Vad är social ångest?
Social ångest, som tidigare kallades social fobi, innebär starkt och återkommande obehag i sociala situationer där du känner dig granskad eller bedömd. Du kan vara rädd för att göra bort dig, tappa kontrollen eller att andra ska märka att du är nervös. Obehaget kan gälla en särskild situation, till exempel att tala inför en grupp, eller de flesta sociala sammanhang.
Vanliga situationer som kan väcka ångest är fester, möten, småprat, ögonkontakt, shopping, gruppaktiviteter och att äta eller dricka inför andra. Skillnaden mot vanlig blyghet eller tillfällig nervositet är framför allt graden av besvär: vid social ångest blir rädslan så stark och återkommande att den begränsar vardagen. Du kan börja undvika sådant du egentligen vill göra, exempelvis att delta i undervisning, söka ett arbete eller träffa vänner. Capios information om social ångest kan också vara en kompletterande läsning.
Social ångest symtom: kropp, tankar och beteenden
Social ångest kan märkas både före, under och efter en social situation. Symtomen varierar mellan personer och situationer. En del får framför allt tydliga kroppsliga reaktioner, medan andra främst fastnar i oro och självkritiska tankar.
Fysiska symtom
När du känner dig bedömd kan kroppen reagera kraftigt. Vanliga fysiska symtom vid social ångest är:
- hjärtklappning
- torr mun
- rodnad och värmekänsla
- kallsvettning
- darrighet eller skakningar
- klump i magen eller halsen
- muskelsvaghet
- yrsel eller svimningskänsla.
Reaktionerna kan i sig bli en källa till oro. Du kanske tänker att andra kommer att se att du rodnar, skakar eller tappar orden. Den rädslan kan förstärka kroppens stresspåslag.
Tankar och känslor
Vanliga tankemässiga symtom är rädsla för att göra bort sig, oro för vad andra ska tänka och stark uppmärksamhet på de egna ångestsymtomen. Inför ett möte kan du gå igenom vad du ska säga, och efteråt älta detaljer i samtalet. Det kan kännas som att varje blick, paus eller felsägning granskas hårt av omgivningen, även när det inte finns något tydligt tecken på det.
- rädsla för negativ bedömning
- oro för att säga eller göra fel
- rädsla för att andra ska se ångesten
- stark självmedvetenhet i sociala situationer
- oro inför kommande samtal, möten eller aktiviteter.
Beteendemässiga symtom
Ångesten påverkar ofta hur du agerar. Du kan undvika ögonkontakt, noggrant förbereda allt du ska säga, ställa frågor för att slippa prata om dig själv eller snabbt lämna situationen. Sådana strategier kallas ibland säkerhetsbeteenden. De kan kännas hjälpsamma i stunden, men gör det svårare att upptäcka att situationen faktiskt går att hantera.
Andra beteenden är att tacka nej till fester, undvika att äta med andra, avstå från att räcka upp handen eller låta bli att ringa ett viktigt samtal. Undvikandet kan ge tillfällig lättnad, men tenderar att förstärka ångesten över tid.
Vilka sociala svårigheter kan social ångest orsaka?
Sociala svårigheter vid social ångest kan gälla mycket mer än stora sociala evenemang. Samtal, ögonkontakt, möten och gruppaktiviteter kan bli ansträngande. Även arbete, studier, relationer och vardagsärenden kan påverkas.
| Område | Så kan det märkas |
|---|---|
| Samtal | Du förbereder svar, undviker småprat eller blir tyst av rädsla för att säga fel. |
| Arbete och studier | Du undviker möten, presentationer, grupparbeten eller att be om hjälp. |
| Relationer | Du tackar nej till träffar eller har svårt att ta initiativ till kontakt. |
| Vardagsärenden | Du skjuter upp telefonsamtal, shopping eller andra ärenden där du måste möta människor. |
Konsekvensen kan bli socialt undvikande, ensamhet och svårigheter att göra sådant du vill i vardagen. När rädslan börjar styra beslut och mål är det ett tecken på att du kan behöva stöd.
Orsaker och riskfaktorer
Social ångest har sällan en enda orsak. Möjliga bidragande faktorer är genetisk sårbarhet, blyghet eller beteendeinhibition, neurobiologisk sårbarhet och negativa sociala erfarenheter. Mobbning samt ett överbeskyddande eller kritiskt föräldraskap kan också bidra. Genetiska faktorer uppskattas bidra till cirka 30 procent av risken att utveckla social fobi. Det är en uppskattning på gruppnivå och säger inte hur en enskild persons besvär kommer att utvecklas.
Kognitiva modeller beskriver hur negativ självbild, starkt fokus på de egna reaktionerna, säkerhetsbeteenden och undvikande kan hålla ångesten vid liv. Om du hela tiden kontrollerar rösten, ansiktet eller vad du ska säga riktas uppmärksamheten bort från själva samtalet. Du får då mindre möjlighet att pröva om dina farhågor stämmer.
Social ångest är vanligare hos tonåringar än hos barn. En regional vårdgivaröversikt uppskattar ettårsprevalensen till cirka 7 procent och livstidsprevalensen till upp till cirka 13 procent; uppskattningarna inkluderar specifik social fobi. Tillståndet anges vara något vanligare hos kvinnor än män. Hos barn uppskattas förekomsten till 1,3–5 procent.
