Vad är självförtroende?
Självförtroende är känslan av att du kan klara en uppgift eller hantera en utmaning. Det bygger på tilltron till den egna förmågan och är ofta kopplat till prestation: att tala inför andra, lära sig något nytt, lösa en arbetsuppgift eller ta sig an en social situation. 1177 beskriver självförtroende som tilltro till den egna prestationen.
Självförtroendet är inte lika starkt i alla delar av livet. Du kan känna dig säker i ett arbete eller en hobby du kan väl, men bli osäker när du hamnar i en ny social situation. Det kan också förändras när du lyckas med något, får stöd eller får erfarenheter som gör dig säkrare på att klara liknande uppgifter framöver.
Vad betyder självförtroende?
Att ha självförtroende betyder att du tror att du kan använda dina kunskaper och färdigheter i en viss situation. Det är en bedömning av den egna förmågan, inte av ditt värde som människa. Självförtroende kan därför vara situationsbundet och förändras över tid.
Självförtroende som synonym
Vanliga synonymer till självförtroende är självtillit, självsäkerhet och självförtröstan. Orden ligger nära varandra, men är inte alltid helt utbytbara. Synonymer.se beskriver självförtroende som tro på den egna förmågan samt nöjdhet med och tro på sig själv, sina kunskaper och färdigheter. Osäkerhet anges som ett motsatsord.
Skillnaden mellan självkänsla och självförtroende
Självkänsla handlar om vilket värde du upplever att du har som person. Självförtroende handlar främst om vad du tror att du kan prestera. Självkänsla och självförtroende hänger ofta ihop, men fyller olika funktioner i självbilden.
| Aspekt | Självkänsla | Självförtroende |
|---|---|---|
| Handlar om | Värdet du tillskriver dig själv | Tron på den egna förmågan |
| Frågan bakom | ”Duger jag som jag är?” | ”Klarar jag den här uppgiften?” |
| Påverkas av | Uppväxt, bemötande och erfarenheter | Erfarenheter av att lyckas och hantera uppgifter |
Det går att ha högt självförtroende och låg självkänsla samtidigt. En person kan lita på sin kompetens i arbetet men ändå ha svårt att känna sig värdefull som person. På samma sätt kan någon ha en stabil självkänsla men känna sig osäker inför en uppgift som är ny eller svår. Bris förklarar skillnaden mellan självförtroende och självkänsla med liknande exempel.
Dåligt självförtroende: tecken i vardagen
Dåligt eller bristande självförtroende kan märkas genom att du undviker sådant du inte tror att du klarar. Du kanske tackar nej till en möjlighet, tvivlar på positiv återkoppling eller jämför dig mycket med andra. Rädsla för att misslyckas, negativa tankar om dig själv och känslighet för kritik kan också förekomma.
I vardagen kan osäkerheten exempelvis visa sig så här:
- Du skjuter upp beslut eftersom du inte litar på ditt omdöme.
- Du undviker att prova nya uppgifter av rädsla för att göra fel.
- Du blir mycket påverkad av andras kritik eller jämför dig med dem.
- Du har svårt att ta emot beröm och tänker att framgången beror på tur.
- Du håller tillbaka i sociala situationer eller vid prestationer.
Självkänslan formas ofta över tid och påverkas bland annat av personlighet, uppväxt och hur omgivningen bemöter dig. Händelser senare i livet, som arbetslöshet, försämrad hälsa eller en förlorad relation, kan också påverka hur du ser på dig själv. Sådana erfarenheter kan i sin tur göra självförtroendet svagare i vissa situationer.
Hur får man bättre självförtroende?
Bättre självförtroende byggs genom erfarenheter av att du klarar saker, gärna stegvis. Välj en uppgift som är utmanande men möjlig att genomföra och lägg märke till vad du faktiskt gjorde. När du lyckas med ett steg får du ett konkret minne av att du kan hantera en liknande situation.
Det är ofta mer användbart att träna på en bestämd situation än att försöka känna sig säker på allt på en gång. Om du exempelvis blir osäker i möten kan ett första steg vara att förbereda en fråga och ställa den. Om nya arbetsuppgifter känns svåra kan du börja med en avgränsad del och be om återkoppling efteråt.
Praktiska sätt att stärka självförtroendet
- Sätt små mål. Dela upp en stor uppgift i steg som går att genomföra och följ upp varje steg.
