Ångest hos barn – så känner du igen tecknen
Ångest hos barn kan märkas i kroppen, känslorna och beteendet. Barnet kanske inte själv kan förklara vad som händer, utan reagerar med magont, huvudvärk, trötthet eller irritation. 1177 beskriver flera vanliga tecken på ångest hos barn, bland annat lättare gråt, utbrott, rastlöshet och sömnsvårigheter.
Socialstyrelsen anger att cirka 5–10 procent av barn och ungdomar drabbas av generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi. Dessa tillstånd kan ge olika symtom och påverka barnets vardag på olika sätt.
- Magont, illamående, spänningar i axlar eller nacke och spänningshuvudvärk
- Sömnproblem, trötthet eller rastlöshet
- Klängighet, gråt, irritabilitet eller vredesutbrott
- Undvikande av skola, aktiviteter eller sociala situationer
- Ständig oro för exempelvis skolan, betyg, sjukdomar, olyckor, krig eller familjens ekonomi
Rädsla är en normal reaktion i många situationer. Ångest blir ett problem när oron eller rädslan är svår att hantera och påverkar barnets vardag, till exempel sömn, skola, relationer eller fritid. Tidig debut kan också påverka barnets personliga och sociala utveckling samt orsaka skolsvårigheter.
Panikångest hos barn och panikattack
En panikattack är en plötslig och stark ångestreaktion som känns tydligt i kroppen. Barnet kan få hjärtklappning, andningssvårigheter, illamående, skakningar, darrningar eller kräkningar. Det kan också uppleva att det ska svimma, bli galet eller dö.
En enstaka panikattack är inte samma sak som paniksyndrom. Paniksyndrom innebär återkommande problem med panikattacker och en rädsla för nya attacker. Den rädslan kan göra att barnet börjar undvika vissa platser, miljöer eller situationer.
Vad gör man vid en panikattack hos barn?
Stanna kvar hos barnet och tala lugnt. Bekräfta att du ser att det är jobbigt, utan att skälla eller pressa barnet hårt. Hjälp barnet att sitta eller stå bekvämt och rikta uppmärksamheten mot din lugna närvaro. Du kan bjuda in barnet att andas lugnt tillsammans med dig eller slappna av i kroppen, men pressa inte fram djupa andetag och gör inte övningen till ett krav.
När situationen har lugnat sig kan ni tillsammans försöka förstå vad som hände. Undvikande kan förstärka ångesten över tid, så målet är vanligtvis att barnet med stöd ska närma sig det svåra stegvis. Vid återkommande attacker eller tydligt undvikande bör barnet bedömas av vården.
Social ångest hos barn
Social ångest innebär stark och återkommande nervositet eller rädsla i sociala situationer, så att barnet hindras i vardagen. Rädslan kan handla om att göra bort sig eller bli negativt bedömd. Barnet kan därför undvika att prata i telefon, räcka upp handen, umgås i grupp eller delta i andra sociala sammanhang.
Vanlig blyghet behöver inte begränsa barnet på samma sätt. Vid social ångest blir rädslan så stark eller återkommande att barnet får svårt att göra sådant som skola och vardag kräver. 1177 beskriver social ångest och anger att den ofta utvecklas först i tonåren.
Så kan du stötta ett barn med ångest
Lyssna och bekräfta
Ta barnets oro på allvar även när du själv tycker att situationen verkar ofarlig. Fråga vad som känns svårt och lyssna innan du försöker lösa problemet. Du kan säga: ”Jag ser att du är orolig. Jag är här med dig, och vi tar det steg för steg.” Ångest hos barn beror mycket sällan på dåligt föräldraskap. Föräldrar bör ändå undvika att skälla och söka vård i samråd med barnet när det är möjligt.
Hjälp barnet att närma sig det svåra
Att helt undvika det som väcker ångest kan göra rädslan starkare. Uppmuntra i stället barnet att prova lagom små steg. Kraven behöver anpassas efter situationen och barnets förmåga. Vid svårare besvär bör gradvis exponering planeras tillsammans med behandlare.
| Exempel på steg | Stöd från vuxen |
|---|---|
| Prata om situationen hemma | Lyssna och förbered utan att måla upp det värsta |
| Prova situationen i liten skala | Följ med och stanna nära om barnet behöver det |
| Närma sig situationen igen | Uppmuntra barnet att försöka utan att ta över |
| Delta mer självständigt | Följ upp hur det gick och planera nästa steg |
Exponering i små och hanterbara steg ingår i KBT för barn med ångest. Undvik att tvinga barnet eller att göra varje försök till en prestation. Barnet kan behöva uppmuntran och stöd för att närma sig situationen, snarare än belöningar eller hårda krav.
