Vad är PMS-ångest?
PMS-ångest är oro, nervositet eller starkare ångest som återkommer under tiden före mens. PMS omfattar både psykiska och fysiska symtom som påverkar vardagen och brukar förbättras när mensen börjar, även om besvären kan finnas kvar några dagar. Symtomen uppträder vanligtvis under de två veckorna före mens.
RCOG uppskattar att omkring fyra av tio kvinnor har PMS-symtom och att 5–8 procent har svåra symtom. Svåra psykiska besvär kan vara PMDS, en form av premenstruella besvär som kan påverka arbete, relationer och socialt liv.
PMS kopplas till hormonförändringar under menscykeln, men den exakta orsaken är inte fastställd. Vid PMDS verkar kroppen kunna vara särskilt känslig för normala förändringar i bland annat östrogen och progesteron. Det är alltså mer korrekt att tala om känslighet för hormonväxlingar än om en enkel hormonbrist eller hormonobalans. Läs mer om PMS och PMDS hos 1177.
Så kan PMS-ångest påverka vardagen
Ångest före mens kan göra det svårare att koncentrera sig, sova eller hantera vardaglig stress. Irritabilitet och känslan av att vara överväldigad kan också påverka kommunikationen med närstående. För vissa märks besvären främst i arbete eller studier, för andra i relationer och sociala situationer.
Det cykliska mönstret är viktigt. Om ångest eller nedstämdhet finns under hela månaden och bara blir värre före mens kan det finnas ett samtidigt ångest- eller depressionstillstånd. Depression, ångestsyndrom, IBS, sköldkörtelsjukdom, kroniskt trötthetssyndrom och perimenopaus kan också likna eller överlappa PMS.
PMS-symtom: ångest, nedstämdhet och kroppsliga besvär
PMS-symtom varierar från person till person. Vanliga psykiska symtom är ångest, oro, irritabilitet, ilska, humörsvängningar, nedstämdhet, gråt, koncentrationssvårigheter, socialt tillbakadragande och sömnproblem.
- Oro eller ångest innan mens
- Nedstämdhet, gråt eller minskat intresse
- Irritabilitet, ilska och arga utbrott
- Koncentrationssvårigheter och ökad stresskänslighet
- Känslan av att vara överväldigad eller sakna kontroll
PMS kan också ge fysiska symtom som huvudvärk, trötthet, uppblåsthet, vätskeansamling, bröstömhet, buksmärta, annan värk, aptitförändringar och sömnförändringar. Illamående och andra magbesvär kan förekomma, men illamående är inte specifikt för PMS och kan ha flera orsaker.
- PMS-huvudvärk och trötthet
- Illamående, magbesvär eller förändrad aptit
- Uppblåsthet och vätskeansamling
- Bröstömhet, buksmärta och kroppsvärk
- Förändrad sömn
Uttrycket ”aggressiv PMS” används ibland när irritabilitet, ilska eller arga utbrott dominerar. Det är ingen egen diagnos, men aggressivitet kan ingå bland PMS-symtomen. Hur besvären påverkar vardagen är viktigare än vilket vardagsord man använder.
Ångest vid mens eller ägglossning – är det PMS?
Ångest innan mens, ångest vid PMS och mensångest kan vara PMS-relaterade om besvären återkommer cykliskt och påverkar vardagen. Klassisk PMS hör normalt till tiden efter ägglossningen, den så kallade lutealfasen, och inte till tiden före ägglossning. PMS kommer normalt efter ägglossningen, så besvär före eller precis vid ägglossning följer inte det typiska PMS-mönstret.
Ångest vid ägglossning kan ändå förekomma hos en individ. Om du mår dåligt vid ägglossning bör du kartlägga hela menscykeln och ta upp mönstret med vården. 1177:s kliniska kunskapsstöd beskriver PMS som besvär efter ägglossningen.
Så kan du lindra PMS-ångest
Vid mildare besvär kan egenvård göra perioden lättare. Regelbunden aerob träning kan minska PMS-symtom. ACOG anger minst 30 minuters träning de flesta dagar i veckan som ett möjligt mål. Promenader, cykling, simning, styrketräning eller annan aktivitet som fungerar i vardagen kan användas.
Avslappningsmetoder kan också hjälpa vissa. Andningsövningar, meditation och yoga är exempel på strategier som kan minska den upplevda stressen. Regelbundna måltider kan vara ett praktiskt sätt att skapa stabilitet under dagar då aptit och ork förändras.
- Rör på dig regelbundet, även om passen behöver vara kortare när du mår sämre.
- Testa andningsövningar, meditation eller yoga när oro och kroppslig spänning ökar.
- Ät regelbundet och notera om vissa matvanor sammanfaller med mer besvär.