Behandling av social ångest
Social ångest går att behandla. För vuxna är kognitiv beteendeterapi, KBT, förstahandsbehandling enligt Nationella vård- och insatsprogram. Behandlingen anpassas efter besvären och kan genomföras individuellt, i grupp eller på nätet.
KBT och stegvis exponering
KBT arbetar med tankar och beteenden som vidmakthåller ångesten. En central del är stegvis exponering: du närmar dig situationer du brukar undvika, i en planerad ordning. Behandlingen kan också innehålla arbete med negativa tankemönster, ångesthantering och minskade säkerhetsbeteenden. Målet är att du ska kunna delta mer i sociala situationer, inte att du aldrig ska känna nervositet.
Internetbaserad KBT kan vara ett behandlingsalternativ för den som behöver eller föredrar behandling på nätet. Vård- och insatsprogrammens material om KBT beskriver behandlingsformen närmare.
Läkemedel
Antidepressiva läkemedel är ett alternativ till psykologisk behandling. SSRI rekommenderas i första hand vid läkemedelsbehandling för vuxna, och sertralin rekommenderas först i den svenska läkemedelsöversikten efter en sammanvägning av evidens, effekt och biverkningsprofil. Läkemedel ska ordineras och följas upp av läkare. KBT och läkemedel kan användas var för sig eller i kombination; valet beror på individens situation och behandlingsbehov.
Nationella vård- och insatsprogram beskriver SSRI som ett läkemedelsalternativ med måttlig till stor effekt på symtom och remission. Det finns alltså flera vägar till behandling, men ingen kombination är automatiskt bäst för alla.
Självhjälp vid social ångest
Självhjälp kan vara ett stöd, men ersätter inte vård när ångesten begränsar livet. Börja med små, tydliga steg. Skriv gärna ner situationer du undviker och rangordna dem från mindre till mer utmanande. Välj sedan ett steg som känns genomförbart och stanna kvar i situationen tillräckligt länge för att öva, utan att kräva att ångesten måste försvinna direkt.
- Hälsa på en granne eller butiksanställd.
- Ta initiativ till ett kort samtal.
- Delta i en mindre gruppaktivitet.
- Öva på att tala inför personer du känner.
Gradvis närmande till fruktade situationer kan vara hjälpsamt. Vid uttalad ångest bör exponering helst planeras med stöd av en behandlare inom KBT. 1177 beskriver stegvis exponering vid fobier.
Du kan också skriva ner automatiska tankar och pröva mer balanserade tolkningar. Fokusera på samtalet eller uppgiften i stället för att hela tiden kontrollera hur du verkar. Regelbunden sömn, fysisk aktivitet, avslappning, regelbundna måltider och att undvika alkohol och narkotika kan ge bättre förutsättningar att hantera ångesten. Din Psykolog har ytterligare råd om social ångest.
När ska man söka hjälp?
Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvård när ångesten hindrar dig från att må bra eller göra det du vill i vardagen. Sök hjälp om du återkommande undviker arbete, studier, relationer eller vardagsärenden, eller om du isolerar dig. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtomen eller hitta rätt vård.
Om alkohol eller droger används för att våga delta i sociala situationer är det också ett skäl att söka hjälp. Vid bedömningen kan vården undersöka vilka situationer som är svåra och föreslå KBT, internetbaserad KBT eller läkemedelsbehandling.
Har du planer på att ta ditt liv eller känner att du inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112. 1177:s information om social ångest innehåller råd om vård och akuta situationer. Fördjupning om tillståndet finns även hos Mayo Clinic och Uppsala universitet.
Vanliga frågor
Är social ångest samma sak som att vara blyg?
Nej. Blyghet och nervositet är vanligt, men social ångest innebär ett starkt och återkommande obehag som begränsar vardagen. Om rädslan gör att du undviker sådant du vill eller behöver göra kan det vara social ångest.
Vilka är de vanligaste symtomen vid social ångest?
Hjärtklappning, torr mun, rodnad, kallsvettning, darrighet, yrsel och svimningskänsla är vanliga kroppsliga symtom. Tankarna kan kretsa kring att göra bort sig eller bli negativt bedömd. Undvikande, bristande ögonkontakt och att snabbt lämna situationer är vanliga beteenden.
Kan social ångest gå över av sig själv?
Besvären kan förändras, men undvikande tenderar att förstärka ångesten över tid. Om ångesten påverkar dina studier, ditt arbete, dina relationer eller dina vardagsärenden bör du kontakta vården i stället för att låta undvikandet styra.
Vilken behandling rekommenderas först?
För vuxna rekommenderas KBT som förstahandsbehandling. Stegvis exponering och arbete med tankar och säkerhetsbeteenden ingår ofta. SSRI är ett läkemedelsalternativ som bedöms och följs upp av läkare. Behandling kan också ske på nätet genom internetbaserad KBT.
Vart vänder jag mig om jag behöver hjälp?
Börja med vårdcentralen eller psykiatrisk öppenvård. Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller hjälp att hitta rätt vård. Vid självmordsplaner ska psykiatrisk akutmottagning kontaktas, och vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
