Vaknar du med hjärtklappning och ångest?
Att vakna med hjärtklappning, oro eller panikkänslor kan vara mycket obehagligt. Hjärtklappning innebär att hjärtat slår snabbt eller att du känner extra hjärtslag under en kort stund. Hos vuxna slår hjärtat vanligtvis mellan 50 och 100 slag per minut. Stress och ångest är vanliga orsaker, men hjärtklappning kan också hänga ihop med koffein, nikotin, alkohol, feber, blodbrist, förändrad ämnesomsättning eller hjärt- och lungsjukdom.
Hjärtklappning är ofta ofarlig, men orsaken behöver bedömas utifrån hela symtombilden när besvären återkommer, är intensiva eller inte går över.
När är hjärtklappning på morgonen akut?
Ring 112 om du har oregelbundna hjärtslag tillsammans med bröstsmärta eller om någon har svimmat. Intensiv hjärtklappning som inte går över kräver omedelbar kontakt med vårdcentral eller jouröppen mottagning. När de är stängda ska du söka akutmottagning.
Yrsel eller svimning i samband med ansträngning eller när du sitter eller ligger kräver också snabb kontakt med vården. Vid osäkerhet kan du ringa 1177 om hjärtklappning för sjukvårdsrådgivning.
Om du vaknar med hjärtklappning återkommande bör du boka tid på vårdcentralen. Skriv gärna ner när besvären kommer, om slagen känns regelbundna eller oregelbundna och vilka andra symtom du får. Det kan ge vården ett bättre underlag.
Vanliga orsaker till att vakna med hjärtklappning
Stress och ångest kan få hjärtat att slå snabbare genom kroppens försvarsreaktion. 1177 beskriver det som kroppens sätt att mobilisera inför något som upplevs hotfullt. Reaktionen är inte skadlig i sig. Även panikattacker kan ge kraftig hjärtklappning och rädsla.
Ångest kan göra att hjärtat slår både hårdare och fortare. Den kan också ge yrsel, andningsbesvär, illamående, svettningar, muntorrhet, förvirring och koncentrationssvårigheter. Läs mer om ångest i 1177:s information om ångest.
Stress och det sympatiska nervsystemet
Vid ångest aktiveras det sympatiska nervsystemet, en del av kroppens stress- och försvarssystem. Det kan höja pulsen, göra andningen snabbare och orsaka svettningar eller magbesvär. När du känner hjärtat slå hårt kan rädslan för att något är fel i sin tur öka stresspåslaget. Då kan kroppens signaler och orostankar förstärka varandra.
Långvarig stress kan bland annat ge sömnproblem, oro, ångest och hjärtklappning. Den kan också orsaka trötthet, huvudvärk, magont samt sämre minne och koncentration, enligt 1177:s information om stress.
Koffein, nikotin, alkohol och sömnbrist
Kaffe, te, nikotin och alkohol kan bidra till hjärtklappning eller störa sömnen. Alkohol kan göra det lättare att somna, men sömnen blir ytligare och uppvaknandet kan komma tidigare. Sömnbesvär kan samtidigt göra dig mer mottaglig för oro och stress. Därför kan sömnbrist hänga ihop med trötthet, ångest, huvudvärk eller hjärtklappning.
Fysiska orsaker som behöver utredas
Hjärtklappning kan också bero på blodbrist, förändrad ämnesomsättning, hjärt- eller lungsjukdom, feber, smärta eller återhämtning efter sjukdom. Oregelbundna hjärtslag behöver inte betyda samma sak som en snabb men regelbunden puls. Beskriv därför upplevelsen så noggrant som möjligt.
Vid en utredning av ångestsyndrom kan vården bland annat kontrollera blodvärde, njurfunktion, sköldkörtelfunktion, blodsocker och elektrolyter. Vilka prover och undersökningar som behövs avgörs utifrån symtomen och den medicinska bedömningen. Mer information finns i 1177:s kunskapsstöd om ångestsyndrom.
Symtom vid ångest och hjärtklappning
Symtomen varierar mellan personer. Någon känner främst hjärtat slå snabbt, medan en annan får oregelbundna hjärtslag, illamående eller yrsel. Vanliga kroppsliga och psykiska symtom är:
- snabb eller hård hjärtklappning
- regelbundna eller oregelbundna hjärtslag
- andningsbesvär eller snabb andning
- yrsel, svimningskänsla eller ostadighet
- svettningar, skakningar och domningar
- illamående och andra magbesvär
- intensiv oro, rädsla eller panikkänslor
- koncentrationssvårigheter och känsla av overklighet
Ångest kan alltså ge både hög puls och huvudvärk, trötthet eller illamående. Samma symtom kan dock ha andra orsaker. Bedömningen behöver därför utgå från hur symtomen uppstår och vilka andra besvär som finns.
