Vanliga ångestsymtom
Vanliga ångestsymtom är hjärtklappning, snabb eller ansträngd andning, tryck över bröstet, yrsel, svettningar, magbesvär, stark oro och rastlöshet. Symtom kan komma gradvis och tillta eller uppstå snabbt utan tydlig förvarning.
Ångest kan alltså ge både fysiska och psykiska reaktioner, men en symtomlista räcker inte för att ställa en diagnos. Nya, kraftiga eller oklara bröstsmärtor och andningsbesvär ska inte självdiagnostiseras som ångest. Sök omedelbar hjälp enligt 1177:s vägledning om ångest och kroppsliga symtom.
Fysiska ångestsymtom
Fysiska symtom vid ångest kan bland annat vara:
- hjärtklappning eller en puls som känns snabb och hård
- tryck över bröstet eller en känsla av att det är svårt att få luft
- snabb andning, andfåddhet eller kvävningskänsla
- yrsel, ostadighet eller en känsla av att vara nära att svimma
- svettningar, darrningar och rastlöshet
- värme- eller köldkänsla och muntorrhet
- illamående och andra magbesvär
- spända eller ömma muskler, särskilt i nacke och axlar
- huvudvärk, muskelsvaghet, stickningar eller domningar
Hjärtklappning och huvudvärk kan förekomma vid ångest och oro. Huvudvärk är bland annat förknippad med generaliserat ångestsyndrom. Magbesvär kan också förekomma, men hur tydliga de är varierar.
Stickningar och domningar i kroppen vid ångest
Stickningar i händer och fötter kan förekomma vid ångest och panikattack. En del beskriver pirrningar, myrkrypningar eller nedsatt känsel. Vid en panikattack kan stickningar även kännas i andra delar av kroppen. Förändrad andning eller hyperventilering kan bidra till känslan. Stickningar och domningar har dock flera möjliga orsaker och behöver inte bero på ångest.
Tecken på ångest i tankar och beteende
Psykiska tecken på ångest är ofta stark oro eller rädsla som är svår att släppa. Det kan kännas som att något är fel eller att något hemskt snart kommer att hända, även när det inte finns ett tydligt hot. Andra reaktioner är irritabilitet, koncentrationssvårigheter, trötthet, sömnproblem och svårigheter att slappna av.
- återkommande eller svårkontrollerade orostankar
- rädsla inför framtiden eller vissa situationer
- koncentrationssvårigheter och beslutsproblem
- rastlöshet och ökad irritabilitet
- svårt att somna eller orolig sömn
- undvikande av platser och situationer som väcker oro
- överdriven kontroll av kroppen eller omfattande förberedelser
Ångest och sömnproblem kan förstärka varandra. För lite sömn kan öka känsligheten för stress och ångest, medan oro i sin tur kan göra det svårare att sova. Besvären kan påverka arbete, studier, relationer och sociala aktiviteter.
Overklighetskänsla och diffus oro
Ångest kan ge en overklighetskänsla eller en känsla av att vara frånkopplad från sig själv och omgivningen. En diffus känsla av att något är fel kan också förekomma.
Vid generaliserat ångestsyndrom handlar det om daglig, stark och svårkontrollerad oro. En diagnos kan inte ställas enbart utifrån enskilda ångestsymtom. Vården behöver bedöma hur länge besvären funnits, hur de påverkar livet och om andra orsaker behöver utredas. Läs mer i 1177:s information om generaliserat ångestsyndrom.
Ångestattack och panikattack – så kan det kännas
En panikattack kommer ofta snabbt och kan ge plötslig, intensiv rädsla eller ångest tillsammans med hjärtklappning, andnöd, svettningar, yrsel, darrningar, illamående, tryck över bröstet och stickningar eller domningar. Långvarig ångest består oftare av oro, kroppslig spänning, sömnproblem och undvikande som pågår över tid. En person kan ha den ena typen av besvär eller båda.
En panikattack kan vara så skrämmande att personen tror att det handlar om en hjärtinfarkt eller stroke. Om andningen blir snabb eller mycket djup kan hyperventilering bidra till yrsel och stickningar. Försök därför att andas lugnt och långsamt i stället för att medvetet ta överdrivet djupa andetag.
Vid återkommande attacker eller oro för vad symtomen betyder kan vården hjälpa till att utreda situationen.
Behandling av ångest
Behandlingen anpassas efter diagnos, svårighetsgrad och hur besvären påverkar vardagen. Vid lindriga till medelsvåra ångestsyndrom kan psykoedukation och aktiv exspektans med uppföljning vara aktuellt. Läkemedelsverkets aktuella behandlingsstöd gäller vuxna med depression samt ångest- och tvångssyndrom. Rekommendationerna skiljer sig mellan diagnoser och behandling behöver därför anpassas individuellt.
