Vad är långvarig stress?
Stress är kroppens naturliga reaktion på utmaningar. Den kan ge kraft och energi att agera när något kräver extra uppmärksamhet. Folkhälsomyndigheten beskriver stress som en del av människans reaktion på belastning.
Kortvarig stress blir vanligtvis inte skadlig när den följs av sömn och återhämtning. Långvarig stress uppstår när belastningen fortsätter och återhämtningen inte räcker till. Den kan då påverka kroppen, tankarna, känslorna och vardagens funktioner. Begreppen långvarig stress och kronisk stress används ofta för en sådan utdragen belastning.
Det finns ingen enkel gräns som ensam avgör när stress ska kallas långvarig. Det viktiga är hur länge besvären har funnits, om du får möjlighet att återhämta dig och hur mycket stressen påverkar sömn, arbete, relationer och vardag.
Skillnaden mellan kortvarig och långvarig stress
| Typ av stress | Så kan den märkas | Vad som spelar roll |
|---|---|---|
| Kortvarig stress | En reaktion på en tydlig utmaning eller fara. Kroppen kan gå upp i varv under minuter eller timmar. | Besvären klingar ofta av när situationen är över och följs av sömn och återhämtning. |
| Långvarig stress | Belastningen återkommer eller fortsätter, med trötthet, sömnproblem och andra stressymptom. | Otillräcklig återhämtning gör att besvären kan byggas på över tid. |
Kortvarig stress kan alltså vara en funktionell reaktion. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan däremot bli skadlig. Det är också möjligt att känna stress trots att det inte finns en enda tydlig yttre händelse; flera mindre belastningar kan tillsammans bli för mycket.
Orsaker till stress i arbete, relationer och vardag
Orsaker till stress finns både utanför och inom personen. Yttre krav kan komma från arbetet, skolan, familjen eller ekonomin. Inre stress kan uppstå när du ställer höga krav på dig själv eller har svårt att lämna uppgifter och problem åt sidan.
- hög arbetsbelastning, otydliga krav eller konflikter på arbetsplatsen
- problem i skolan, mobbning eller andra kränkningar
- familjeproblem, relationskonflikter eller separation
- sorg, sjukdom eller ansvar för en närstående
- arbetslöshet, ekonomisk utsatthet eller otrygga livsvillkor
- ensamhet eller brist på socialt stöd
- ständig tillgänglighet, informationsflöde och svårigheter att få pauser
1177 beskriver flera sådana stressorer, men samma situation påverkar människor olika. Det är ofta kombinationen av belastning och möjligheten till återhämtning som avgör om stressen blir ett långvarigt problem.
Emotionell stress och inre stress
Emotionell stress är ett vardagligt sätt att beskriva känslomässig belastning, inte en separat medicinsk kategori. Den kan handla om oro, irritation, ilska, nedstämdhet eller ångest. Inre stress kan uppstå när du ställer höga krav på dig själv, har svårt att varva ner eller fortsätter att tänka på uppgifter och problem även när du egentligen har paus.
Stress kan samtidigt märkas kroppsligt, till exempel genom muskelspänningar, hjärtklappning, huvudvärk eller magbesvär. Känslomässig och fysisk stress är därför inte alltid två olika tillstånd, utan olika sätt som samma belastning kan märkas på.
Stressymptom och varningssignaler
Stressymptom kan komma från flera delar av kroppen och psyket. De kan utvecklas gradvis, vilket gör det lätt att vänja sig vid att vara trött, spänd eller lättirriterad. Vanliga varningssignaler vid långvarig stress är:
- ständig trötthet eller en känsla av att inte bli utvilad
- svårigheter att somna, upprepade uppvaknanden eller förändrade sömnvanor
- spänningar och smärta i nacke, axlar eller andra muskler
- huvudvärk, ibland i form av spänningshuvudvärk
- yrsel, hjärtklappning eller obehag i bröstet
- illamående och förändringar i mag- och tarmfunktionen
- oro, irritation, ilska, nedstämdhet eller ångest
- svårt att koncentrera sig, minnas eller fatta beslut
- ökad känslighet för ljud och ljus
Illamående av stress kan förekomma tillsammans med yrsel, hjärtklappning, andnöd eller förändrad mage. Symtomlistan beskriver vanliga stressrelaterade besvär och kan inte ensam visa vad som orsakar dem. Vid återkommande eller besvärliga kroppsliga symtom behöver vården därför göra en bedömning.
