Vad betyder metakognition?
Metakognition betyder medvetenhet om och kontroll av de egna kognitiva processerna. En enklare formulering är ”tänkande om tänkande”. Det innebär att du uppmärksammar hur du tänker, lär dig, löser problem och fattar beslut – och att du kan övervaka eller ändra ditt sätt att gå till väga.
Metakognition omfattar alltså mer än att bara känna till sina tankar. Du kan också reflektera över kvaliteten i dina uppfattningar och handlingar: Förstår jag verkligen detta? Vilken strategi använder jag? Fungerar den? Vad behöver jag göra annorlunda?
Det gör metakognition relevant när du arbetar mot ett mål eller försöker förstå ett svårt ämne. Innan du börjar kan du planera ett angreppssätt, under arbetet kan du följa din förståelse och efteråt kan du utvärdera resultatet. APA beskriver metakognition som både kunskap om och kontroll av kognitiva processer.
Förmågan kan också kopplas till samvetsgrannhet och vägen mot mål, men metakognition är ett eget psykologiskt begrepp. Det handlar framför allt om hur du observerar och reglerar ditt tänkande.
Vad är en metakognitiv förmåga?
En metakognitiv förmåga är att kunna planera hur en uppgift ska angripas, övervaka förståelse och framsteg, utvärdera resultatet och ändra strategi när det behövs. Förmågan kan beskrivas genom två nära sammanhängande delar: metakognitiv kunskap och metakognitiv reglering.
| Del | Vad den innebär | Exempel på fråga |
|---|---|---|
| Metakognitiv kunskap | Kunskap om den egna förmågan, uppgiften och vilka strategier som passar i olika situationer. | Vilket angreppssätt passar den här uppgiften? |
| Metakognitiv reglering | Att planera, övervaka och utvärdera den egna kognitiva aktiviteten. | Fungerar strategin, eller behöver jag byta? |
Vissa modeller tar dessutom upp metakognitiva erfarenheter som en tredje aspekt. Det kan handla om de upplevelser som uppstår när du bedömer din förståelse eller svårigheten i en uppgift. Gemensamt för modellerna är att de gör de egna kognitiva processerna till föremål för reflektion och övervakning.
Metakognitiv kunskap
Metakognitiv kunskap omfattar vad du vet om dig själv som lärande och tänkande person, vad du vet om uppgiften och vilka strategier som kan användas. Du kanske vet att du behöver skriva ned instruktioner för att hålla ordning på flera steg, eller att en viss typ av problem kräver att du först delar upp det i mindre delar.
Det centrala är inte att samla på sig så många strategier som möjligt. Det är att förstå när och varför en strategi passar.
Metakognitiv reglering
Reglering beskriver hur du använder denna kunskap i praktiken. Du sätter ett mål och planerar, kontrollerar sedan om du förstår och följer dina framsteg. När uppgiften är klar utvärderar du resultatet och angreppssättet.
Metakognitiva strategier i praktiken
Metakognitiva strategier är sätt att planera, övervaka, utvärdera och vid behov ändra det egna lärandet eller problemlösandet. De kan användas i studier, arbete och andra situationer där du behöver förstå något eller nå ett resultat.
- Sätt ett tydligt mål. Bestäm vad du ska kunna, förstå eller genomföra när uppgiften är klar.
- Välj ett angreppssätt. Fundera på vilken strategi som passar uppgiften och vilka resurser du behöver.
- Kontrollera förståelsen. Stanna upp och fråga: ”Förstår jag detta?” Försök gärna förklara innehållet med egna ord.
- Följ framstegen. Jämför det du faktiskt har gjort med målet du satte från början.
- Byt strategi vid behov. Om den valda metoden inte fungerar, identifiera vad som hindrar dig och prova ett annat angreppssätt.
- Utvärdera efteråt. Fråga: ”Vad fungerade?” och ”Vad kan jag göra annorlunda nästa gång?”
Anteckningar eller en reflektiv dagbok kan göra processen synlig. Skriv ned målet, den valda strategin och vad resultatet blev. Då får du ett underlag att utvärdera i stället för att enbart förlita dig på minnet.
Frågor som ”Hur tänkte jag när jag löste detta?”, ”Vilka delar förstår jag fortfarande inte?” och ”Vad behöver jag kontrollera?” fungerar som självfrågor under arbetet. Feedback från en lärare, mentor eller kollega kan komplettera den egna bedömningen genom att ge ett annat perspektiv på resultatet och strategin.
Skillnaden mellan kognition och metakognition
Kognition avser själva tänkandet och informationsbearbetningen. Det omfattar bland annat perception, föreställningar, minne, resonemang, bedömning, föreställningsförmåga och problemlösning. När du läser en text, minns ett namn eller räknar ut ett problem använder du kognitiva processer.
Metakognition innebär att du riktar uppmärksamheten mot dessa processer. Du funderar på hur du läser, om du minns rätt eller vilken problemlösningsstrategi som fungerar. Kognition är således aktiviteten; metakognition är kunskapen om, övervakningen och regleringen av aktiviteten. Se APA:s definition av kognition för den grundläggande skillnaden.
Uttrycket kognitivt tänkande används ofta som en bred beskrivning av tänkande och informationsbearbetning. Metakognition är mer specifikt: den egna kognitionen blir något du granskar och styr. Det går därför att använda metakognition både när du arbetar med konkret material och när du resonerar om abstrakta frågor.
