Ångest och svårt att andas – symtom och råd

Ångest och svårt att andas – varför händer det?

Ångest kan göra att du andas snabbare och får en stark känsla av att inte få tillräckligt med luft. Det kan också kännas svårt att ta ett djupt andetag eller som om bröstet är spänt. Vid en panikattack kan andningssvårigheter och tryck över bröstet komma plötsligt.

Upplevelsen är ofta skrämmande, men den kan vara en del av kroppens ångestreaktion. När du blir rädd eller mycket orolig ökar kroppens beredskap, och andningen kan förändras. Snabb andning eller överandning kan i sin tur förstärka obehaget. Det är en cirkel där känslan av andnöd ökar oron, som gör andningen ännu snabbare.

1177 beskriver sambandet mellan ångest och andning närmare i sin information om starka känslor av oro och ångest.

Vanliga symtom vid ångest och panikattack

Svårt att andas är ett av flera möjliga symtom. En panikattack kommer ofta plötsligt och reaktionen går oftast över inom några minuter. Symtomen kan ändå kännas intensiva medan de pågår.

Vid överandning kan mängden koldioxid i blodet minska. Det kan bidra till exempelvis stickningar och domningar. Det finns däremot inget stöd i det kontrollerade 1177-underlaget för att beskriva ångest som en förändrad syresättning. Andningsbesvär kan dessutom ha andra orsaker än ångest. Därför ska nya, kraftiga eller kvarstående besvär bedömas av vården.

Äldre beskrivningar av panikattacker anger ibland en exakt tidpunkt för när attacken når sin kulmen. 1177 anger inte att en typisk attack alltid når sin kulmen inom tio minuter. Det säkrare sättet att beskriva förloppet är att attacken ofta kommer plötsligt och vanligtvis går över inom några minuter, även om oro och kroppsligt obehag kan finnas kvar längre.

Vad kan du göra när ångest gör det svårt att andas?

Försök att andas så lugnt som möjligt i stället för att pressa fram stora andetag. Sätt dig bekvämt om du kan och rikta uppmärksamheten mot en jämn rytm. 1177 rekommenderar att prova en andningsövning vid panikattack.

En enkel andningsövning från 1177

1. Andas in genom näsan under fyra sekunder.
2. Håll andan i två sekunder.
3. Andas ut under fyra sekunder.
4. Håll andan ute i två sekunder.
5. Upprepa övningen fem till tio gånger.

Om det känns bekvämt kan utandningen göras dubbelt så lång som inandningen. Avbryt eller ändra övningen om den gör obehaget större. Vid stark ångest kan överandning bidra till mer obehag, så andningsövningen ska ses som något du kan prova – inte som en garanterad behandling.

Det kan också hjälpa att lägga märke till vad som händer i kroppen utan att direkt tolka varje förnimmelse som fara. Påminn dig om att panikreaktionen brukar klinga av. Försök, om det går, att stanna kvar i situationen och fortsätta bete dig så vanligt som möjligt i stället för att låta rädslan styra varje beslut. Att lära känna sina ångestsymtom kan göra dem lättare att känna igen nästa gång.

Fördjupning om andning och avslappning finns hos 1177:s andningsövning. För praktiska perspektiv på avslappning kan du även läsa material hos Vårdhandboken och Johannes Hansen.

När är det paniksyndrom?

En enstaka panikattack betyder inte automatiskt att du har paniksyndrom. Paniksyndrom innebär flera panikattacker och en rädsla för att få nya attacker. Många börjar också undvika platser eller situationer där de är rädda för att drabbas igen.

Undvikandet kan gradvis begränsa vardagen. Det kan handla om att inte åka kollektivt, gå till affärer, vara ensam eller delta i aktiviteter som tidigare fungerade. Alkohol och droger kan förvärra ångest, och att använda dem för att lindra ångesten kan öka risken för beroende.

