Vad är kortisol och vad gör hormonet?
Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken, i binjurarna ovanför njurarna. Det kallas ofta stresshormonet eftersom det hjälper kroppen att reagera på påfrestningar, men kortisol har fler uppgifter än stressresponsen. Hormonet påverkar bland annat blodsocker, ämnesomsättning, blodtryck, immunförsvar, inflammation och nervsystem.
Kortisol hjälper också kroppen att hantera belastningar som skador, infektioner och allergiska reaktioner. Därför är kortisol nödvändigt för kroppens normala funktion. En beskrivning av hormonets koppling till stress finns även i artikeln om stress och kortisol.
Så regleras kortisol i kroppen
Kortisolproduktionen styrs av HPA-axeln, alltså samspelet mellan hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Hypotalamus stimulerar hypofysen, som frisätter hormonet ACTH. ACTH signalerar i sin tur till binjurarna att bilda och frisätta kortisol. När kortisolnivån stiger påverkas systemet genom återkoppling, så att produktionen kan regleras.
Kortisolnivåerna varierar normalt över dygnet. De är vanligtvis högst tidigt på morgonen och lägre senare på dagen och under natten. Därför behöver provtagningstid och vilken typ av prov som används vägas in när ett kortisolvärde bedöms. Dygnsrytmen för kortisol är en av flera faktorer som gör att ett provresultat måste tolkas i sitt sammanhang.
Högt kortisol: symtom och orsaker
Symtom på högt kortisol går inte att fastställa genom en symtomlista ensam. Trötthet, viktuppgång, oro, sömnproblem och koncentrationssvårigheter är ospecifika och kan ha många andra orsaker. Vid långvarigt medicinskt kortisolöverskott, som vid Cushing-syndrom, kan symtombilden däremot omfatta viktuppgång, högt blodtryck, lätt att få blåmärken, hudförändringar och muskelsvaghet.
Vanliga symtom vid medicinskt kortisolöverskott
- Viktuppgång
- Högt blodtryck
- Lätt att få blåmärken
- Hudförändringar
- Muskelsvaghet
Stress och akut sjukdom kan tillfälligt höja kortisolnivåerna. Ett mönster av högt kortisol är inte heller alltid konstant; nivåerna kan variera över tid och i vissa fall uppträda cykliskt. Det gör att ett enskilt prov eller en vanlig stressreaktion inte räcker för att ställa diagnos.
Varför får man högt kortisol?
Högt kortisol kan bero på långvarig behandling med glukokortikoider, alltså kortisonläkemedel. Det kan även orsakas av en hypofystumör, en annan ACTH-producerande tumör eller en kortisolproducerande tumör i binjuren. Långvarigt för höga kortisolnivåer på grund av sjukdom eller läkemedel kallas Cushing-syndrom. Mer information om tillståndet finns hos NIDDK och Endocrine Society.
Kortisonläkemedel kan påverka kortisolresultat. Det gäller bland annat prednison, prednisolon och hydrokortison samt vissa inhalations-, hud- och ögonläkemedel. Berätta därför för vårdpersonalen vilka läkemedel du använder innan provtagning.
Stress och kortisol – vad är skillnaden?
Kortisol är en del av kroppens normala stressreaktion. Stress kan påverka ett prov och ge en tillfälligt högre nivå, men det finns inget generellt kortisolvärde som kan visa om en person har ”stress” eller för mycket vardagsstress. Ett högt värde betyder inte automatiskt att du har Cushing-syndrom eller behöver behandling.
Vanliga stressrelaterade besvär, som oro, trötthet, sömnproblem och koncentrationssvårigheter, kan alltså inte ensamma visa att kortisol är för högt. Påståendet att stress alltid leder till konstant förhöjda nivåer ger en missvisande bild. Kortisol påverkas av flera faktorer och mönstret kan skilja sig mellan personer och situationer.
Begreppet ”binjureutmattning” bör inte användas som en etablerad medicinsk diagnos. Om du har ihållande eller tydliga besvär behöver orsaken bedömas i vården i stället för att dras från ett påstått stresshormonmönster.
Vad betyder ett kortisolvärde?
Ett kortisolvärde måste jämföras med referensintervallet för det laboratorium som analyserat provet. Som exempel anger MedlinePlus intervallet 138–690 nanomol per liter för ett blodprov taget klockan 08.00, men laboratorier kan använda andra intervall. Det är därför inte korrekt att använda ett enda normalt kortisolvärde för alla tider, laboratorier och provmetoder.
| Fråga | Det som påverkar tolkningen |
|---|---|
| När togs provet? | Kortisol varierar normalt över dygnet och är ofta högst på morgonen. |
| Vilket prov användes? | Blod, urin och saliv används för olika frågeställningar. |
| Vilka läkemedel används? | Kortison och andra läkemedel kan påverka resultatet. |
| Var personen sjuk eller stressad? | Akut sjukdom, stress och fysisk aktivitet kan påverka kortisolprovet. |
Ett enskilt prov räcker inte alltid för att hitta orsaken till ett avvikande resultat. Bedömningen görs tillsammans med symtom, sjukdomshistoria, läkemedel och ibland upprepade eller kompletterande tester.
Hur undersöks högt eller lågt kortisol?