- Planera in återhämtning under den del av cykeln då symtomen brukar komma.
ACOG anger att 1 200 milligram kalcium dagligen kan minska vissa fysiska och psykiska PMS-symtom. Evidensen för magnesium och andra kosttillskott varierar, och höga doser eller kombinationer med läkemedel kan vara skadliga. Fråga vårdgivare innan du börjar med tillskott eller ändrar dosen.
För en symtomdagbok
Registrera symtomen dagligen under minst två menscykler. ACOG beskriver också en period på två till tre månader för att se ett återkommande mönster. Skriv upp mensdatum, ångest, humör, sömn, motion, kroppsliga symtom och vad som hjälpte.
För diagnos ska symtomen enligt ACOG ha funnits under de fem dagarna före mens i minst tre cykler, upphöra inom fyra dagar efter mensstart och påverka normala aktiviteter. Dagboken gör det lättare att skilja PMS från besvär som finns hela månaden och ger vården ett bättre underlag.
PMS-behandling: KBT, SSRI och hormonella preventivmedel
Kontakta vårdcentral eller gynekolog om PMS-ångesten återkommer och påverkar arbete, relationer, sömn eller livskvalitet. Behandlingen anpassas efter symtomen och kan bestå av egenvård, psykologisk behandling, läkemedel eller en kombination. Läkemedelsbehandling bör bedömas, ordineras och följas upp av vårdgivare.
| Behandling | Vad den kan innebära |
|---|---|
| KBT | Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa dig att hantera symtom och minska deras påverkan på vardagen. |
| SSRI | Är ett förstahandsalternativ vid svår PMS enligt RCOG. Det kan tas dagligen eller under de två veckorna före mens enligt ordination. |
| Hormonella preventivmedel | Kan minska PMS-symtom hos vissa. Preparat med drospirenon har visat förbättring, men psykiska symtom svarar inte alltid på behandlingen. |
| Smärtstillande | Ibuprofen eller naproxen kan användas mot vissa fysiska symtom när det bedömts vara lämpligt. |
SSRI kan även användas vid PMDS. Illamående, sömnsvårigheter, trötthet och minskad sexlust är möjliga biverkningar. Ångestdämpande läkemedel kan övervägas när ångest dominerar och andra behandlingar inte hjälper. Hormonella preventivmedel hjälper inte alla mot psykiska symtom, och vården kan behöva pröva mer än ett preparat.
När ska du söka hjälp?
Sök vård om symtomen återkommer och påverkar vardagen, eller om ångest och nedstämdhet inte följer ett tydligt cykliskt mönster. Vårdcentralen kan hjälpa till med bedömning, symtomregistrering och behandling. Gynekologisk eller psykiatrisk vård kan bli aktuell beroende på besvären.
Vid mycket svår nedstämdhet, hopplöshet eller självmordstankar behövs akut hjälp. Vid omedelbar fara ska du ringa 112 eller söka akutmottagning. PMDS kan innebära självmordstankar och ska tas på allvar.
Vanliga frågor
Kan PMS ge ångest?
Ja. Ångest och oro hör till de vanliga psykiska PMS-symtomen. Sambandet talar för PMS när ångesten återkommer före mens, förbättras när mensen börjar och påverkar vardagen.
Hur kan jag lindra PMS-ångest?
Regelbunden aerob träning, andningsövningar, meditation och yoga kan hjälpa vissa. Regelbundna måltider och en symtomdagbok kan också vara användbara. Vid svårare besvär kan KBT, SSRI eller hormonella preventivmedel bli aktuella efter bedömning i vården.
Kan PMS ge illamående och huvudvärk?
Ja. Huvudvärk och magbesvär, inklusive illamående, kan förekomma vid PMS. Illamående är däremot inte ett specifikt PMS-tecken. Om symtomet är nytt, ihållande eller inte följer menscykeln bör det bedömas utifrån andra möjliga orsaker.
Är ångest vid ägglossning PMS?
Klassisk PMS kommer normalt efter ägglossningen, inte före den. Ångest eller dåligt mående vid ägglossning kan förekomma, men bör kartläggas över hela cykeln eftersom det inte följer det typiska PMS-mönstret.
Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS?
PMDS är en svårare form av premenstruella besvär. Den kan ge stark ångest, hopplöshet, irritabilitet, ilska och känslan av att sakna kontroll, med tydlig påverkan på arbete, relationer eller socialt liv. Sök vård för bedömning om symtomen är svåra.
När ska jag söka akut hjälp?
Sök akut hjälp vid självmordstankar eller om det finns omedelbar fara. Ring 112 eller åk till akutmottagning. Även återkommande svår nedstämdhet utan omedelbar fara bör tas upp med vården.
