Kan man få bältros av stress?
Ja, stress kan bidra till en bältrosepisod genom att påverka immunsystemet. Stress kan bidra, men bältros kan också uppstå utan en tydlig stressperiod. Risken påverkas dessutom av stigande ålder och nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedelsbehandling. Det beskriver Folkhälsomyndigheten i sina frågor och svar om bältros.
Bältros orsakas av varicella zoster-virus, samma virus som ger vattkoppor. Efter vattkoppor ligger viruset vilande i nervcellerna. Senare i livet kan det reaktiveras och följa en nerv ut till huden, där det orsakar smärta och utslag.
Vad händer vid virusreaktivering?
Efter en genomgången vattkoppsinfektion finns varicella zoster-virus kvar i kroppen i ett vilande tillstånd i nervcellerna. Immunförsvaret håller normalt viruset under kontroll. När viruset reaktiveras kan det orsaka inflammation längs en nerv och ge både hudförändringar och nervsmärta.
Bältros är vanligare hos vuxna från 50 års ålder. Risken är också högre hos personer med immunbrist på grund av sjukdom eller behandling. Drygt 30 procent av Sveriges befolkning insjuknar i bältros minst en gång under livet. Av dem får 5–6 procent senare ytterligare en eller flera episoder, enligt Folkhälsomyndighetens information om vaccination mot bältros.
Bältros som hudutslag av stress – så skiljer du tillstånden åt
Det finns inget belägg i det aktuella underlaget för ett särskilt hudutslag som specifikt orsakas av stress. Det typiska bältrosutslaget består av vätskefyllda blåsor i grupper på rodnad hud. Utslaget sitter vanligtvis inom ett avgränsat hudområde som följer en nerv, ofta som ett band på ena sidan av bålen.
Vanliga tidiga tecken är lokal brännande, stickande eller nervliknande smärta och ökad känslighet i huden. Därefter kommer rodnad och blåsor i samma område. Smärtan kan vara stark och huden kan göra ont även vid lätt beröring.
- Typiskt vid bältros: ensidigt, bandformat utslag med vätskefyllda blåsor.
- Vanliga förkänningar: brännande eller stickande smärta och ömhet i ett avgränsat hudområde.
- Andra möjliga symtom: trötthet och allmän sjukdomskänsla.
Bältros kan även sitta på andra delar av kroppen eller i en slemhinna. Utslag nära ögat ska bedömas snabbt, eftersom behandling behövs för att minska risken för kvarstående synpåverkan.
Bältros och trötthet: hör symtomen ihop?
Trötthet kan förekomma vid bältros tillsammans med allmän sjukdomskänsla. Den granskade patientinformationen anger däremot ingen säker frekvens eller typisk varaktighet för bältrosrelaterad trötthet. Det som framför allt talar för bältros är kombinationen av nervliknande smärta och ett ensidigt blåsutslag.
Sök vård om tröttheten är påtaglig, om du känner dig tydligt sjuk eller om symtomen tilltar. Det gäller särskilt vid nedsatt immunförsvar. Kontakta vården snarast vid misstänkta bältrossymtom om du är över 50 år, eftersom antiviral behandling bör sättas in tidigt.
Årligen söker cirka 33 000 personer primärvård i Sverige för bältros och cirka 1 200 behöver sjukhusvård. Uppgifterna kommer från Folkhälsomyndigheten och beskriver sjukdomens vårdbelastning, inte hur ofta trötthet förekommer.
Bältros och nervsmärta – när blir det en komplikation?
Virusreaktivering kan skada nervfibrer tillfälligt eller permanent. Därför kan bältros ge kortvarig smärta under utbrottet, men också långvarig nervsmärta efter att hudutslagen läkt. Den långvariga smärtan kallas postherpetisk neuralgi.
Ungefär 10–20 procent av personer som får bältros drabbas av långvarig smärta. I 1177:s kliniska kunskapsstöd definieras postherpetisk neuralgi som kvarstående neuralgisk smärta i mer än 90 dagar. Smärtan kan beskrivas som brännande, huggande eller ilande och huden kan förbli överkänslig.