Hur kan metakognition användas i lärande och problemlösning?
Vid lärande hjälper metakognition dig att uppskatta vad du redan kan och vad du ännu behöver förstå. Du kan välja en strategi för det nya materialet, kontrollera din förståelse under vägen och ändra metod när du märker att den inte räcker.
Vid problemlösning börjar du med att klargöra uppgiften och planera ett angreppssätt. Under arbetet övervakar du om stegen leder mot lösningen. Efteråt granskar du både resultatet och vägen dit. På så sätt blir även ett felaktigt resultat information om vilken strategi som behöver justeras.
I undervisning kan frågor om hur en elev tänkte stimulera metakognitiv utveckling. Exempel är: ”Hur kom du fram till det?”, ”Vilken strategi valde du?” och ”Vad skulle du kunna prova nu?” APA:s material om utveckling och lärande beskriver frågor av det slaget som ett sätt att uppmuntra reflektion över tänkandet.
Så tränar du metakognitiv förmåga
Börja med en uppgift du redan brukar göra, till exempel att läsa, skriva eller planera ett arbete. Före uppgiften skriver du målet och strategin. Under tiden stannar du upp en gång och bedömer förståelsen eller framstegen. Efteråt noterar du vad som fungerade och vad du vill ändra.
En enkel mall är:
- Före: Vad ska jag uppnå? Hur ska jag börja?
- Under: Förstår jag? Är jag på rätt väg?
- Efter: Vad fungerade? Vad kan jag göra annorlunda?
Reflektionen behöver vara undersökande snarare än hårt självkritisk. Målet är att få syn på sambandet mellan uppgift, strategi och resultat. En genomgång av metakognition beskriver bland annat hur förmågan kan användas för att uppskatta vad man kan, övervaka lärande och välja strategier för nytt material.
Du kan också använda övning och återkommande reflektion för att etablera ett arbetssätt. Det viktiga är att faktiskt planera, kontrollera och utvärdera – inte att bara tänka på att du borde göra det.
Metakognition hos barn
Barn kan utveckla metakognitiv medvetenhet genom att få reflektera över hur de tänker, lär sig och väljer strategier. En vuxen kan fråga: ”Hur tänkte du när du löste uppgiften?”, ”Vad gjorde du först?” eller ”Vilket annat sätt skulle kunna fungera?” Frågorna gör strategin synlig utan att kräva ett abstrakt språk.
Det går också att be barnet förutse hur en uppgift ska lösas och sedan jämföra planen med det som faktiskt hände. På så sätt tränas planering, övervakning och utvärdering i en konkret situation. APA:s undervisningsmaterial tar upp frågor om hur elever tänkte som ett sätt att stimulera metakognitiv utveckling.
Metakognition och emotionell intelligens
Metakognition och emotionell intelligens är närliggande men inte identiska begrepp. Metakognition gäller medvetenhet om och kontroll av kognitiva processer. I Mayer och Saloveys modell definieras emotionell intelligens som förmågan att bearbeta emotionell information och använda den i resonemang och andra kognitiva aktiviteter.
Modellen delar emotionell intelligens i fyra förmågor: att uppfatta känslor, använda känslor för att underlätta tänkande, förstå emotionell information och reglera känslor. Att reflektera över hur en känsla påverkar ens tänkande kan därför innehålla ett metakognitivt inslag, men begreppen ska inte blandas ihop. Läs mer i APA:s beskrivning av emotionell intelligens.
Personlighetsmodeller kan ge ett annat perspektiv på självförståelse, men de ersätter inte metakognitiva strategier. Läs om personlighet och självförståelse om du vill jämföra perspektiven.
Vanliga frågor
Vad är metakognition, kort förklarat?
Metakognition är medvetenhet om och kontroll av det egna tänkandet. Du planerar, övervakar och utvärderar hur du lär dig eller löser en uppgift, och ändrar strategi när det behövs.
Vad är en metakognitiv strategi?
Det är ett medvetet sätt att planera, följa upp eller utvärdera lärande och problemlösning. Att sätta mål, kontrollera förståelsen, ställa självfrågor och byta angreppssätt är exempel.
Hur skiljer sig metakognition från vanligt tänkande?
Vanligt tänkande och informationsbearbetning är kognition. Metakognition uppstår när du granskar den processen: hur du tänker, om strategin fungerar och vad du bör ändra.
Vad menas med konkret tänkande i relation till metakognition?
Metakognition beskriver inte om innehållet i tänkandet är konkret eller abstrakt. Begreppet beskriver i stället att du reflekterar över och övervakar den kognitiva processen. Därför kan metakognitiva frågor användas oavsett vilket slags material du arbetar med.
Kan barn utveckla metakognitiva färdigheter?
Ja. Barn kan få öva genom att beskriva hur de tänkte, vilken strategi de valde och vad de skulle kunna prova nästa gång. Sådana frågor gör planering, övervakning och utvärdering tydligare.
Är metakognition samma sak som emotionell intelligens?
Nej. Metakognition gäller de egna kognitiva processerna. Emotionell intelligens gäller enligt Mayer och Saloveys modell att uppfatta, använda, förstå och reglera emotionell information. Förmågan att reflektera över hur känslor påverkar tänkandet kan beröra båda områdena.