Skapa förutsägbarhet i vardagen
Regelbundna vanor för mat, fysisk aktivitet, sömn och vila kan vara ett stöd vid ångest. Planera enkla rutiner som barnet kan förstå och vara delaktigt i. Anpassa vardagen så att det finns utrymme för återhämtning, men låt inte ångesten styra bort allt som barnet brukar göra.
Gör barnet delaktigt
Föräldrar eller andra närstående bör vara delaktiga i bedömning och behandling. Prata med barnet om vilket stöd som känns hjälpsamt och vad som brukar göra situationen svårare. Ta hand om din egen oro också. Om den påverkar vardagen kan du behöva söka stöd för egen del.
Behandling av ångest hos barn
Kognitiv beteendeterapi, KBT, rekommenderas vid ångestsyndrom hos barn. Behandlingen kan innehålla kartläggning av tankar, känslor, undvikanden och kroppsliga signaler samt gradvis exponering för obehagliga situationer och känslor. För lite äldre barn kan internetförmedlad KBT, IKBT, fungera när barnet samtidigt har kontakt med en behandlare.
Socialstyrelsen rekommenderar KBT, SSRI eller kombinationen sertralin och KBT vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi hos barn och ungdomar. Vilken behandling som passar beror på barnets besvär och bedöms av vården. Läkemedel ska följas upp av vården. Effekten kan dröja några veckor, och barnet kan må sämre i början; kontakta då mottagningen enligt de råd ni fått.
När ska barn med ångest söka vård?
Sök hjälp när ångesten påverkar barnets vardag eller är svår att hantera; du behöver inte vänta en viss tid. Kontakta vården om barnet undviker skolan eller aktiviteter, får återkommande panikattacker eller inte längre klarar sådant som tidigare fungerade. Sök också vård om du är orolig för barnets utveckling.
Vårdvägen varierar mellan regioner. Första kontakt kan vara regional kontakt för psykisk hälsa, barnavårdscentralen för barn upp till sex år, ungdomsmottagning, elevhälsa eller barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. 1177 beskriver vårdvägar för barn och unga. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt mottagning.
Vid självmordsplaner eller om barnet mår så dåligt att det inte orkar mer ska akut hjälp sökas på psykiatrisk akutmottagning. Vänta inte på en vanlig tid i ett sådant läge.
Vanliga frågor
Kan barn växa ifrån ångest?
Vänta inte passivt om ångesten begränsar barnet. Tidig hjälp kan behövas när besvären påverkar vardagen eller barnets utveckling. Ångestsyndrom kan förekomma under hela barndomen och ungdomstiden, och olika former kan märkas i olika utvecklingsperioder.
Hur påverkar skärmtid barns ångest?
Fokusera på att vardagen fungerar, med utrymme för sömn, mat, fysisk aktivitet, vila och socialt umgänge. Prata med barnet om hur digitala vanor påverkar måendet och om det blir lättare eller svårare att sova, vara aktiv eller delta i vardagen.
Från vilken ålder kan barn få ångest?
Ångestsyndrom kan förekomma under hela barndomen och ungdomstiden. Sök hjälp utifrån hur ångesten påverkar barnets vardag, inte utifrån en viss ålder eller tidsgräns. Social ångest utvecklas ofta först i tonåren.
Hur vet jag om mitt barns ångest kräver professionell hjälp?
Sök hjälp om ångesten påverkar vardagen, är svår att hantera eller väcker oro för barnets utveckling. Du behöver inte vänta en viss tid innan du kontaktar vården.
Kan mitt barn få ångest om jag själv har det?
Föräldrar kan påverka situationen genom hur de reagerar på oro och undvikande, men ångest hos barn beror mycket sällan på dåligt föräldraskap. Sök stöd, ta barnets problem på allvar och kombinera trygghet med lagom uppmuntran att närma sig det svåra.
