ångest test

Ångesttest: gör GAD-2 och tolka resultatet

Ångesttest – vad kan det visa?

Ett ångesttest eller självskattningsformulär kan hjälpa dig att uppmärksamma symtom och se om det är dags att söka stöd. Här kan du göra ett kort GAD-2-test, som används som screening för möjlig ångest. Ett förhöjt resultat behöver följas av en djupare bedömning i vården.

Gör ett ångesttest med GAD-2

Svara utifrån hur du har mått under de senaste två veckorna. Välj ett svar på varje fråga och räkna sedan ihop poängen. Frågorna och poängsättningen följer GAD-2, ett självskattningsinstrument för ångest.

  1. Hur ofta har du under de senaste två veckorna besvärats av att känna dig nervös, orolig eller spänd?
    Inte alls (0 poäng), flera dagar (1 poäng), mer än hälften av dagarna (2 poäng) eller nästan varje dag (3 poäng).
  2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna besvärats av att inte kunna sluta eller kontrollera din oro?
    Inte alls (0 poäng), flera dagar (1 poäng), mer än hälften av dagarna (2 poäng) eller nästan varje dag (3 poäng).

Räkna och tolka poängen

  • 0–1 poäng: resultatet visar inte en förhöjd nivå enligt den använda gränsen. Det utesluter inte att du kan behöva stöd om besvären påverkar dig.
  • 2–6 poäng: resultatet indikerar möjlig ångest. Boka en fördjupad bedömning, särskilt om oron återkommer eller påverkar vardagen.

GAD-2 är ett screeningtest och inte en diagnos. Resultatet behöver ses tillsammans med symtomens varaktighet, hur de påverkar vardagen och vad som händer i ditt liv. Läs mer om screening med GAD-2, PHQ-2, GAD-7 och PHQ-9 i kunskapsstödet.

Har jag ångest? Vanliga ångestsymtom

Ångest kan märkas i kroppen, tankarna, känslorna och beteendet. Vanliga kroppsliga symtom är hjärtklappning, andningssvårigheter, tryck över bröstet, muskelspänningar, huvudvärk, svettningar, magbesvär och yrsel. Rastlöshet och overklighetskänslor kan också förekomma. Se 1177:s information om oro och ångest för fler exempel.

  • Tankar: återkommande oro, katastroftankar eller svårigheter att släppa ett problem.
  • Känslor: rädsla, spändhet, irritabilitet eller en stark känsla av att något är fel.
  • Beteenden: undvikande, rastlöshet eller ett behov av att kontrollera situationer.
  • Vardag: svårigheter att sova, koncentrera sig, arbeta, studera eller vara med andra.

Ett enstaka orostillfälle betyder inte automatiskt att du har ett ångestsyndrom. Nya eller allvarliga kroppsliga symtom ska inte automatiskt avfärdas som ångest.

Vilka ångesttest används i vården?

GAD-2 kan användas för screening och GAD-7 som stöd i bedömningen av ångest. PHQ-2 används som screening för möjlig depression och PHQ-9 som stöd i bedömningen av depression. Andra exempel på självskattningsinstrument är BAI och HADS för ångest samt MADRS-S för depression. En översikt finns i underlaget om självskattningsinstrument.

Instrument Vad det kan användas till
GAD-2 Screening för möjlig ångest
PHQ-2 Screening för möjliga depressionssymtom
GAD-7 Stöd i bedömningen av ångest
PHQ-9 Stöd i bedömningen av depression
BAI och HADS Exempel på instrument för ångest

Panikångest: vilka symtom ska du känna till?

En panikattack kommer ofta plötsligt. Hjärtklappning, andningssvårigheter, tryck över bröstet, yrsel, illamående, svettningar, darrningar, stickningar, domningar och overklighetskänslor är typiska symtom. En attack pågår ofta i några minuter och går sedan över av sig själv. Läs mer om paniksyndrom och panikattacker hos 1177.

Paniksyndrom innebär flera panikattacker tillsammans med rädsla för nya attacker. Personen kan också börja undvika platser eller situationer där en ny attack skulle kännas svår att hantera. Återkommande attacker bör bedömas av vården.

Ångest och depression – kan screening visa båda?

Ångest och depression kan förekomma samtidigt. Depression kan bland annat innebära nedstämdhet, trötthet, minskad glädje eller lust, låg ork, hopplöshet, koncentrationssvårigheter, irritation, sömnproblem och förändrad aptit. Om nedstämdhet, trötthet, glädjelöshet eller låg ork har funnits i mer än två veckor bör besvären bedömas av vården. 1177 beskriver depression och vanliga symtom.

GAD-2 och PHQ-2 kan ge stöd för fortsatt bedömning av ångest respektive depression. De är separata screeninginstrument, inte ett kombinerat besked om båda tillstånden.

Olika former av ångest

Generaliserat ångestsyndrom

Generaliserat ångestsyndrom, GAD, innebär bland annat stark och återkommande oro, rastlöshet, spändhet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, trötthet och sömnproblem. Läs mer i 1177:s beskrivning av GAD.

Social ångest

Social ångest innebär rädsla för sociala situationer där du riskerar att känna dig bortgjord eller granskad. Det kan leda till att du undviker möten, samtal eller andra situationer som väcker rädsla. Se 1177:s information om social ångest.

Vad gör du efter ett förhöjt ångesttest?

Skriv ned vilka symtom du har, när de kommer och om de påverkar sömn, arbete, studier eller relationer. Ta med underlaget om du kontaktar vården.

  • Kontakta en vårdcentral om ångest, oro, panikattacker eller nedstämdhet påverkar vardagen och har pågått i några veckor eller längre.
  • Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning om du behöver hjälp att bedöma symtom eller hitta rätt vårdkontakt.
  • Vid självmordstankar eller självmordsplaner ska du söka psykiatrisk akutmottagning. Vid direkt fara för livet ska du ringa 112.

Regelbunden fysisk aktivitet, tillräcklig sömn, regelbundna hälsosamma måltider och socialt stöd kan vara råd vid ångest. Undvik att använda alkohol eller droger som strategi. Nikotin, koffein och energidrycker kan öka ångest och försämra sömnen. Vid paniksyndrom är KBT en förstahandsbehandling; läkemedel, bland annat antidepressiva, kan också användas. Behandlingen bedöms tillsammans med vården.

Vanliga frågor

Är ett onlinebaserat ångesttest tillförlitligt?

GAD-2 kan ge en indikation på symtom och vara ett underlag inför ett vårdsamtal. Resultatet påverkas av hur du mår när du svarar och behöver ses i relation till besvärens varaktighet och påverkan på vardagen.

Kan jag själv se om jag har panikångest?

Du kan jämföra dina upplevelser med typiska symtom på panikattack. Återkommande attacker, rädsla för nya attacker eller undvikande av platser bör bedömas av vården.

När bör jag söka hjälp för ångest?

Kontakta vårdcentralen när ångest, oro, panikattacker eller nedstämdhet påverkar vardagen och har funnits i några veckor eller längre. Ring 1177 för rådgivning.

Kan ångest och depression finnas samtidigt?

Ja. Nedstämdhet, trötthet, minskad glädje, låg ork, sömnproblem och koncentrationssvårigheter kan förekomma tillsammans med ångest. PHQ-2 kan användas som screening för möjlig depression, men resultatet behöver följas upp.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Back To Top