för sig eller flera samtidigt.

Tabellen beskriver vanliga kroppsliga reaktioner, men ett enskilt symtom visar inte säkert vad besväret beror på. Stress och ångest kan vara en del av förklaringen, men kroppsliga besvär kan också ha andra orsaker.

Hjärtklappning, andning och yrsel

Hjärtklappning och snabbare andning hör till kroppens automatiska reaktion vid ångest. När andningen förändras kan det också uppstå yrsel, darrningar eller en känsla av rastlöshet. Vid panikångest kan du känna att du ska svimma, tappa kontrollen eller dö. En panikattack går oftast över inom några minuter.

Den här typen av stresspåslag kan kännas dramatiskt eftersom kroppen snabbt växlar upp. När situationen inte längre upplevs som hotfull behöver kroppen tid för att varva ner. Sömn, återhämtning och pauser kan göra det lättare att hantera stressiga perioder.

Stickningar, domningar och andra nervsymtom

Ångest kan ge stickningar eller domningar i händer och fötter. Yrsel, darrningar, skakningar och muskelsvaghet kan också förekomma. Det är därför möjligt att uppleva stickningar i kroppen eller stickningar i ansiktet i samband med stark oro, även om symtomen inte ser likadana ut för alla.

Stress kan också göra att du blir rastlös eller spänner dig utan att märka det. Då kan obehaget förstärkas av att du riktar mycket uppmärksamhet mot kroppen. Försök notera när symtomen kommer, hur länge de varar och om de hänger ihop med oro, sömnbrist eller en pressad situation. Den informationen kan vara användbar om du behöver prata med vården.

Muskelspänningar, skakningar och ont i kroppen

Spända muskler är en del av kroppens stressreaktion. Långvarig stress kan ge smärta från spända muskler, exempelvis värk i nacke, axlar eller rygg. Det kan bidra till att kroppen känns öm eller att du får ont i kroppen under eller efter en längre period av stress.

Darrningar och skakningar är fysiska ångestsymtom som kan uppträda när kroppen är starkt aktiverad. Muskelspänningar kan samtidigt begränsa rörelser och göra värken mer märkbar. Lugnare tempo, sömn och återhämtning kan vara en del av egenvården, men återkommande besvär som påverkar vardagen behöver tas upp med vårdcentralen.

Stressens påverkan på mage, sömn och koncentration

Stress kan påverka matsmältningen så att den går långsammare. Det kan märkas som förstoppning eller diarré. Magbesvär kan alltså uppträda under stress, men magproblem kan också ha flera andra orsaker. Om besvären återkommer eller inte går över behöver du få en medicinsk bedömning.

Stressrelaterade fysiska symtom kan också vara sömnproblem, ångest och hjärtklappning. Långvarig stress kan dessutom göra det svårare att minnas och koncentrera sig. Sömnen och återhämtningen får därför en viktig plats när du försöker förstå ett mönster av stressymtom.

Om stressande situationer pågår under längre tid kan stressen bli skadlig. Stress som pågår under många år kan bidra till utmattningssyndrom. 1177 beskriver även att vissa kan få hjärtinfarkt eller långvarig smärta i samband med långvarig stress. Det betyder inte att stress ensam är orsaken, utan att besvären behöver bedömas i sitt sammanhang. Läs mer om stress och återhämtning hos 1177.

Vad kan hjälpa vid fysisk stress?

Åtgärderna behöver passa både symtomen och situationen. 1177 nämner regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn, avslappning eller andningsövningar, hälsosam och regelbunden kost samt daglig medveten närvaro som egenvård vid ångest.