Kortisol kan mätas i blod, urin eller saliv. Vilken metod som passar beror på frågeställningen. Vid misstanke om Cushing-syndrom omfattar rekommenderade förstahandstester bland annat dygnsmätning av fritt kortisol i urin, salivkortisol sent på kvällen och dexametasonhämningstest.
- Blodprov: tas ofta på morgonen, när kortisolnivån normalt är högre.
- Salivprov: kan användas för att mäta kortisol sent på kvällen; vid misstanke om Cushing-syndrom tas det ofta mellan klockan 23.00 och 00.00.
- Dygnsurin: mäter fritt kortisol som utsöndras under ett dygn.
- Dexametasonhämningstest: undersöker hur kortisolproduktionen reagerar på dexametason.
Vid misstanke om låg kortisolproduktion kan läkaren använda ett ACTH-test, även kallat Synacthen-test. Då tas blodprov före injektionen och efter 30 och 60 minuter för att se om binjurarna kan öka kortisolproduktionen normalt. Låga nivåer kan bland annat bero på Addisons sjukdom, hypofyspåverkan eller hämning efter glukokortikoidbehandling. 1177 beskriver Addison och ACTH-testet mer utförligt.
Vad kan hjälpa vid stress och kortisol?
Stresshantering kan vara ett rimligt sätt att minska upplevd stress och stödja återhämtning, men ingen enskild metod eller bestämd dos kan garanterat sänka kortisol hos alla. En systematisk översikt och metaanalys av 58 studier fann att stresshanteringsinsatser överlag kunde påverka kortisol positivt. Mindfulness, meditation och avslappningsinsatser hade störst effekt i analysen, men resultatet innebär inte att en viss tidslängd passar alla.
Fysisk aktivitet har också måttligt säkert stöd för att kunna sänka kortisol, även om underlaget var begränsat och flera studier gällde personer med långvarig sjukdom eller psykisk ohälsa. Välj därför en aktivitetsnivå som fungerar i vardagen, exempelvis promenader, lätt styrketräning eller simning. Metaanalysen om fysisk aktivitet beskriver forskningsläget.
Mindfulness kan minska upplevd stress och ibland förbättra sömn, men effekten varierar. Det finns inte tillräckligt stöd för att mindfulness ensamt löser alla sömnproblem. NCCIH:s information om stress ger en samlad genomgång.
Kosttillskott eller enskilda livsmedel bör inte beskrivas som bevisade kortisolbehandlingar. Detsamma gäller bestämda löften om att sociala aktiviteter eller en viss mängd sömn sänker hormonet med en förutsägbar effekt. Vid diagnostiserat kortisolöverskott behövs behandling av den bakomliggande orsaken, ibland under specialistuppföljning. Råd om stress, återhämtning och kortisol finns även hos Medisera, medan påståenden om en exakt motionsdos bör läsas med försiktighet.
När bör du söka vård?
Kontakta vården vid ihållande eller tydliga symtom, särskilt om du har flera tecken som viktuppgång, högt blodtryck, lätt att få blåmärken, hudförändringar eller muskelsvaghet. Vid uttalad trötthet, viktnedgång, yrsel, lågt blodtryck, illamående, buksmärta, kräkningar eller salthunger behöver även låg kortisolproduktion övervägas. Socialstyrelsen beskriver fler symtom vid Addisons sjukdom.
Självtest och enstaka prov kan inte ensamma avgöra om du har högt kortisol. Ta med information om läkemedel och följ instruktionerna inför provtagningen. Läkemedelsvärlden har också skrivit om kortisol och långvarig stress. Kortisolrelaterade hälsopåståenden som kopplar vardagsstress direkt till allvarliga sjukdomar behöver skiljas från medicinskt bekräftat Cushing-syndrom; se även Göteborgs universitets artikel om kortisolöverskott.
Vanliga frågor
Vad är kortisol?
Kortisol är ett steroidhormon som bildas i binjurebarken. Det hjälper kroppen att reagera på stress och påverkar bland annat blodsocker, ämnesomsättning, blodtryck, immunförsvar och inflammation.
Hur vet man om man har högt kortisol?
Det går inte att avgöra säkert genom symtom eller ett hemmatest. Vården bedömer symtomen och använder vid behov blod-, saliv- eller urinprov samt kompletterande tester. Ett enskilt prov räcker inte alltid.
Vilket kortisolvärde är normalt?
Referensintervallet beror på laboratorium, provmetod och tidpunkt. MedlinePlus anger 138–690 nanomol per liter för ett blodprov klockan 08.00, men laboratoriets eget intervall ska användas vid tolkningen.
Kan stress ge högt kortisol?
Stress kan ge en tillfälligt högre kortisolnivå och påverka provresultatet. Det finns däremot inget generellt kortisolvärde som visar om någon har vardagsstress eller ”för mycket stress”.
Vilka är symtomen på högt kortisol?
Vid medicinskt kortisolöverskott kan symtomen vara viktuppgång, högt blodtryck, lätt att få blåmärken, hudförändringar och muskelsvaghet. Trötthet, oro och sömnproblem är ospecifika och kan bero på många andra saker.
Kan man sänka kortisol naturligt?
Stresshantering, mindfulness och fysisk aktivitet kan påverka kortisol eller upplevd stress, men effekten varierar. Det finns ingen fast metod, kost eller tidsdos som är bevisad att fungera för alla.