Vad leder stress till?
Långvarig stress påverkar bland annat sömn, koncentration och känsloläge. Stress och utmattning kan försämra problemlösning och förmågan att hålla flera arbetsuppgifter i arbetsminnet, enligt Socialstyrelsens information om arbetsmiljö.
För lite återhämtning kan börja med trötthet, sömnsvårigheter och besvär från magen eller tarmarna. Om den höga belastningen fortsätter kan den bidra till utmattningssyndrom, som innebär flera kroppsliga och psykiska besvär efter långvarig stress eller hög psykisk belastning.
Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning är också förknippad med ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, mag-tarmproblem och depression. Det betyder inte att stress automatiskt orsakar ett visst tillstånd, men att långvarig belastning kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa.
Är långvarig stress farlig?
Långvarig stress som pågår utan tillräcklig återhämtning kan bli skadlig. Hur allvarlig situationen är beror bland annat på vilka besvär du har och hur de påverkar vardagen. Sömnbesvär, tydligt försämrad funktion, oro, ångest, hjärtklappning och trötthet som inte går över är tecken på att du behöver ta situationen på allvar.
Sök akut vård vid allvarliga fysiska symtom, exempelvis kraftigt bröstobehag eller svåra andningsbesvär. Vid allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner ska du söka psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. 1177 har fler råd om akuta självmordstankar.
Vad kan hjälpa mot stress?
Förändringar som minskar belastningen behöver kombineras med återhämtning. Börja med åtgärder som är möjliga i din situation:
- Planera pauser. Lägg in korta avbrott under dagen och minska om möjligt mängden samtidiga uppgifter.
- Skydda sömnen. Försök hålla regelbundna sömnrutiner och skapa en lugnare övergång till kvällen.
- Rör på dig. Promenader och annan fysisk aktivitet kan hjälpa mot stress.
- Välj återhämtning som fungerar. Natur, vila, en rolig aktivitet, massage eller socialt umgänge kan ge återhämtning.
- Sök stöd. Berätta för någon du litar på och ta upp krav eller prioriteringar med arbetsgivare, skola eller närstående.
1177 rekommenderar bland annat fysisk aktivitet, sömnrutiner, pauser, naturvistelse, promenader och umgänge. Återhämtning ser olika ut för olika personer. Det kan vara aktiv vila eller stillhet, så länge den faktiskt hjälper dig att varva ner.
När ska du söka vård?
Kontakta vårdcentral eller företagshälsovård om du har hög stress tillsammans med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning. Sök också vård om psykiska besvär påverkar vardagen och har funnits i några veckor eller längre. Vårdcentralen kan hjälpa till att bedöma symtomen och avgöra vilken behandling eller vilket stöd som passar.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig. Vid ångestbesvär kan vården bedöma behovet av behandling och stöd. KBT är en etablerad psykologisk behandlingsform vid ångest, och fysisk aktivitet rekommenderas också som behandling enligt 1177:s kliniska kunskapsstöd om ångestsyndrom.
Vanliga frågor
Vad är symtom på långvarig stress?
Vanliga symtom är trötthet, sömnproblem, muskelspänningar, huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, illamående, oro, irritation, nedstämdhet samt koncentrations- och minnessvårigheter. Du behöver inte ha alla symtom. Det är särskilt viktigt att reagera när besvären håller i sig eller påverkar vardagen.
Kan stress ge illamående?
Ja, illamående och förändringar i mag-tarmfunktionen kan förekomma vid stressrelaterade besvär. Det är ett av flera möjliga stressymptom och kan uppträda tillsammans med exempelvis yrsel eller hjärtklappning.
Vad kan långvarig stress leda till?
Den kan påverka sömn, minne, koncentration och problemlösning. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan också öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, mag-tarmproblem och depression samt bidra till utmattningssyndrom.
När behöver jag söka hjälp för stress?
Sök hjälp när stressen påverkar vardagen, när sömnen eller det psykiska måendet försämras eller när besvären inte går över. Vårdcentral och företagshälsovård är vägar in. Ring 1177 för rådgivning och ring 112 vid akuta självmordsplaner.
