Vad är självkänsla?
Självkänsla beskriver vilket värde du tycker att du har som person och om du känner dig nöjd med och trivs med den du är. Den påverkas alltså inte enbart av vad du presterar eller hur andra bedömer dig. Självkänslan färgar också hur du tolkar och upplever situationer i vardagen. En kommentar, ett misstag eller ett beröm kan därför kännas olika beroende på hur du ser på ditt eget värde.
Självkänslan kan vara olika stark inom olika områden. Du kan känna dig trygg i en parrelation men osäker på arbetet, eller tvärtom. Den kan förändras under livet och går att träna upp, även om förändringen ofta tar tid.
Självkänsla i vardagen
En person med stark självkänsla kan se både styrkor och svagheter hos sig själv och ändå känna att hen duger. Det blir lättare att glädjas åt egna och andras framgångar, ta emot kärlek och respekt samt sätta sunda gränser. Ett misslyckande behöver då inte bli ett bevis på att hela personen är misslyckad.
Den som har låg självkänsla kan i stället tolka neutral eller positiv feedback negativt. Beröm kan vara svårt att ta emot, medan motgångar lätt förklaras med egna brister. Framgångar kan avfärdas som tur eller som något andra har gjort möjligt.
Självkänsla och självförtroende – vad är skillnaden?
Självkänsla och självförtroende är olika begrepp. Självkänsla gäller upplevelsen av det egna värdet: känslan av att vara värdefull även när du misslyckas. Självförtroende gäller i stället tron på att du kan klara en viss uppgift eller prestation.
| Begrepp | Vad det handlar om | Exempel |
|---|---|---|
| Självkänsla | Upplevelsen av det egna värdet | ”Jag duger även när det inte går som jag vill.” |
| Självförtroende | Tillit till den egna förmågan i en uppgift eller situation | ”Jag tror att jag kan hålla presentationen.” |
Det går därför att ha gott självförtroende inom ett område och samtidigt svag självkänsla. Du kan lita på din prestationsförmåga på jobbet men ändå känna dig ovärdig som person.
Tecken på dålig eller låg självkänsla
Låg självkänsla kan se olika ut. Enstaka självkritiska tankar betyder inte automatiskt att du har dålig självkänsla. Det är framför allt återkommande mönster som kan vara värda att uppmärksamma.
- Du är rädd för andras omdömen eller för att misslyckas.
- Du jämför dig ofta med andra och känner dig sämre.
- Du tänker att du inte duger eller har negativa, nedvärderande tankar om dig själv.
- Du behöver mycket bekräftelse för att känna dig trygg.
- Du har svårt att ta emot beröm eller tror att framgångar beror på tur.
- Du är särskilt känslig för kritik.
- Du har svårt att säga nej och sätta gränser.
- Du undviker nya utmaningar eftersom du är rädd att misslyckas.
Rädsla för misslyckanden kan göra att du tackar nej till möjligheter trots att du egentligen vill prova. Neutral återkoppling kan också uppfattas som ett angrepp. Psykologi.se beskriver fler exempel på hur låg självkänsla kan märkas.
Orsaker till dålig självkänsla
Självkänslan formas ofta under barndomen. Medfödd personlighet, uppväxtmiljö och hur du blir bemött påverkar utvecklingen. Att känna sig sedd och uppskattad av sin omgivning är en grund för att bygga en stark självkänsla. 1177 beskriver hur barns självkänsla påverkas.
Även vuxenlivet kan förändra hur du ser på dig själv. En arbetsförlust, försämrad hälsa eller förlusten av en viktig relation kan göra det svårare att behålla en stark självkänsla. Långvarig press att prestera för att bevisa sitt värde kan bidra till stress, oro och utmattningssyndrom.
Negativ självbild, självkännedom och självkänsla
Självbild och självkänsla är närliggande begrepp. När du undersöker din självbild kan det handla om att lägga märke till hur du ser på dig själv, medan självkänsla handlar om värderingen av ditt eget värde.
