Generaliserat ångestsyndrom (GAD): Symtom och behandling

Vad är kronisk ångest och GAD?

Kronisk ångest, ofta kallat Generaliserat Ångestsyndrom (GAD), är en psykisk sjukdom med ihållande oro och ängslan utan tydlig orsak. Till skillnad från tillfällig stress varar symtomen minst sex månader och påverkar livskvaliteten avsevärt. Enligt 1177 Vårdguiden kännetecknas tillståndet av överdriven oro för vardagliga situationer som ekonomi, hälsa eller arbete.

Skillnaden från normal ångest är tydlig – normal ångest är en tillfällig reaktion på faktiska hot, medan kronisk ångest är ihållande och ofta oproportionerlig mot situationen. Forskning visar att det påverkar hjärnans stressystem, vilket skapar en ond cirkel av automatiska ångestreaktioner.

Olika typer av kronisk ångest

Kronisk ångest kan ta olika former och kombineras ofta med andra tillstånd:

• Generaliserat Ångestsyndrom (GAD): Den vanligaste formen, med konstant oro kring flera olika livsområden. Enligt Vårdgivare Skåne drabbas 5-6% av befolkningen.
• Högfungerande ångest: Personer som utåt presterar högt men inombords plågas av konstant oro, perfektionism och rastlöshet.
• Förväntansångest: Intensiv oro inför framtida händelser, ofta kopplat till social ångest och undvikandebeteenden.
• Morgonångest: Stark ångest vid uppvaknandet, med symtom som huvudvärk, illamående eller hjärtklappning.

Symtom på kronisk ångest – fysiska och psykiska tecken

Symtomen är både fysiska och psykiska, och enligt Internetmedicin måste minst tre vara närvarande under längre tid för diagnos.

Fysiska symtom

Dessa kan upplevas som ständigt obehag i kroppen:

Psykiska symtom

• Konstant oro och katastroftankar
• Svårigheter att koncentrera sig eller fatta beslut
• Irritabilitet och rastlöshet
• Ständig känsla av att något hemskt kommer att hända
• Undvikande av situationer som triggar ångest

Diagnoskriterier och utredning för GAD

Enligt diagnosmanualen DSM-5 och Viss.nu krävs följande för GAD-diagnos:

• Överdriven oro och ängslan i minst 6 månader
• Svårigheter att kontrollera oron
• Oron orsakar betydande lidande eller funktionsnedsättning
• Minst tre av följande symtom: rastlöshet, lätt uttröttbarhet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, muskelspänning eller sömnstörning
• Symtomen kan inte förklaras bättre av annan sjukdom eller substanspåverkan

Utredning sker vanligtvis via vårdcentral med intervju, självskattningsformulär (GAD-7) och eventuell remiss till psykiatrin för fördjupad bedömning.

Behandlingsmetoder: KBT, medicin och livsstilsförändringar

Enligt Psykonline kombineras ofta olika behandlingsmetoder för bästa effekt.

KBT och psykoterapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är förstahandsval vid kronisk ångest. Behandlingen hjälper till att identifiera och förändra negativa tankemönster och undvikandebeteenden. Nyare forskning från Läkartidningen visar att även internetbaserad KBT ger goda resultat.

Medicin

• SSRI/SNRI: Antidepressiva mediciner som sertralin eller venlafaxin är vanliga förstahandsval
• Pregabalin: Kan ge snabbare symtomlindring än SSRI/SNRI
• Bensodiazepiner: Används endast kortsiktigt vid akuta besvär på grund av beroendeproblematik

Fysisk aktivitet som behandling

Banbrytande forskning från Göteborgs universitet visar att regelbunden fysisk träning ger betydande lindring av ångestsymtom. Träning 3 gånger i veckan under 12 veckor gav märkbar förbättring, oavsett om det var låg- eller högintensiv träning.

Leva med kronisk ångest: vardagsstrategier

Att leva med ständig ångest kräver strategier för att hantera vardagen, enligt Din Psykolog:

• Rutiner: Regelbunden sömn, måltider och motion skapar trygghet
• Avslappningstekniker: Djupandning, meditation eller mindfulness hjälper vid ständig oro i kroppen
• Acceptans: Att lära sig acceptera ångestkänslor utan att kämpa emot kan minska deras intensitet
• Socialt stöd: Öppenhet med närstående om dina utmaningar underlättar

För högfungerande ångest är det särskilt viktigt att sätta gränser och ta pauser, även när man utåt sett klarar mycket.

Få hjälp och stöd: vårdvägar och resurser

Kontakta vårdcentral för första bedömning eller använd 1177 Vårdguiden för rådgivning. Vid akuta besvär, ring 1177 eller 112 vid självmordstankar.

När bör du söka akut hjälp?

• Om ångesten blir överväldigande och okontrollerbar
• Vid självmordstankar
• När ångesten hindrar dig från grundläggande aktiviteter som att äta eller sköta hygien
• Vid allvarliga fysiska symtom som intensiva bröstsmärtor

Vanliga frågor om kronisk ångest

Vad är skillnaden mellan kronisk ångest och normal oro?

Normal oro är tillfällig och proportionerlig mot situationen, medan kronisk ångest varar i minst sex månader, är överdriven och påverkar vardagen negativt.

Kan fysisk aktivitet verkligen hjälpa mot ångest?

Ja, forskning från SveaKBT och Göteborgs universitet visar att regelbunden fysisk aktivitet har god effekt på ångestsymtom, jämförbar med medicinering i vissa fall.

Vad är förväntansångest och hur hanteras det?

Förväntansångest är oro inför kommande händelser. Det hanteras bäst med KBT-tekniker som gradvis exponering och tankeutmaning.

Hur påverkar morgonångest sömn och daglig funktion?

Morgonångest kan leda till försämrad sömn och trötthet under dagen. Regelbundna sovtider, avslappning innan sänggående och att undvika skärmar sent på kvällen kan hjälpa.

Vilka råd finns för anhöriga till någon med kronisk ångest?

Lyssna utan att döma, uppmuntra till professionell hjälp, lär dig om tillståndet, och ta hand om din egen hälsa. Skadekompassen erbjuder stöd för anhöriga.