Brummande ljud i örat vid stress – orsaker och råd

Innehåll

• Kan stress ge brummande ljud i örat?
• Symtom och varningssignaler
• När ska du söka vård?
• Så utreds tinnitus
• Behandling som kan minska besvären
• Vad kan du göra själv?
• Vanliga frågor

Kan stress ge brummande ljud i örat?

Ja, stress, oro, ångest och muskelspänningar kan förvärra tinnitus. Däremot visar den aktuella kunskapen ett samband snarare än ett säkert orsakssamband: stress kan alltså göra att ett brummande, susande eller tjutande ljud märks mer, men det går inte alltid att säga att stress ensam har orsakat tinnitus.

Tinnitus är en upplevelse av ljud utan yttre ljudkälla. Ljudet kan vara ringande, brummande, brusande, susande, tjutande eller pulserande. Det kan höras i ett öra, i båda öronen eller upplevas som ett brummande ljud i huvudet. Tinnitus kan vara konstant eller komma och gå, och ljudstyrkan kan förändras över tid. Läs mer om tillståndet hos 1177 eller i Världshälsoorganisationens information om tinnitus.

Stress kan samtidigt bidra till spänningar i nacke och käke. Käkleds- och käkmuskelspänningar kan orsaka eller förvärra tinnitus. Spänningshuvudvärk kan också ge öronsus och lockkänsla. Därför kan ett brummande ljud vid stress ha flera möjliga förklaringar, bland annat tinnitus, muskelspänningar eller en annan förändring i örat.

Symtom vid stress och tinnitus

Besvärande tinnitus påverkar inte bara hörselintrycket. Ljudkänslighet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter, irritation, trötthet, oro och nedstämdhet kan förekomma samtidigt. Ett vanligt mönster är att ljudet blir mer framträdande när det är tyst, när du är trött eller när du riktar mycket uppmärksamhet mot det.

Stress kan göra att tinnitus upplevs starkare, medan tinnitus i sin tur kan störa sömn och återhämtning. Den här cirkeln kan öka belastningen utan att ljudet nödvändigtvis har fått en ny fysisk orsak. Att ljudet varierar innebär inte heller automatiskt att det är stressrelaterat; tinnitus kan förändras av flera orsaker.

Var särskilt uppmärksam på följande:

• pulserande ljud som följer hjärtslagen
• tinnitus som bara finns i ena örat och kvarstår i flera veckor
• plötslig hörselnedsättning, särskilt tillsammans med tinnitus, lockkänsla eller yrsel
• yrsel, återkommande yrselattacker eller tydlig tryckkänsla i ett öra
• tinnitus efter ett plötsligt mycket starkt ljud nära örat.

När ska du söka vård?

Ett pulserande ljud i örat ska bedömas av vården. Kontakta vårdcentral om tinnitus följer pulsen. Pulssynkron tinnitus kan ha samband med blodflöde eller förändringar i blodkärl, men även andra orsaker förekommer, exempelvis högt blodtryck, förhöjt tryck i skallen, blodbrist, åderförändringar eller förändringar i mellanörat. NICE rekommenderar bilddiagnostik vid pulserande tinnitus, beroende på den medicinska bedömningen.

Plötslig hörselnedsättning på ett öra ska bedömas så snart som möjligt, i synnerhet om du samtidigt har tinnitus, lockkänsla eller yrsel. Efter ett plötsligt mycket starkt ljud nära örat rekommenderar 1177 omedelbar kontakt med vårdcentral eller jouröppen mottagning. Är mottagningen stängd ska du söka akutmottagning. Se 1177:s råd om plötslig hörselnedsättning.

Lock eller tryck i örat kan förekomma vid flera tillstånd, bland annat hörselnedsättning, spänningshuvudvärk, plötslig hörselnedsättning och Ménières sjukdom. Ménières sjukdom kan ge återkommande yrselattacker, varierande hörselnedsättning, tinnitus och tryckkänsla i ett öra. Information om hörselnedsättning finns hos 1177, och om Ménières sjukdom på 1177 Stockholm.

Så utreds brummande ljud och tinnitus

En hörselundersökning börjar vanligtvis med frågor om tinnitus, hörselnedsättning, öronsmärta, lock- eller tryckkänsla och yrsel. Audionomen undersöker bland annat hörseln och trumhinnan. Du kan läsa om undersökningen på 1177.

NICE rekommenderar audiologisk bedömning för personer med tinnitus. Tympanometri kan användas när vården misstänker problem i mellanörat eller med örontrumpeten. Vid ensidig tinnitus, pulssynkront ljud, hörselnedsättning eller andra symtom kan läkaren bedöma om ytterligare utredning behövs.