En negativ självbild kan märkas genom återkommande tankar som ”Jag är alltid besvärlig” eller ”Jag klarar ingenting”. Självkännedom kan här handla om att undersöka sina tankar och värderingar om sig själv. Det kan göra det lättare att förstå sina handlingar och upptäcka när gamla tolkningar styr besluten.
I personlig utveckling kan det innebära att undersöka vad som är viktigt för dig, vilka gränser du behöver och vilka mål som känns meningsfulla. Målet är att se både svagheter och styrkor och behandla dig själv med respekt.
Så stärker du självkänslan
Självkänsla går att träna upp, men förändringen kan ta tid när gamla tankemönster har funnits länge. Börja med små steg som går att upprepa i vardagen:
- Uppmärksamma dina tankar. Lägg märke till när du dömer dig själv hårt. Fråga dig vad du faktiskt vet och vad du antar.
- Öva självmedkänsla. Tänk på vad du skulle säga till en vän i samma situation och rikta motsvarande stöd till dig själv.
- Skriv upp sådant som är bra med dig. Notera egenskaper, handlingar och ansträngningar – inte bara resultat.
- Ta itu med lagom stora problem. Små genomförbara steg kan ge erfarenhet av att du kan påverka din situation.
- Sätt gränser. Ta dina egna och andras behov på lika stort allvar, uttryck vad du vill och säg ifrån när något inte känns okej.
- Välj respektfulla sammanhang. Umgås med personer som behandlar dig med respekt och minska påverkan från konton som får dig att må dåligt.
- Testa något nytt. Att bli bra på något meningsfullt kan ge värdefulla erfarenheter utan att ditt människovärde behöver hänga på prestationen.
Råden bygger på 1177:s rekommendationer om att stärka självkänslan. Om du har mycket negativa tankar om dig själv kan du prata med någon du litar på, läsa självhjälpsmaterial eller söka professionellt stöd, exempelvis hos en samtalsterapeut.
Självkänsla och psykisk hälsa
Låg självkänsla kan göra en person mer sårbar för psykisk ohälsa som ångest och depression. Sambandet betyder inte att låg självkänsla ensam orsakar sådana tillstånd.
Ständig press att prestera för att bevisa sitt värde kan bidra till stress, oro och utmattningssyndrom. Om självkritiken, oron eller nedstämdheten påverkar vardagen kan professionellt stöd vara relevant. Du behöver inte vänta tills problemen har blivit mycket stora för att be om hjälp.
Vanliga frågor
Vad är självkänsla?
Självkänsla är upplevelsen av vilket värde du har som person och om du trivs med den du är. Den kan förändras och vara olika stark inom olika områden.
Vad betyder självkänsla?
Självkänsla betyder att värdera sig själv som person. Den gäller ditt människovärde, även när du misslyckas eller får kritik.
Vilka är tecken på låg självkänsla?
Tecken kan vara rädsla för andras omdömen eller för att misslyckas, jämförelser, känslan av att inte duga, nedvärderande tankar, bekräftelsebehov, känslighet för kritik och svårigheter att sätta gränser.
Vad är skillnaden mellan självkänsla och självförtroende?
Självkänsla gäller ditt upplevda värde som människa. Självförtroende gäller tilltron till att du kan lyckas med en viss uppgift eller prestation.
Kan man träna upp självkänsla?
Ja. Självmedkänsla, medvetenhet om tankar och värderingar, lagom stora utmaningar, gränssättning och respektfulla relationer är exempel på vägar som 1177 lyfter fram.
Vad betyder självkännedom?
Självkännedom kan handla om att undersöka sina tankar och värderingar om sig själv. Det kan göra det lättare att förstå sig själv och sina handlingar.
När bör jag söka stöd för låg självkänsla?
Sök stöd om negativa tankar om dig själv blir omfattande, om du undviker sådant som är viktigt för dig eller om måendet påverkar vardagen. Du kan prata med någon du litar på eller kontakta professionellt stöd, exempelvis en samtalsterapeut.