Vad kan du göra när du vaknar med ångest?
Sätt dig upp och försök rikta uppmärksamheten mot det som händer här och nu. Andas lugnt utan att pressa fram stora andetag. Avslappning, andningsövningar och mindfulness kan hjälpa kroppen att varva ner och minska oro. Andas inte i papperspåse som ett generellt råd, eftersom andningsbesvär också kan ha andra orsaker.
Om episoden går över, notera vad som föregick den: sömnbrist, koffein, alkohol, nikotin, stress eller sjukdom. Anteckningarna kan göra det lättare att se mönster och ge vårdcentralen ett bättre underlag. Vid återkommande oro kan samtalsstöd och strukturerade övningar vara mer hjälpsamma än att försöka undvika alla kroppsliga sensationer.
Fler råd om att minska stress finns hos 1177.
Sömnvanor som kan minska stress och morgonbesvär
Regelbundna vanor kan förbättra sömnhälsan. Försök gå upp och lägga dig ungefär samma tid. Ha ett sovrum som är mörkt, tyst och svalt. 1177 anger cirka 14–18 grader som ett exempel på en sval temperatur som ofta passar för sömn.
Dämpad belysning och mindre skärmljus på kvällen kan underlätta sömnen. Undvik kaffe, te, läsk och energidryck ungefär sex timmar före läggdags om du har sömnproblem. Koffein, nikotin och alkohol kan störa sömnen.
Regelbunden fysisk aktivitet och promenader kan bidra till bättre sömn och mindre stress. Undvik däremot mycket intensiv fysisk aktivitet inom tre timmar före läggdags. Se 1177:s sömnskola för fler råd.
- håll sovtiderna så regelbundna som möjligt
- skapa en dämpad och lugn kvällsmiljö
- begränsa koffein, nikotin och alkohol sent på dagen
- rör på dig regelbundet, men undvik intensiv träning nära läggdags
- använd avslappning, mindfulness eller andningsövningar vid oro
Behandling vid återkommande ångest och hjärtklappning
Vilken behandling som passar beror på orsaken. Vårdcentralen kan utreda kroppsliga faktorer och samtidigt bedöma om stress, ångest eller panik bidrar. Vid hög stress tillsammans med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning kan du även kontakta företagshälsovården.
KBT och annan psykologisk behandling
Kognitiv beteendeterapi, KBT, arbetar med sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Behandlingen kan innehålla kartläggning, hemuppgifter, avslappning och exponering för sådant du brukar undvika. En KBT-behandling omfattar vanligtvis 5–20 träffar med terapeut. Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling och kan ges individuellt, i grupp eller via internet. Läs mer om KBT hos 1177.
Läkemedel
Antidepressiva läkemedel är de vanligaste läkemedlen vid panikångest. Läkemedel ska bedömas och ordineras av vården. Betablockerare ska inte ses som en generell lösning på ångest och hjärtklappning, eftersom orsaken behöver bedömas först.
Ångest som hindrar vardagen är skäl att kontakta vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Det gäller också om du regelbundet vaknar med stark ångest, undviker sömn eller får en tydlig försämring av vardag och livskvalitet.
Vanliga frågor
Är det farligt att vakna med hjärtklappning?
Stress och ångest kan ge hjärtklappning utan att reaktionen i sig är skadlig. Det går ändå inte att avgöra orsaken enbart utifrån tidpunkten på dygnet. Återkommande besvär behöver bedömas på vårdcentral.
Varför vaknar jag med ångest och hög puls?
Möjliga bidragande faktorer är stress, ångest, panikattack, sömnproblem, koffein, nikotin och alkohol. Hjärtklappning kan också bero på exempelvis blodbrist, förändrad ämnesomsättning eller hjärt- och lungsjukdom. Vården väger samman symtomen och kan vid behov göra prover.
Kan sömnbrist orsaka hjärtklappning och ångest?
Sömnbesvär kan göra dig mer mottaglig för oro och stress. Långvarig stress kan i sin tur ge sömnproblem, trötthet, huvudvärk och hjärtklappning. Regelbundna sovtider, mindre koffein och alkohol samt lugna kvällsvanor kan stödja sömnen.
När ska jag söka vård för morgonångest?
Kontakta vårdcentralen om ångesten återkommer, hindrar vardagen eller kombineras med återkommande hjärtklappning. Läs avsnittet om när hjärtklappning på morgonen är akut för information om alarmsymtom och rätt vårdnivå.
Kan KBT hjälpa vid ångest och hjärtklappning?
Ja, KBT kan hjälpa vid ångest och panik genom att arbeta med tankar, känslor och beteenden. Behandlingen kan innehålla hemuppgifter, avslappning och exponering. Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling.