Behandling som kan minska tinnitusbesvär

Det finns ingen definitiv medicinsk bot för kronisk tinnitus, men behandling kan minska lidandet och påverkan på livskvaliteten. Målet är ofta bättre sömn, koncentration och funktion samt en mindre påträngande ljudupplevelse.

Kognitiv beteendeterapi

KBT kan hjälpa mot tinnitusrelaterat lidande, oro, katastroftankar, sömnproblem, koncentrationsproblem, stress och ljudkänslighet. Behandlingen kan erbjudas digitalt, individuellt eller i grupp av utbildade behandlare. NICE rekommenderar tinnitusrelaterad KBT i en stegvis psykologisk behandling när tinnitus påverkar känslomässigt eller socialt välbefinnande eller vardagsaktiviteter. En fördjupning om KBT och tinnitus finns också tillgänglig.

Ljudberikning och TRT

Behagligt bakgrundsljud kan göra tinnitus mindre framträdande, särskilt i tysta miljöer eller vid insomning. Radio, musik eller naturljud kan vara alternativ. Tinnitus Retraining Therapy, TRT, kombinerar rådgivning och ljudstimulering med målet att ljudet gradvis ska bli mindre störande genom tillvänjning.

Forskning om andra ljudbaserade metoder pågår. Karolinska Institutets information om tinnitus kan ge en vidare beskrivning av området, men en enskild metod passar inte alla.

Hörhjälpmedel och läkemedel

Hörhjälpmedel kan hjälpa personer som har tinnitus och samtidig hörselnedsättning. Aktuella riktlinjer visar däremot inte att läkemedel generellt botar eller minskar tinnitus. NICE rekommenderar att betahistin inte används som tinnitusbehandling. Antidepressiva kan användas vid samtidig depression eller ångest, men har inte tillräckligt stöd som behandling mot tinnitus i sig.

Transkutan stimulering av vagusnerven och andra specialbehandlingar förekommer i forskning, men de bör inte beskrivas som etablerade botemedel. Mer information om ett sådant forskningsområde finns i denna vetenskapliga översikt om vagusnervstimulering.

Vad kan du göra själv?

Återhämtning, avslappning och regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att minska tinnitusbesvär eller deras påverkan. Välj en nivå som fungerar i vardagen och behandla samtidigt sådant som ökar muskelspänningar, exempelvis spänningar i nacke eller käke.

• Använd ett behagligt bakgrundsljud vid insomning om tinnitus blir tydligare i tystnad.
• Planera pauser och återhämtning under perioder med hög belastning.
• Skydda hörseln vid bullriga maskiner och mycket höga ljudnivåer.
• Undvik att överbeskydda öronen i vardagliga ljudmiljöer; ständig hörselskyddsanvändning kan göra ljud mer svåra att tolerera.
• Sök stöd om oro, nedstämdhet eller sömnproblem gör tinnitus svårare att hantera.

Om du vill ha praktiska råd om stress och tinnitus finns även en kompletterande guide om stress och tinnitus.

Vanliga frågor

Kan man få tinnitus av stress?

Stress är förknippat med tinnitus och kan förvärra ett brummande, susande eller tjutande ljud. Ett säkert direkt orsakssamband mellan stress och tinnitus är däremot inte fastställt. Därför bör nya eller kvarstående besvär bedömas utifrån både stress, hörsel och andra möjliga orsaker.

Vad betyder pulserande ljud i örat vid stress?

Ett pulserande ljud som följer hjärtslagen kallas pulssynkron tinnitus. Även om ljudet märks under stress ska det bedömas medicinskt, eftersom det kan ha samband med blodflöde, blodkärl eller andra tillstånd. Kontakta vårdcentral.

Kan stress ge tryck eller lock för öronen?

Stress kan bidra till muskelspänningar och spänningshuvudvärk, som kan ge öronsus och lockkänsla. Tryck eller lock kan också bero på hörselnedsättning, plötslig hörselnedsättning, problem i mellanörat eller Ménières sjukdom. Sök vård om besväret är nytt, ensidigt, kvarstår eller kombineras med yrsel eller hörselnedsättning.

Går det att bota stressrelaterad tinnitus?

Det finns ingen säker medicinsk bot för kronisk tinnitus. KBT, ljudberikning, TRT, hörhjälpmedel vid hörselnedsättning och åtgärder för sömn, återhämtning och muskelspänningar kan däremot minska lidande och förbättra vardagsfunktionen. Ibland blir tinnitus långvarig, men besvären kan ändå bli lättare att hantera.

När är brummande ljud i örat ett varningstecken?

Sök vård vid pulssynkront ljud, ensidig tinnitus som kvarstår i flera veckor, yrsel, plötslig hörselnedsättning eller tinnitus efter ett plötsligt mycket starkt ljud. Vid plötslig hörselnedsättning ska du söka vård så snart som möjligt.