Epilepsi och stress – vad är sambandet?
Stress är en vanligt rapporterad utlösare för epileptiska anfall hos vissa personer med epilepsi. Sambandet varierar däremot mycket mellan individer. En del märker att anfall blir mer sannolika under perioder av stark oro eller press, medan andra inte ser någon tydlig koppling alls. Vissa har dessutom inga identifierbara anfallsutlösare.
Det är viktigt att skilja mellan två saker: stress kan bidra till att ett anfall utlöses hos en person som redan har epilepsi, men stress ska inte beskrivas som en etablerad ensam orsak till epilepsi. En anfallsutlösare gör alltså ett anfall mer sannolikt utan att skapa själva sjukdomen. Epilepsy Society beskriver skillnaden mellan epilepsi och anfallsutlösare.
Sambandet kan också gå åt andra hållet. Oro för nya anfall, osäkerhet i sociala situationer eller bekymmer kring arbete och vardag kan öka stressen. Stressen kan i sin tur sammanfalla med fler anfall hos den som är känslig för just den utlösaren. Det kan bli en besvärlig cirkel, även om stress inte är den enda faktorn bakom ett anfall.
Kan man få epilepsi av stress?
Nej, stress är inte en fastställd ensam orsak till epilepsi. Däremot kan stress utlösa ett epileptiskt anfall hos vissa personer som redan har epilepsi. Frågan blandar därför ofta ihop sjukdomen med en faktor som kan påverka när ett anfall inträffar.
Om någon får ett första anfall efter en period av stress betyder det inte automatiskt att stressen har orsakat epilepsi. Ett första epileptiskt anfall ska bedömas av vården. Enligt 1177 ska vårdcentral eller jouröppen mottagning kontaktas efter ett första epileptiskt anfall. Om mottagningen är stängd ska akutmottagning sökas.
Krampanfall och stress: vilka faktorer kan förstärka risken?
Stress kan vara en del av ett större mönster. Vanliga anfallsutlösare som nämns av vårdinformation och epilepsiorganisationer är:
- sömnbrist eller störd sömn
- missade doser av ordinerade epilepsiläkemedel
- alkohol
- blinkande ljus för personer som är ljuskänsliga
- psykisk belastning, oro eller stress.
Stress kan exempelvis göra det svårare att sova eller komma ihåg medicinen. På så sätt kan stress påverka anfallsrisken indirekt. Missade läkemedelsdoser är en vanlig anfallsutlösare och stresshantering får inte ersätta ordinerad behandling. Ta läkemedlen enligt ordination och kontakta behandlande vårdpersonal innan dosen ändras. 1177:s råd om att leva med epilepsi tar upp flera faktorer som kan utlösa anfall.
Varför kan stress utlösa epileptiska anfall?
Den exakta mekanismen är inte klarlagd. Möjliga samband rör förändringar i stressrelaterade hormoner och nervsystemet, men också sömnproblem som uppstår när en person är pressad. Det går därför inte att säga att en enda biologisk process förklarar alla stressrelaterade anfall.
Även positiva och negativa stressituationer kan upplevas som utlösare. En intensiv period behöver inte se likadan ut för två personer. Därför är den egna erfarenheten viktig, men ett upplevt samband behöver inte betyda att stressen ensam orsakade anfallet. Information om möjliga mekanismer finns hos Epilepsy.com.
Så upptäcker du personliga anfallsutlösare
En anfallsdagbok kan hjälpa dig och vården att se mönster över tid. Anteckna sådant som inträffade före anfallet, men dra inte för snabba slutsatser från en enstaka händelse.
| Anteckna | Exempel på uppgift |
|---|---|
| Anfallet | Datum, klockslag och vilken typ av anfall det verkade vara |
| Sömn | Hur länge och hur ostört du sov |
| Stress | Oro, konflikt, arbetsbelastning eller annan påfrestning |
| Läkemedel | Om ordinerade doser togs som planerat |
| Övrigt | Alkohol, sjukdom eller andra möjliga faktorer |
Ta med dagboken till neurolog eller annan vårdpersonal. Epilepsy.com rekommenderar att möjliga utlösare dokumenteras för att göra mönster lättare att diskutera. En dagbok kan ge bättre underlag, men kan inte ensam avgöra vad som orsakar anfallen.
