Ångestsymtom kan märkas i både tankar och kropp
Ångest är en stark känsla av oro som kan uppstå när du känner dig hotad eller pressad. Den kan också komma i situationer som egentligen är trygga. Ångestsymtom kan därför se olika ut och påverka både tankar, känslor, kroppen och vardagen.
Vanliga psykiska symtom är oro, rastlöshet, spändhet, irritation, koncentrationssvårigheter, trötthet och sömnsvårigheter. Kroppen kan reagera med exempelvis muskelspänningar, huvudvärk, magont, orolig mage eller hjärtklappning. Symtomen kan ha flera orsaker och innebär inte i sig att du har ett ångestsyndrom.
Här är en översikt över ångest och vanliga symtom hos 1177.
Vanliga psykiska symtom på ångest
Ångest kan göra att du fastnar i oro eller hela tiden väntar dig att något ska gå fel. Du kan känna dig på helspänn, rastlös eller lättirriterad. Koncentrationen kan försämras eftersom mycket uppmärksamhet går åt till att hantera oron.
Oro kan handla om framtiden, arbete, hälsa eller relationer. Vid generaliserat ångestsyndrom, GAD, är oron och ångesten stark och återkommer varje dag kring att något hemskt ska hända dig eller någon närstående. En sådan bedömning behöver göras av vården och kan inte avgöras genom att jämföra sig med en enskild symtomlista.
- ihållande oro eller rädsla
- rastlöshet och spändhet
- irritation eller att du reagerar starkare än vanligt
- svårigheter att koncentrera dig
- trötthet och sömnsvårigheter
Fysiska ångestsymtom: hjärtklappning, spänningar och mage
Ångest kan ge tydliga kroppsliga reaktioner. Musklerna kan kännas spända eller värka, särskilt i nacke och axlar. Huvudvärk, magont och orolig mage är också möjliga symtom. För den som vill fördjupa sig finns en guide om fysiska symtom vid stress och ångest.
Hjärtklappning kan förekomma, liksom darrningar och svettningar. Det kan kännas obehagligt, särskilt om reaktionen kommer i en social situation eller utan tydlig yttre fara. Nya, kraftiga eller svåra bröst- och andningssymtom ska inte avfärdas som ångest. Sök vård för att få en medicinsk bedömning.
| Område | Exempel på symtom |
|---|---|
| Tankar och känslor | Oro, rädsla, rastlöshet, spändhet och irritation |
| Koncentration och energi | Koncentrationssvårigheter och trötthet |
| Sömn | Svårt att somna eller andra sömnsvårigheter |
| Muskler och huvud | Spända eller värkande muskler, huvudvärk och ont i nacke eller axlar |
| Hjärta, andning och mage | Hjärtklappning, magont och orolig mage |
Panikattack och paniksyndrom
En panikattack innebär att ångesten kommer plötsligt. Det kan kännas som att du ska svimma, tappa kontrollen eller dö. Hjärtat kan slå snabbt och hårt, det kan kännas svårt att andas eller trycka över bröstet, och du kan bli yr eller illamående. En panikattack går oftast över av sig själv inom några minuter.
En enstaka panikattack betyder inte automatiskt att du har paniksyndrom. Ungefär var tredje person har någon gång haft en panikattack, och det leder oftast inte till paniksyndrom. Paniksyndrom innebär flera panikattacker tillsammans med en rädsla för nya attacker. Det är vanligt att personen börjar undvika platser eller situationer där en ny attack befaras.
Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling enligt 1177. Antidepressiva läkemedel är ett annat behandlingsalternativ.
När ångest påverkar vardagen
De flesta känner ångest ibland och behöver inte söka vård. Det blir viktigt att ta hjälp när besvären påverkar hur du fungerar i vardagen. Ångest kan göra det svårt att sova, koncentrera sig eller delta i platser och situationer som tidigare fungerat. Undvikande kan dessutom förstärka ångesten över tid och göra livet mer begränsat.
Kontakta en vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera dig, eller om du har börjat undvika personer, platser eller situationer. En första bedömning av symtom på ångestsyndrom kan göras på vårdcentral. En diagnos ska inte bygga enbart på ett frågeformulär, enligt Socialstyrelsens information om depression och ångest.
Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vård. Om du har självmordsplaner eller inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Vad kan hjälpa vid ångest?
Fysisk aktivitet, regelbunden sömn, regelbundna måltider, avslappning och andningsövningar kan ingå i egenvård. Sådana åtgärder kan vara ett stöd, men ersätter inte vård när ångesten begränsar livet.
Alkohol och andra droger kan tillfälligt upplevas lindra ångest, men förvärrar den på längre sikt och kan öka risken för beroende. Nikotin och koffein kan också öka ångesten och göra det svårare att sova.
Behandlingen anpassas efter besvären. GAD kan behandlas med psykoterapi, läkemedel eller en kombination av båda. KBT fungerar bra för många personer med GAD och kan ibland ges via internet. Antidepressiva läkemedel kan användas vid GAD, men det tar ofta flera veckor innan en förbättring märks. Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling.
Du kan också läsa mer om att hantera ångestsymtom och om social ångest.
Vanliga frågor
Hur skiljer sig tillfällig ångest från ångest som behöver behandling?
Tillfällig ångest är vanligt och behöver inte innebära att du har ett ångestsyndrom. Sök vård när oron eller de kroppsliga symtomen gör det svårt att sova, koncentrera dig eller klara vardagen, eller när du börjar undvika personer, platser och situationer.
Vilka är de vanligaste symtomen på ångest?
Vanliga symtom är oro, rastlöshet, spändhet, irritation, koncentrationssvårigheter, trötthet och sömnsvårigheter. Fysiskt kan ångest märkas som spända eller värkande muskler, huvudvärk, ont i nacke och axlar, magont, orolig mage eller hjärtklappning.
Kan ångest ge magproblem, trötthet och sömnsvårigheter?
Ja, ångest kan hänga ihop med magont, orolig mage, trötthet och sömnsvårigheter. Symtomen är samtidigt inte specifika för ångest. Om de är nya, återkommande eller påverkar vardagen bör du kontakta vården för en bedömning.
Hur behandlas ångest med KBT?
KBT är en psykoterapeutisk behandling som kan hjälpa vid bland annat GAD och paniksyndrom. Vid GAD fungerar KBT bra för många och kan ibland ges via internet. Vid paniksyndrom är KBT förstahandsbehandling. Vårdpersonal bedömer vilken behandling som passar.
När ska jag söka akut hjälp?
Kontakta en psykiatrisk akutmottagning om du har självmordsplaner eller inte orkar mer. Ring 112 vid direkt fara för livet. Vid frågor om symtom eller vart du ska vända dig kan du ringa 1177.
