Vad är kognitiv psykologi?
Kognitiv psykologi är den gren av psykologin som studerar mentala processer. Dit hör bland annat perception, uppmärksamhet, tänkande, språk, minne, problemlösning och beslutsfattande. Ämnet undersöker hur människor tar emot, kodar, lagrar, hämtar och använder information – och hur dessa processer påverkar erfarenheter och beteenden.
En enkel förklaring av kognitivt tänkande är att det omfattar de mentala processer vi använder för att tolka information, skapa kunskap, bedöma alternativ, lösa problem och fatta beslut. American Psychological Associations beskrivning av kognitiv psykologi visar därmed att området rör flera delar av hur människor bearbetar information.
Forskningsperspektivet växte fram tydligt under 1940- och 1950-talen, delvis som en reaktion mot behaviorismens fokus på direkt observerbara beteenden. Under 1950-talet tog den så kallade kognitiva revolutionen fart genom kopplingar mellan psykologi, lingvistik, neurovetenskap och datavetenskap. Ulric Neissers lärobok Cognitive Psychology publicerades 1967 och bidrog till att etablera området.
Kognitiva teorier och informationsbearbetning
En central modell är informationsbearbetningsperspektivet. Där beskrivs kognition som en process där information tas emot, bearbetas, kodas, lagras, hämtas och omsätts i handling. Datoranalogin beskriver vissa steg i informationsbearbetningen, men lämnar känslor, kropp och social kontext utanför. Den fungerar därför som en modell för delar av tänkandet.
Exempel på centrala kognitiva teorier och modeller är:
- Informationsbearbetning: beskriver hur information rör sig genom olika mentala processer.
- Schemateori: förklarar hur tidigare kunskap och erfarenheter organiseras i schemata, som påverkar hur vi tolkar och minns ny information.
- Teorier om mentala representationer: undersöker hur vi föreställer oss, kodar och använder kunskap om världen.
- Beslutsteori: behandlar hur människor bedömer alternativ och fattar beslut.
- Teorier om kognitiv utveckling: beskriver hur kognitiva förmågor förändras genom livet.
På Stockholms universitet används kognitionspsykologi som synonym eller alternativ benämning till kognitiv psykologi. Området överlappar med utvecklingspsykologi, neurovetenskap och kognitionsvetenskap, samtidigt som forskningsfälten har olika fokus.
Perception, uppmärksamhet och minne
Perception är processen där vi tolkar och ger mening åt sinnesintryck. Den påverkas av var uppmärksamheten riktas, tidigare erfarenheter, förväntningar och kulturell bakgrund. Perception innebär därför en aktiv tolkning av information. Optiska illusioner visar hur hjärnan kan tolka visuell information på ett sätt som skiljer sig från det fysiska intrycket.
Uppmärksamhet innebär att rikta mentala resurser mot viss information och samtidigt lämna annat i bakgrunden. Inom kognitiv psykologi studeras bland annat uppmärksamhet, exekutiva funktioner och samspelet mellan kognition och emotion. I vardagen märks detta när en uppgift avbryts av meddelanden, ljud eller andra konkurrerande intryck.
Minnet omfattar flera processer. Kognitiv psykologi undersöker hur information kodas in, lagras, hämtas ur och används. Långtidsminnet kan lagra information under lång tid, medan minnesbilder kan förändras, försvagas eller bli svåra att återkalla.
Även språk, problemlösning, beslutsfattande och metakognition är centrala områden. Metakognition betyder att reflektera över hur man tänker och lär sig. Forskningen studerar dessutom sambanden mellan kognition och emotion, motivation, utveckling och åldrande.
Vad är kognitiv inlärning och kognitivt lärande?
Kognitiv inlärning innebär att lärande kräver centrala mentala processer och nya sätt att uppfatta eller förstå händelser. Kognitivt lärande handlar därför om hur elever uppmärksammar, tolkar, organiserar, kopplar samman och hämtar kunskap. Fokus ligger på förståelse och bearbetning. Behavioristiska teorier förklarar i högre grad lärande genom att beteenden eller responser förvärvas genom erfarenhet.
Tre kognitivt orienterade lärandestrategier är:
- Aktiv återkallning: testa dig själv på materialet i stället för att bara läsa det igen.
- Elaborativ bearbetning: koppla ny kunskap till tidigare kunskap och formulera egna förklaringar.
- Distribuerad inlärning: sprid ut studietillfällena över tid och återkom till materialet vid flera tillfällen.
Kognitiv psykologi används för att utveckla och utvärdera lärandestrategier. På KTH:s kurs om lärande beskrivs hur kognitivt orienterade perspektiv kan användas för att förstå studenters lärande.
