Ångest: symtom, panikattacker och hjälp

Ångestsymtom – så kan det kännas

Ångest är en automatisk kroppslig reaktion på ett upplevt hot eller en stark press. Hotet kan vara verkligt, befarat eller kopplat till tidigare obehagliga erfarenheter. Kroppen förbereder sig då på att hantera situationen, vilket kan ge både fysiska och psykiska symtom.

Vanliga ångestsymtom är hjärtklappning, snabbare andning, muskelspänningar, yrsel, rastlöshet, darrningar och stickningar eller domningar i händer och fötter. Ångest kan också ge en stark känsla av att något är fel eller att omgivningen känns overklig. 1177 beskriver ångest och vanliga symtom mer utförligt.

Symtomen kan komma en och en eller flera samtidigt. De kan vara obehagliga och skrämmande. Ångest aktiverar kroppens försvarsreaktion, vilket brukar avta när reaktionen går över.

Vanliga fysiska symtom vid ångest

Ångest kan märkas tydligt i hjärtat, andningen, musklerna och nervsystemet. Här är exempel på fysiska symtom vid stress och ångest:

Ångest och hjärtklappning

Hjärtklappning och snabbare hjärtslag kan förekomma vid ångest. När kroppen förbereder sig på att hantera ett hot slår hjärtat snabbare. Det kan kännas som bultningar i bröstet eller halsen och göra oron ännu starkare.

Stickningar i kroppen vid ångest

Stickningar eller domningar är beskrivna symtom vid ångest och kan märkas i händer och fötter. De kan också förekomma under en panikattack.

Andning, svettningar och yrsel

Snabbare andning, yrsel, svettningar, darrningar och muskelsvaghet hör till de fysiska symtom som kan uppstå när kroppen reagerar på press eller rädsla. Andningssvårigheter och tryck över bröstet kan förekomma vid panikattack.

Psykiska tecken på ångest och oro

Ångest märks inte bara i kroppen. Den kan också påverka tankar, uppmärksamhet och vardagens funktioner.

• Stark oro eller rädsla inför sådant som kan hända.
• Ett obehagligt intryck av att något är fel utan att du vet vad.
• Rastlöshet och svårigheter att slappna av.
• Svårt att koncentrera sig eller att få vardagliga uppgifter gjorda.
• Rädsla för att tappa kontrollen.
• Undvikande av platser, personer eller situationer.

Ångesten kan påverka sömn, koncentration, relationer och vardagsfunktion. Ibland blir undvikandet en del av problemet: ju fler situationer man lämnar eller avstår från, desto mer begränsas vardagen. Stress eller press kan utlösa ångest, men ångest kan också uppstå oväntat när man slappnar av eller håller på att somna.

Ångestattack eller panikattack?

När ångesten kommer plötsligt och blir mycket intensiv brukar det beskrivas som en panikattack. Den kan komma under stress eller ångest, men också oväntat. En panikattack kan ge snabbt och hårt hjärtslag, andningssvårigheter, tryck över bröstet, yrsel, illamående, svimningskänsla, svettningar, värme- eller köldkänsla, stickningar, domningar, darrningar, muskelsvaghet, tunnelseende och overklighetskänslor.

• Intensiv rädsla eller panik.
• En känsla av att tappa kontrollen.
• Overklighetskänslor eller att känna sig frånkopplad från sig själv.
• Starka kroppsliga reaktioner som hjärtklappning, yrsel och darrningar.

En panikattack pågår ofta i några minuter och går sedan över av sig själv. Ungefär var tredje person har någon gång haft en panikattack, och det leder oftast inte till paniksyndrom. Paniksyndrom innebär återkommande panikattacker tillsammans med rädsla för nya attacker. Det kan leda till att man undviker vissa platser, situationer eller fysisk ansträngning. Läs mer om panikattacker i 1177:s information om paniksyndrom.

Ångest, stress, nervositet och depression

Stress eller press kan utlösa ångest, och kroppens reaktioner kan därför likna varandra. Ångest innebär ofta oro eller rädsla som tar plats i tankarna och kroppen. Nervositet är däremot ofta en tillfällig reaktion inför en särskild situation.