Stresshantering vid epilepsi
Stresshantering kan vara ett låg-risk-komplement till standardbehandling. Den kan göra vardagen mer hanterbar, men det är inte bevisat att stressreduktion säkert minskar anfallsfrekvensen. Resultat från insatser mot stress har varit mer lovande för livskvalitet än för faktisk anfallsminskning. Det är slutsatser som sammanfattas i en översikt på PubMed.
Praktiska strategier kan vara:
- regelbundna sömnvanor och en tydlig dygnsstruktur
- att ta epilepsiläkemedel enligt ordination
- fysisk aktivitet som är anpassad efter individens förutsättningar
- avslappning, andningsövningar eller meditation för att hantera stress
- planerade pauser under perioder med hög belastning.
Andningsövningar och avslappning kan användas för stresslindring, men ska inte presenteras som behandling som förhindrar epileptiska anfall. Detsamma gäller mindfulness, yoga och andra metoder: de kan passa vissa personer som sätt att hantera vardagen, men ersätter inte medicinsk behandling. Äldre eller oklara påståenden om att sådana metoder säkert minskar anfall bör därför undvikas. För allmän bakgrund om stress och epilepsi finns även material hos Neurology Asia.
När behövs medicinsk hjälp?
Kontakta neurolog eller annan behandlande vårdpersonal om du ser ett återkommande samband mellan stress och anfall, om anfallen förändras eller om du får svårt att ta läkemedlen enligt ordination. Stressrelaterade besvär bör också tas på allvar. Personer som uppger stress som anfallsutlösare har i studier oftare haft ångest, depression eller tidigare barndomstrauma. Vid sådana besvär kan vården behöva bedöma om psykologisk behandling eller annan hjälp är lämplig.
Ändra inte epilepsimedicin, lägg inte till lugnande läkemedel och påbörja inte en särskild kostbehandling på egen hand. Sådana beslut ska fattas tillsammans med behandlande läkare. Fördjupning om biologiska teorier och epilepsiforskning finns bland annat hos eNeuro, Wiley Online Library och Frontiers in Molecular Neuroscience. Dessa länkar ska inte tolkas som stöd för att experimentella mekanismer eller djurstudier är etablerade behandlingar för människor.
Så agerar du vid ett krampanfall
Vid ett pågående krampanfall ska omgivningen skydda personen från skador och stanna kvar:
- Skydda huvudet och flytta undan föremål som kan skada personen.
- Lossa åtsittande kläder runt halsen.
- Försök inte hålla fast armar eller ben.
- Stoppa inte in något i munnen.
- När kramperna är över, lägg personen i sidoläge och stanna kvar.
Ring 112 om anfallet varar i fem minuter eller längre, eller om personen inte vaknar till ordentligt efter kramperna. Epilepsy Action beskriver också vanliga anfallsutlösare, medan 1177:s akutinformation beskriver när ambulans ska tillkallas.
Stöd och vidare läsning
Den som vill läsa mer om vardag med epilepsi kan använda material från EpilepsyDisease.com och Epilepsy Society. För information om egenvård finns även Epilepsy Alliance America. Råd om fysisk aktivitet och stress bör anpassas individuellt; Epilepsy Awareness Day har material om strategier i vardagen.
På arbetsplatser kan det vara hjälpsamt att prata med arbetsgivaren om behov av pauser, arbetstider och en trygg plan om ett anfall inträffar. Information om oro och epilepsi finns också hos Wexner Medical Center.
Vanliga frågor
Kan stress orsaka epilepsi?
Stress är inte en etablerad ensam orsak till epilepsi. Stress kan däremot utlösa anfall hos vissa personer som redan har epilepsi. Ett första anfall efter stress behöver bedömas av vården.
Kan stress ge krampanfall?
Stress kan vara en utlösare för krampanfall hos vissa personer med epilepsi. Effekten varierar, och sömnbrist, alkohol eller missade läkemedelsdoser kan samtidigt bidra till ökad anfallsrisk.
Vad gör jag om stress verkar utlösa mina anfall?
För anfallsdagbok, prioritera regelbunden sömn och ta ordinerade läkemedel enligt plan. Diskutera mönstret med neurolog eller annan vårdpersonal. Stresshantering kan komplettera behandlingen, men ska inte ersätta den.
När ska jag ringa 112 vid ett anfall?
Ring 112 om anfallet varar i fem minuter eller längre, eller om personen inte vaknar till ordentligt efter kramperna. Skydda huvudet, håll inte fast personen och lägg personen i sidoläge när kramperna har gått över.