Kontakta vården om smärtan kvarstår efter den akuta infektionen eller påverkar sömn och vardag. Paracetamol anges som förstahandsval vid smärtlindring av okomplicerad bältros. Postherpetisk neuralgi kan behöva behandlas på samma sätt som annan långvarig neuropatisk smärta. Behandlingen behöver anpassas individuellt.
När ska du söka vård vid misstänkt bältros?
Ta kontakt med vården så snart du misstänker bältros. Personer över 50 år bör få antiviral behandling så snart som möjligt och senast inom 72 timmar från att hudutslagen började. Tidsgränsen räknas alltså från utslagsdebut, inte från det första diffusa symtomet.
Komplicerad bältros ska behandlas även om mer än 72 timmar har gått. Sök särskilt snabbt vid:
- utslag i ansiktet eller nära ögat,
- kraftig eller snabbt tilltagande smärta,
- nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedel,
- utbredda utslag eller tydlig allmänpåverkan.
Antivirala läkemedel ordineras av vården. Vilket läkemedel och vilken behandling som passar beror bland annat på ålder, symtom, immunförsvar och om bältrosen är komplicerad. Vid utslag nära ögat ska du inte vänta på att besvären går över av sig själva.
Vad kan du göra själv under en bältrosepisod?
Vila efter behov och håll huden ren. Svala kompresser kan lindra obehag, och löst sittande kläder minskar friktionen mot blåsorna. Undvik att peta på eller klia sönder blåsorna.
Bältros smittar främst genom direktkontakt med virusinnehållande sårvätska från blåsorna. Den som smittas får vattkoppor, inte bältros, om personen inte har haft vattkoppor tidigare. Täck därför utslagen när det är möjligt och undvik nära kontakt mellan blåsorna och personer som saknar skydd mot vattkoppor.
Minska belastningen och ta regelbundna pauser när du är sjuk. Sådana åtgärder ersätter inte medicinsk bedömning eller antiviral behandling.
Vaccination mot bältros i Sverige
Folkhälsomyndigheten rekommenderar bältrosvaccination till personer som är 65 år och äldre samt till vuxna från 18 år med immunbrist orsakad av sjukdom eller läkemedelsbehandling. Rekommendationen gäller alltså inte automatiskt alla över 50 år.
Det vaccin som är aktuellt heter Shingrix. Det är godkänt i EU för personer från 50 år och för personer från 18 år med sjukdom eller behandling som orsakar immunbrist. Shingrix ges i två doser med 2–6 månaders intervall för optimalt skydd. Vaccinationen förebygger bältros och kan diskuteras med vården utifrån ålder, immunförsvar och tidigare vaccinationer.
Bältrosvaccination ingår inte i ett nationellt vaccinationsprogram. Regionerna beslutar själva om eventuell subvention eller avgift. Zostavax är avregistrerat i Sverige och EU och är därför inte ett aktuellt tillgängligt vaccin här. Se Folkhälsomyndighetens aktuella vaccinationsinformation.
Vanliga frågor
Kan stress orsaka bältros direkt?
Stress kan påverka immunsystemet och bidra till att varicella zoster-virus reaktiveras. Även ålder och nedsatt immunförsvar påverkar risken.
Hur ser bältros hudutslag av stress ut?
Bältrosutslag består av grupper av vätskefyllda blåsor på rodnad hud, ofta i ett band på ena sidan av kroppen. Utslaget har detta typiska utseende även när en stressig period sammanfaller med utbrottet.
Kan bältros ge trötthet?
Ja, trötthet kan förekomma vid bältros. Bedöm symtomet tillsammans med övriga tecken, särskilt nervsmärta och ensidiga blåsor.
Hur länge kan bältros ge nervsmärta?
Smärtan kan vara kortvarig eller långvarig. Kvarstående neuralgisk smärta i mer än 90 dagar kallas postherpetisk neuralgi. Ungefär 10–20 procent av dem som får bältros drabbas av långvarig smärta.
Kan man få bältros flera gånger?
Ja. Av dem som insjuknar får 5–6 procent senare ytterligare en eller flera episoder. Vaccination och individuell rådgivning kan vara aktuellt för personer i rekommenderade målgrupper.
Smittar bältros?
Bältros smittar främst genom direktkontakt med sårvätska från blåsorna. Den som smittas får vattkoppor om personen inte haft vattkoppor tidigare, inte bältros.