Ångest är vanligt vid depression, och tillstånden kan förekomma samtidigt. När både oro och nedstämdhet finns med är det viktigt att berätta om hela bilden när du söker vård. Vårdpersonal kan bedöma vad besvären beror på och vilken behandling som passar.

Vad hjälper mot ångest i stunden?

Vid tillfällig ångest kan lugn andning, en avslappningsövning, medveten närvaro, ett miljöbyte eller en kort promenad hjälpa. Det kan också vara hjälpsamt att återgå till det du tänkte göra före ångesten, i den mån det känns möjligt. Råden finns i 1177:s information om ångest.

• Försök andas lugnt och ge kroppen tid att varva ner.
• Byt miljö om platsen förstärker obehaget.
• Ta en kort promenad eller rikta uppmärksamheten mot det du skulle göra.
• Använd medveten närvaro eller en enkel avslappningsövning.

På längre sikt rekommenderar 1177 regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn, regelbundna måltider och medveten närvaro som sätt att hantera ångest. Alkohol och andra droger kan förvärra ångest på längre sikt. Nikotin och koffein kan öka ångest och göra sömnen svårare.

Behandling vid ångest

Behandling kan bestå av stödsamtal, psykologisk behandling och läkemedel. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den terapiform som främst rekommenderas vid ångest och kan ibland ges på nätet. Vid långvarig och omfattande ångest kan SSRI- eller SNRI-läkemedel användas som en del av behandlingen. Effekten kan dröja flera veckor och måendet kan tillfälligt försämras, så behandlingen ska följas upp av vården. Uppgifterna om behandling kommer från 1177.

Paniksyndrom behandlas i första hand med KBT. Läkemedel, oftast antidepressiva läkemedel, kan också användas. Behandlingen bedöms och följs upp av vården.

När ska man söka hjälp för ångest?

Kontakta en vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera sig, om du börjat undvika situationer eller om besvären har påverkat dig i några veckor eller längre. Vårdcentralen kan hjälpa vid oro, stress, ångest, panikattacker, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Företagshälsovården kan vara en väg för yrkesverksamma och studenthälsan för högskolestudenter. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och vägledning om var du kan söka vård.

Nya, kraftiga eller svårbedömda kroppssymtom ska inte automatiskt förklaras med ångest. Sök vård för att få dem bedömda. Vid tankar eller planer på att skada dig själv, ta ditt liv eller skada någon annan ska du söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Vanliga frågor om ångestsymtom

Vilka är de vanligaste symtomen på ångest?

Hjärtklappning, snabbare andning, muskelspänningar, yrsel, rastlöshet, darrningar, skakningar, muskelsvaghet samt stickningar eller domningar i händer och fötter är vanliga fysiska symtom. Psykiskt kan ångest ge oro, rädsla, koncentrationssvårigheter, rastlöshet och overklighetskänslor.

Kan stickningar i kroppen bero på ångest?

Ja, stickningar eller domningar kan förekomma vid ångest, särskilt i händer och fötter, och är också ett möjligt symtom under panikattack.

Kan ångest ge hjärtklappning?

Ja. När kroppen reagerar på ett upplevt hot kan hjärtat slå snabbare, vilket kan kännas som hjärtklappning.

Hur känns en panikattack?

En panikattack kommer plötsligt och kan ge intensiv rädsla, snabbt och hårt hjärtslag, andningssvårigheter, tryck över bröstet, yrsel, illamående, svettningar, stickningar, darrningar och overklighetskänslor. Den pågår ofta i några minuter och går sedan över av sig själv.

När behöver jag söka vård för ångest?

Sök hjälp på vårdcentral om ångesten påverkar vardag, sömn eller koncentration, leder till undvikande eller har funnits i några veckor eller längre. Ring 1177 för råd. Vid självmordstankar, planer på att skada dig själv eller någon annan: sök psykiatrisk akutmottagning direkt eller ring 112.