Symtom på ångest – så kan det kännas
Ångest är stark oro eller rädsla som känns i kroppen. Den kan komma gradvis eller plötsligt och påverka både tankar, känslor och kroppsliga funktioner. Vanliga symtom på ångest är oro, rädsla, rastlöshet, sömnsvårigheter, koncentrationsproblem och en känsla av att något är fel.
Ångest kan också märkas genom att du börjar undvika personer, platser eller situationer som väcker obehag. När oron gör det svårt att leva som vanligt, sova eller koncentrera sig är det klokt att söka stöd. En symtomlista kan hjälpa dig att beskriva hur du mår, men den räcker inte för att ställa en diagnos.
Vanliga psykiska ångestsymtom
De psykiska symtomen kan vara tydliga, men de kan också ligga i bakgrunden under lång tid. Du kan exempelvis känna:
- stark oro eller rädsla
- obehag eller en känsla av att något är fel
- rastlöshet och svårighet att slappna av
- irritabilitet eller lättretlighet
- svårigheter att koncentrera dig
- overklighetskänslor
- förvirring eller känslan av att tappa kontrollen.
Ångesten kan handla om framtiden, hälsan, ekonomin, arbetet eller någon närstående. Vid generaliserat ångestsyndrom, GAD, är oron ofta stark, svår att hantera och återkommer dagligen. Symtomen kan då även vara uttröttbarhet, sömnstörningar och svårighet att slappna av. Läs mer om ångestsymtom och hur de kan lindras.
Fysiska symtom vid ångest
Ångest kan ge många kroppsliga reaktioner. Vanliga fysiska ångestsymtom är:
- hjärtklappning
- snabbare andning eller en känsla av att inte få tillräckligt med luft
- tryck eller smärta över bröstet
- svettningar
- värme- eller köldkänsla
- yrsel, darrningar eller muskelsvaghet
- stickningar eller domningar
- muntorrhet
- magont, illamående eller andra mag- och tarmbesvär
- spända muskler, spänningshuvudvärk eller ont i kroppen.
Besvären kan i sig skapa mer oro, särskilt om hjärtat slår snabbt eller andningen känns ansträngd. Nya eller allvarliga kroppssymtom ska däremot inte avfärdas som ångest utan behöver bedömas utifrån situationen. I vår guide om fysiska symtom vid stress och ångest finns en samlad genomgång av kroppens reaktioner.
Ångestattack: symtom och kännetecken
En panikattack, som ofta kallas ångestattack, är en plötslig och stark reaktion av rädsla eller obehag. Till skillnad från ångest som kan byggas upp gradvis kommer panikattacken ofta snabbt och känns intensivt. Vanliga ångestattack-symtom är:
- hjärtklappning
- andningsbesvär
- svettningar
- yrsel eller känslan av att du ska svimma
- darrningar
- stickningar eller domningar
- tunnelseende
- overklighetskänslor
- rädsla för att tappa kontrollen eller dö.
En panikattack går oftast över av sig själv inom några minuter. Ungefär var tredje person har någon gång haft en panikattack, och det innebär oftast inte att personen har paniksyndrom. Paniksyndrom innebär i stället återkommande attacker och en ihållande rädsla för nya attacker. Förväntansångesten kan göra att du börjar undvika vissa platser eller situationer. Läs mer om panikattacker och paniksyndrom hos 1177.
Oro och ångest – vad är skillnaden?
Oro är en del av ångest, men ångest omfattar även kroppsliga och psykiska reaktioner. Du kan känna oro och rädsla, samtidigt som kroppen reagerar med exempelvis hjärtklappning, svettningar eller spända muskler. Ångest kan uppstå inför något särskilt, men också komma utan att du tydligt kan se vad som utlöser den.
Det viktiga är hur mycket besvären påverkar dig. Om du inte kan slappna av, får svårt att sova eller koncentrera dig, eller börjar undvika sådant du tidigare gjorde, har ångesten fått en tydlig inverkan på vardagen. Vid social ångest är det sociala situationer som hindrar personen från att må bra eller göra det hen vill i vardagen. Information om detta finns hos 1177 om social ångest.