- Skriv ner framsteg. Notera något du gjort bra och vilka styrkor eller färdigheter du använde.
- Utmana dig gradvis. Börja med en hanterbar situation och öka svårighetsgraden när du känner dig redo.
- Be om konkret återkoppling. Fråga någon du litar på vad du gjorde bra och vad du kan utveckla.
- Minska jämförelser. Jämförelser med andra säger inte alltid något om dina egna förutsättningar eller framsteg.
- Sök stödjande relationer. Umgänge med personer som ger sakligt och respektfullt stöd kan göra det lättare att prova nytt.
- Öva på gränser. Att uttrycka vad du vill eller inte vill kan stärka tilliten till att du kan hantera sociala situationer.
- Välj något meningsfullt att utveckla. Att bli bättre på något du bryr dig om eller ta ett lagom stort ansvar kan bidra till en starkare självbild.
1177 rekommenderar bland annat lagom stora utmaningar, självmedkänsla, gränssättning, stödjande relationer, att uppmärksamma egna styrkor och att prova nya saker. Bris råd omfattar också att skriva ner framsteg, notera vad man är bra på och be om positiv återkoppling.
En enkel övning
- Välj en situation där du ofta tvivlar på dig själv.
- Formulera ett litet nästa steg, till exempel att ställa en fråga eller prova en uppgift.
- Skriv efteråt vad du gjorde, vad som fungerade och vad du vill prova nästa gång.
Fokusera på metoder som ger dig nya erfarenheter och möjlighet att se dina framsteg. Små mål, stegvisa utmaningar och stöd från andra är mer konkreta vägar att träna självförtroendet än att försöka pressa fram en snabb känsla av säkerhet.
När kan stöd vara viktigt?
Om negativa tankar om dig själv tar mycket plats eller gör att du undviker vardagliga situationer kan professionellt stöd vara aktuellt. 1177 nämner samtalsterapi som ett exempel vid mycket negativa tankar om sig själv. Självkänsla kan ta tid att förändra eftersom den ofta har byggts upp under lång tid.
Du kan börja med att kontakta vårdcentralen om låg tilltro till dig själv påverkar arbete, studier, relationer eller vardag. Det kan också vara hjälpsamt att berätta för någon du litar på hur du mår, särskilt om det känns svårt att ta de första stegen på egen hand.
Vanliga frågor
Vad är självförtroende, kort förklarat?
Det är tilltron till att du kan använda dina kunskaper och färdigheter i en viss situation. Känslan kan skifta mellan olika delar av livet.
Vilket ord kan användas i stället för självförtroende?
Självtillit, självsäkerhet och självförtröstan är vanliga alternativ. Välj ord efter sammanhang, eftersom de kan betona lite olika sidor av tilltron till den egna förmågan.
Hur får man bra självförtroende?
Välj ett konkret område att träna på, dela upp det i små steg och dokumentera vad du lär dig. Återkoppling från en trygg person kan hjälpa dig att se framsteg som du själv missar.
Vad kan dåligt självförtroende bero på?
Det kan påverkas av personlighet, uppväxt, omgivningens bemötande och erfarenheter av att misslyckas eller bli kritiserad. Även arbetslöshet, försämrad hälsa och en förlorad relation kan påverka självbilden.
Hur stärker man barns självförtroende?
Hjälp barnet att uppmärksamma framsteg, prova sådant som känns svårt och uttrycka egna åsikter. Ge lagom mycket ansvar, visa stöd och uppmuntra barnet att bemöta sig självt vänligt.
Kan man ha högt självförtroende och låg självkänsla?
Ja. Någon kan känna sig säker på sina kunskaper eller prestationer men samtidigt tvivla på sitt värde som människa. Motsatsen är också möjlig: en stabil självkänsla kan finnas samtidigt som en viss uppgift känns svår.
Är högt självförtroende samma sak som narcissism?
Nej. Självförtroende beskriver tilltro till den egna förmågan, medan narcissism är ett annat psykologiskt begrepp. Det ena räcker därför inte för att dra slutsatser om det andra.
Vad kan man göra om självförtroendet är mycket lågt?
Börja med ett litet steg och ta hjälp av någon som känns trygg. Om negativa tankar påverkar vardagen eller blir mycket starka kan professionellt stöd, exempelvis samtalsterapi, vara aktuellt.