Problemlösning, beslut och kognitiva bias
Problemlösning innebär att använda information och tidigare kunskap för att nå ett mål. Beslutsfattande innebär att bedöma alternativ och välja mellan dem. Båda processerna kan påverkas av begränsad uppmärksamhet, ofullständig information och hur problemet är formulerat.
Vid snabba bedömningar använder människor ofta heuristiker, alltså mentala genvägar. De kan vara praktiska, men också bidra till systematiska fel som kallas kognitiva bias. Exempel är:
- Förankringseffekten: en tidig uppgift eller siffra påverkar den fortsatta bedömningen.
- Tillgänglighetsheuristik: sådant som är lätt att minnas får större betydelse i bedömningen.
- Konfirmeringsbias: man tenderar att lägga större vikt vid information som bekräftar det man redan tror.
Metakognition kan hjälpa en person att upptäcka när en bedömning behöver granskas på nytt. Det innebär att ställa frågor om den egna tankeprocessen, till exempel vilken information som saknas eller vilket antagande ett beslut bygger på.
Kognitiv psykologi: styrkor och svagheter
En viktig styrka är att området använder kontrollerade experiment, testbara hypoteser, objektiva mått och metoder som kan upprepas av andra forskare. Kognitiva teorier har också praktiska tillämpningar inom utbildning, klinisk psykologi, vittnespsykologi, arbetsliv, design och människa–datorinteraktion.
En annan styrka är den tvärvetenskapliga utvecklingen. Kognitiv psykologi har kopplingar till neurovetenskap, lingvistik, datavetenskap, artificiell intelligens och kognitionsvetenskap. Den kombinationen gör det möjligt att studera kognition från flera perspektiv.
För den som söker kognitiv psykologi styrkor svagheter är följande begränsningar centrala:
- Mentala processer kan inte observeras direkt. De måste härledas indirekt från exempelvis beteenden, reaktionstider, prestationer eller hjärnaktivitet.
- Datoranalogin kan förenkla tänkandet genom att underskatta känslor, motivation, medvetande, kropp och social kontext.
- Laboratoriestudier med konstgjorda uppgifter speglar ibland vardagliga situationer dåligt, vilket begränsar möjligheten att generalisera resultaten.
- Ett fokus på generella processer kan förbise individuella skillnader, kultur och personliga erfarenheter.
Kognitiv psykologi, KBT och mental hälsa
Kognitiva teorier har bidragit till utvecklingen av kognitiv beteendeterapi, KBT, som används bland annat vid depression och ångest. KBT är en behandlingsform och kognitiv psykologi är ett forskningsområde. Kunskap om kognition kan därför ge ett språk för att undersöka återkommande tankemönster, medan behandling kräver en individuell bedömning.
Vid psykisk ohälsa bör man vända sig till legitimerad vårdpersonal för bedömning och behandling.
Så kan du använda kognitiv psykologi i vardagen
Den mest konkreta användningen finns i hur du planerar lärande och granskar dina beslut. Du kan exempelvis:
- testa dig själv aktivt när du studerar
- koppla nya begrepp till erfarenheter och kunskap du redan har
- sprida ut repetitionen över tid
- identifiera vilken information din uppmärksamhet faktiskt riktas mot
- skriva ned alternativ innan du fattar ett beslut
- fråga dig om en första bedömning bygger på en förankring eller på något som bara råkar vara lätt att minnas.
Förståelsen kan vara relevant för studier, arbete, kommunikation och problemlösning. Den ger konkreta sätt att undersöka tänkande, lärande och beslutsfattande i vardagen.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan kognitiv psykologi och beteendepsykologi?
Kognitiv psykologi fokuserar på mentala processer som tänkande, minne och problemlösning. Beteendepsykologi fokuserar främst på observerbara beteenden och hur beteenden eller responser förvärvas genom erfarenhet och miljöpåverkan. Perspektiven kan studera samma situation, men riktar uppmärksamheten mot olika förklaringar.
Vad betyder kognitionspsykologi?
Kognitionspsykologi är en synonym eller alternativ benämning till kognitiv psykologi. Båda orden syftar på studiet av hur människor tar emot, bearbetar, minns och använder information.
Hur kan kognitiv psykologi användas vid inlärning?
Använd aktiv återkallning genom att testa dig själv, elaborativ bearbetning genom att koppla nya idéer till tidigare kunskap och distribuerad inlärning genom att sprida studierna över tid. Strategierna riktar sig mot uppmärksamhet, förståelse och återkallning i stället för enbart upprepad läsning.