När påverkar ångest vardagen?
Långvarig ångest kan påverka sömn, koncentration, stressnivå, irritabilitet, sexuella besvär, relationer och förmågan att leva som vanligt. Ett vanligt tecken på att ångesten begränsar vardagen är att du undviker platser, personer eller situationer för att slippa obehaget.
Kontakta en vårdcentral om ångesten gör det svårt att klara vardagen, sova eller koncentrera dig, eller om undvikandet ökar. Sök också hjälp om du hanterar ångesten med alkohol, narkotika, spel om pengar eller självskada. Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma vart du ska vända dig.
Diagnos ställs inte enbart utifrån symtom på ångest. Socialstyrelsen beskriver att bedömningen ska bygga på samtal med vårdpersonal och en första bedömning; frågeformulär ska inte vara det enda underlaget. Läs mer i Socialstyrelsens information om depression och ångest.
Vad kan hjälpa vid ångest?
Fysisk aktivitet, tillräcklig sömn, regelbundna hälsosamma måltider, avslappning, andningsövningar och daglig medveten närvaro är vanor som enligt 1177 kan hjälpa vid ångest. Nikotin och koffein kan öka ångest och göra det svårare att sova. Alkohol och droger kan ge kortvarig lindring, men kan förvärra ångesten på längre sikt och öka risken för beroende.
Vid ångestsyndrom kan både psykologisk behandling och läkemedel hjälpa. KBT rekommenderas vid flera ångestsyndrom och ska erbjudas som förstahandsbehandling till vuxna med social ångest. Vid GAD rekommenderar Socialstyrelsens riktlinjer antidepressiv läkemedelsbehandling för vuxna, medan KBT kan erbjudas som alternativ. Vilken behandling som passar behöver bedömas individuellt av vården. Se även Socialstyrelsens riktlinjer för depression och ångest och informationen om KBT vid social ångest.
Akut hjälp vid ångest och självmordstankar
Om du har planer på att ta ditt liv eller känner att du inte orkar mer ska du kontakta en psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112. Det gäller också om du hjälper någon annan som befinner sig i en sådan situation.
Vanliga frågor
Vilka är de vanligaste symtomen på ångest?
Vanliga psykiska symtom är oro, rädsla, obehag, rastlöshet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och overklighetskänslor. Vanliga kroppsliga symtom är hjärtklappning, snabb andning, svettningar, yrsel, darrningar, spända muskler, magont och illamående.
Vilka symtom kan komma vid en ångestattack?
En ångestattack eller panikattack kan ge plötslig stark rädsla eller ett intensivt obehag. Hjärtklappning, andningsbesvär, svettningar, yrsel, darrningar, stickningar, tunnelseende och overklighetskänslor är vanliga symtom. Det kan också kännas som att du ska svimma, tappa kontrollen eller dö.
Kan ångest ge fysiska symtom?
Ja. Ångest kan märkas genom hjärtklappning, snabbare andning, tryck över bröstet, svettningar, yrsel, muskelsvaghet, stickningar, domningar och mag- eller tarmbesvär. Bröstsmärta, andningsbesvär eller andra nya och allvarliga symtom behöver ändå bedömas medicinskt.
När ska jag söka vård för ångest?
Kontakta vårdcentral om ångesten påverkar vardagen, sömnen eller koncentrationen, eller om du börjar undvika platser, personer och situationer. Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning. Vid planer på självmord ska psykiatrisk akutmottagning kontaktas, och vid direkt fara för livet ska du ringa 112.
Räcker en lista över ångestsymtom för att ställa diagnos?
Nej. Symtom kan ge en bild av hur du mår, men diagnos kräver en individuell bedömning och samtal med vårdpersonal. Ett frågeformulär eller en symtomlista ska inte vara det enda underlaget.