KBT och internetförmedlad KBT
KBT arbetar bland annat med sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Behandlingen kan hjälpa personen att förstå vad som vidmakthåller ångesten och stegvis förändra undvikanden och andra mönster. Vid specifika fobier kan beteendeterapi med exponering vara relevant.
Internetförmedlad KBT med behandlarstöd kan hjälpa vissa vuxna med ångest. Effekten är särskilt dokumenterad vid social ångest, medan kunskapsläget varierar mellan olika ångestdiagnoser. SBU sammanfattar kunskapsläget för internetförmedlad psykologisk behandling.
Läkemedel vid ångest
Vid läkemedelsbehandling av ångestsyndrom är SSRI förstahandsval, medan SNRI kan vara ett alternativ vid flera diagnoser. Läkemedelsboken beskriver att SSRI-behandling vanligtvis startas med låg dos som höjs långsamt. Besvär kan börja minska efter två till fyra veckor, men uppföljning efter ungefär tre månader kan behövas för att bedöma effekten. Det är en ungefärlig uppföljningspunkt, inte en garanti.
Antidepressiva läkemedel ger inte akut ångestlindring, och behandlingen kan behöva pågå länge. Läkemedelsverket beskriver läkemedelsbehandling vid ångest. Bensodiazepiner rekommenderas inte som normal behandling på grund av bland annat beroenderisk och negativ kognitiv påverkan. Läkemedel ska väljas och följas upp tillsammans med vården.
Andra terapiformer
Psykodynamisk terapi kan minska ångestsymtom, men det aktuella kunskapsunderlaget är osäkert. Bedömningen kan också skilja sig mellan olika diagnoser. SBU redovisar kunskapsläget för psykodynamisk terapi.
Egenvård när ångesten kommer
Egenvård kan lindra besvär och komplettera behandling. Den ersätter inte vårdkontakt när ångesten är svår, långvarig eller tydligt påverkar vardagen.
- Andas lugnt och långsamt. Försök minska tempot i andningen i stället för att andas snabbt eller överdrivet djupt.
- Förankra uppmärksamheten. Lägg märke till sådant du ser, hör och känner i rummet när tankarna rusar.
- Slappna av i kroppen. Växla mellan att spänna och släppa olika muskelgrupper utan att pressa kroppen.
- Gör något konkret. En enkel praktisk uppgift kan rikta uppmärksamheten bort från den starkaste oron.
På längre sikt kan regelbunden fysisk aktivitet, avslappning och andningsövningar ingå i egenvården. Fasta sömnrutiner, återhämtning, regelbundna måltider och kontakt med personer du litar på kan också ge struktur.
Om ångesten leder till mycket undvikande, påverkar arbete eller studier, stör sömnen eller försämrar livskvaliteten är det dags att söka professionell hjälp. Börja exempelvis med vårdcentralen, där symtomen kan bedömas och andra möjliga orsaker utredas.
Vanliga frågor
Vilka är de vanligaste symtomen på ångest?
Vanliga symtom på ångest är stark oro eller rädsla, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, hjärtklappning, snabb andning, tryck över bröstet, yrsel, svettningar, magbesvär, muskelspänningar, darrningar, stickningar och domningar.
Kan stickningar i kroppen bero på ångest?
Ja, stickningar och domningar kan förekomma vid ångest och panikattack. Förändrad andning eller hyperventilering kan bidra, särskilt när en attack kommer snabbt.
Kan ångest ge hjärtklappning och huvudvärk?
Ja. Hjärtklappning och huvudvärk kan förekomma vid ångest och oro. Huvudvärk är bland annat förknippad med generaliserat ångestsyndrom.
Hur känns en ångestattack?
En ångestattack kan kännas som plötslig intensiv rädsla eller ångest tillsammans med hjärtklappning, andnöd, svettningar, yrsel, darrningar, illamående, tryck över bröstet och stickningar eller domningar. Upplevelsen kan bli mycket skrämmande.
När bör jag söka hjälp för ångest?
Sök professionell hjälp när ångesten är stor eller långvarig, påverkar vardag och livskvalitet eller leder till mycket undvikande och sömnproblem. Vården kan bedöma symtomen, utreda andra möjliga orsaker och föreslå behandling.
Vad kan jag göra i stunden?
Försök andas lugnt och långsamt, rikta uppmärksamheten mot konkreta sinnesintryck och släpp spänningar i kroppen. En enkel aktivitet eller kontakt med någon du litar på kan också hjälpa.