• Rör på dig regelbundet. Välj en aktivitet som fungerar i vardagen. Socialstyrelsens kunskapsunderlag beskriver en måttlig symtomminskning för fysisk aktivitet jämfört med flera jämförelsebehandlingar vid depression och ångest. Med måttlig symtomminskning avses att symtomen i genomsnitt minskade, inte att fysisk aktivitet botar ångest eller fungerar lika bra för alla. Underlaget ger inte stöd för en bestämd miniminivå i minuter. Läs Socialstyrelsens kunskapsunderlag för mer information.
• Prioritera sömn och återhämtning. Försök skapa utrymme för vila när stressreaktionen har varit hög. Återhämtning hjälper kroppen att hantera stressiga perioder.
• Använd lugn andning eller avslappning. En enkel andningsövning kan vara ett sätt att rikta uppmärksamheten mot andningen. Det finns ingen anledning att se en viss andningsteknik som överlägsen alla andra.
• Ät regelbundet och hälsosamt. Regelbundna måltider är en del av 1177:s egenvårdsråd vid ångest.
• Var uppmärksam på koffein, nikotin och alkohol. Nikotin och koffein kan öka ångest och göra det svårare att sova. Alkohol och andra droger kan förvärra ångest på längre sikt.
• Öva medveten närvaro. Daglig mindfulness eller annan medveten närvaro nämns av 1177 som egenvård.

Behandling av stress och ångest

Om ångest gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera sig, eller om du börjar undvika platser, personer och situationer, är vårdcentralen en lämplig kontakt. Detsamma gäller om du använder alkohol, narkotika, spel eller självskada för att lindra ångesten. Vid hög stress tillsammans med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning kan du kontakta vårdcentral eller företagshälsovård.

Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den psykologiska behandlingsform som 1177 främst rekommenderar vid ångest. KBT kan även erbjudas på nätet. Vid stora och långvariga ångestbesvär kan läkemedel ingå i behandlingen. 1177 nämner SSRI och SNRI, och effekten kan dröja flera veckor. Behandlingen avgörs tillsammans med vården utifrån besvärens omfattning och hur de påverkar livet.

När ska man söka vård?

Kontakta vårdcentral om stress eller ångest påverkar vardagen, sömnen eller koncentrationen. Sök också hjälp om psykiska besvär har påverkat dig i några veckor eller längre, om du börjar undvika sådant du tidigare klarade av eller om hög stress kombineras med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma var vård ska sökas.

Nya, kraftiga eller ihållande kroppsliga symtom ska bedömas utifrån hela symtombilden och inte automatiskt avfärdas som stress eller ångest. Det gäller exempelvis tydliga besvär från hjärta, andning eller nervsystem. Vid allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner ska du söka psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112, enligt 1177.

Vanliga frågor

Vilka är de vanligaste fysiska symtomen vid stress och ångest?

Hjärtklappning, snabbare andning, muskelspänningar, yrsel, darrningar, skakningar, muskelsvaghet, sömnproblem och magpåverkan är exempel. Ångest kan också ge stickningar eller domningar i händer och fötter. Svårigheter att minnas och koncentrera sig kan förekomma vid långvarig stress.

Kan ångest ge stickningar eller domningar?

Ja, ångest kan ge stickningar eller domningar i händer och fötter. Det är ett av flera möjliga kroppsliga symtom vid ångest, tillsammans med exempelvis yrsel, darrningar och skakningar.

Kan stress göra att man får ont i kroppen?

Ja, långvarig stress kan ge smärta från spända muskler. Muskelspänningar kan bidra till värk i exempelvis nacke, axlar eller rygg. Återkommande eller oförklarad smärta behöver bedömas om den inte går över.

Hur skiljer sig tillfällig stress från skadlig stress?

En stressreaktion kan pågå i några minuter eller timmar och kroppen kan återhämta sig med sömn och vila. Stress kan bli skadlig när stressande situationer pågår under längre tid. Sömnbesvär, ångest, hjärtklappning och svårigheter med minne eller koncentration är tecken på att situationen behöver tas på allvar.

När bör jag kontakta vården för stressymtom?

Kontakta vårdcentral eller företagshälsovård när besvären påverkar vardagen eller har pågått i några veckor eller längre. Du kan också ringa 1177 om du behöver hjälp att bedöma var vård ska sökas.

Vilken behandling finns mot ångest?

KBT är den psykologiska behandling som 1177 främst rekommenderar vid ångest och den kan även erbjudas på nätet. Vid stora och långvariga besvär kan läkemedel, exempelvis SSRI eller SNRI, ingå. Vårdpersonal hjälper dig att välja behandling utifrån besvärens omfattning och hur de påverkar livet.