Kontakta en vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera dig, eller om du börjar undvika personer, platser eller situationer. Vid paniksyndrom rekommenderar 1177 vårdcentral om du har haft flera panikattacker under minst en månad, om undvikandet begränsar livet eller om ångesten lindras med alkohol, narkotika eller självskada.

Information om paniksyndrom och när vårdcentralen bör kontaktas finns hos 1177. Du kan också hitta kompletterande information om panikångest hos Kry och Mindler.

Behandling mot ångest och andningsbesvär

Om återkommande ångest eller panikattacker påverkar livet finns behandling. Vid paniksyndrom behandlas tillståndet i första hand med kognitiv beteendeterapi, KBT. Den kan ges individuellt, i grupp eller via internet. KBT kan bland annat hjälpa dig att förstå sambandet mellan tankar, kroppsliga symtom och undvikande beteenden.

En viktig del är att lära känna symtomen och stegvis kunna närma sig sådant som har börjat undvikas. Behandlingen anpassas efter dina besvär och följs upp av vården.

Paniksyndrom kan också behandlas med läkemedel. 1177 anger antidepressiva läkemedel som de vanligaste läkemedlen vid panikångest. Vilken behandling som passar beror på situationen och ska bedömas tillsammans med vården. En lista över läkemedel eller en kombination av behandlingar bör därför inte väljas på egen hand.

Mer om KBT och ångestbehandling finns i vårdens information. Även Svea KBT:s material om ångest kan användas som kompletterande läsning, men vårdcentralen är rätt instans för bedömning och behandlingsplan.

Vart ska du vända dig?

• Vårdcentral: Kontakta vårdcentralen när ångesten återkommer eller påverkar vardag, sömn, koncentration eller vilka situationer du vågar delta i.
• 1177: Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning, hjälp att bedöma symtom och vägledning till rätt vårdnivå.
• Psykiatrisk akutmottagning: Kontakta psykiatrisk akutmottagning vid självmordsplaner.
• 112: Ring 112 vid direkt fara för livet.

Andningssvårigheter, tryck över bröstet, yrsel och svimningskänsla kan förekomma vid panikattack, men symtomen ska inte automatiskt avfärdas som ångest. Om besvären är nya, kraftiga, inte går över eller känns annorlunda än tidigare behöver du söka vård för en individuell bedömning. Ring 1177 om du är osäker på vart du ska vända dig.

Vanliga frågor

Kan ångest göra att det känns svårt att andas?

Ja. Ångest kan göra att du andas snabbare och upplever att du inte får tillräckligt med luft. Vid panikattack kan svårt att andas och tryck över bröstet vara möjliga symtom. Snabb andning eller överandning kan också bidra till obehag som stickningar och domningar.

Hur länge varar andnöd vid panikattack?

En panikattack kommer ofta plötsligt och reaktionen går oftast över inom några minuter. Oro, trötthet eller kvarstående kroppsligt obehag kan finnas kvar längre. Sök vård om andningsbesvären inte går över eller om du inte känner igen dem som dina vanliga ångestsymtom.

Vilken andningsövning kan jag prova?

Prova 1177:s rytm: andas in i fyra sekunder, håll i två, andas ut i fyra och håll ute i två sekunder. Upprepa fem till tio gånger. Andas så lugnt som möjligt och sluta om övningen ökar obehaget.

När ska jag kontakta vårdcentralen för ångest?

Kontakta vårdcentralen om ångesten gör vardagen, sömnen eller koncentrationen svårare, eller om du börjar undvika människor, platser eller situationer. Vid flera panikattacker under minst en månad, livsbegränsande undvikande eller självmedicinering med alkohol eller droger bör du också söka hjälp.

Vilken behandling finns vid paniksyndrom?

KBT är förstahandsbehandling vid paniksyndrom och kan ges individuellt, i grupp eller via internet. Antidepressiva läkemedel är den vanligaste läkemedelsbehandlingen enligt 1177. Vården bedömer vilken behandling som passar dina symtom.

Vad gör jag om ångesten hänger ihop med självmordstankar?

Vid självmordsplaner ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.