Studenter drabbas hårdare av stress än yrkesverksamma

Ny statistik från Folkhälsomyndigheten visar en oroande trend där hela 30 procent av Sveriges studenter rapporterar att de känner sig stressade, jämfört med 22 procent bland yrkesverksamma i samma åldersgrupp. Denna markanta skillnad har lett till att flera nya initiativ lanseras för att stödja studenters psykiska hälsa.

Kraftig ökning av stress bland högskolestudenter

Situationen för svenska högskolestudenter har blivit alltmer ansträngd, där ångest och depression utgör de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Enligt den senaste undersökningen från UHR rapporterar 62 procent av studenter med psykisk ohälsa att de lider av ångest, medan 56 procent upplever depressiva symptom.

Vanligaste stresskällorna

• Prestationskrav och kontinuerliga bedömningar
• Ekonomisk press och bostadssituation
• Social isolering och ensamhet
• Sömnsvårigheter och oro för framtiden

För att möta denna utmaning lanserade Folkhälsomyndigheten den 30 september 2024 kampanjen ”Tanke”, i samarbete med landets studenthälsomottagningar. Kampanjen erbjuder konkreta verktyg och stöd genom webbplatsen studenthälsa.se, där studenter kan få hjälp med att hantera stress och ångest. Som Dan Guttke, chef för avdelningen för utbildningsstöd på Karlstads Universitet, uttrycker det: ”Det är avgörande att vi uppmärksammar och arbetar aktivt med dessa frågor.” Läs mer om kampanjen här.

Internationella perspektiv på studentstress

Sverige är inte ensamt om att uppmärksamma denna problematik. Internationella initiativ som University Mental Health Charter i Storbritannien och American College Health Association i USA visar att studenters psykiska hälsa är en global utmaning som kräver omfattande åtgärder. Se AMCHAs arbete här.

Därför är studenter särskilt utsatta för stress

Forskning visar att studenters psykiska hälsa påverkas av flera samverkande faktorer som skapar en komplex stressituation. Den höga andelen stressade studenter – 30 procent jämfört med 22 procent bland yrkesverksamma – kan förklaras genom att studenter ofta befinner sig i en särskilt krävande livsfas med multipla utmaningar.

Prestationskrav och bedömningssystem

Ett av de mest framträdande problemen är det kontinuerliga prestationstrycket som präglar högskolestudier. Enligt Stockholms universitets forskning bidrar oreflekterade bedömningsmetoder och ett ensidigt fokus på resultat till ökad stress bland studenter. Detta manifesterar sig genom:

• Konstant press att prestera på tentor och examinerande moment
• Oro över studieresultat och framtida karriärmöjligheter
• Höga förväntningar på akademisk excellens

Ekonomisk och social press

Den ekonomiska situationen utgör ytterligare en betydande stressfaktor. UHR:s rapport visar att många studenter brottas med:

• Begränsade ekonomiska resurser och oro över studieskulder
• Utmaningar med att hitta och behålla boende
• Svårigheter att balansera deltidsarbete med studier

Mental påfrestning i övergångsfasen

En särskilt kritisk aspekt är den mentala påfrestningen som kommer med övergången till studentlivet. Enligt UHR:s undersökning rapporterar 62 procent av studenter med psykisk ohälsa att de lider av ångest, medan 56 procent upplever depressiva symptom. Detta kan kopplas till:

• Nya sociala sammanhang och risk för isolering
• Ökad självständighet och ansvar
• Anpassning till ny studiemiljö och studieteknik

Effektiva metoder för att hantera studierelaterad stress

Med den ökande stressen bland studenter blir det allt viktigare att hitta effektiva strategier för att hantera påfrestningarna. Folkhälsomyndighetens kampanj ”Tanke” har identifierat flera konkreta verktyg som visat sig särskilt hjälpsamma för att hantera studierelaterad stress och ångest.

Praktiska verktyg från studenthälsan

• Strukturerad studieplanering med regelbundna pauser
• Mindfulness och avslappningsövningar
• Rutiner för god sömnhygien
• Socialt stöd genom studiegrupper

Genom webbplatsen studenthälsa.se erbjuder kampanjen ”Tanke” specifika övningar och strategier anpassade för studenters vardag. Som framgår av SVT:s rapportering läggs särskild vikt vid att bygga upp motståndskraft mot stress genom regelbunden självreflektion och emotionell medvetenhet.

Internationellt beprövade metoder

Internationella initiativ som University Mental Health Charter i Storbritannien har utvecklat en rad framgångsrika strategier för stresshantering som nu implementeras i Sverige. Några centrala komponenter är:

• Aktiv gränssättning mellan studier och fritid
• Utveckling av stressreducerande studietekniker
• Regelbunden fysisk aktivitet som stressventil

Tidiga varningssignaler på överbelastning

Ett viktigt verktyg från UHR:s forskningsrapport är att lära sig identifiera tidiga tecken på stress:

• Försämrad koncentrationsförmåga
• Förändringar i sömnmönster
• Ökad irritabilitet eller oro
• Fysiska symptom som huvudvärk eller magbesvär

Här finns hjälp och stöd för stressade studenter

Med den alarmerande statistiken som visar att 30 procent av Sveriges studenter känner sig stressade, har flera omfattande stödinsatser utvecklats. Folkhälsomyndighetens kampanj ”Tanke” står i centrum för dessa insatser, med ett brett nätverk av resurser och stödtjänster speciellt anpassade för studenters behov.

Studenthälsans omfattande stödresurser

Genom samarbetet mellan Folkhälsomyndigheten och landets studenthälsomottagningar erbjuds nu ett förstärkt stöd via webbplatsen studenthälsa.se. Här finns specifika resurser som:

• Kostnadsfri rådgivning med legitimerade psykologer
• Digitala stresshanteringsverktyg
• Gruppstöd och workshops i stresshantering
• Individuella samtal med kuratorer

Internationella resurser tillgängliga för svenska studenter

Svenska studenter har även tillgång till flera internationella stödprogram. Ett exempel är Headspace, en digital plattform som erbjuder evidensbaserade verktyg för mental hälsa och stresshantering. Dessa resurser kompletterar de nationella stödinsatserna och ger ytterligare verktyg för att hantera studierelaterad stress.

Så söker du hjälp

• Kontakta din lokala studenthälsomottagning direkt via lärosätets webbplats
• Besök kampanjen ”Tanke” för direkta stödresurser
• Prata med din studierektor eller programansvarig om anpassade studiealternativ
• Ta del av UHR:s vägledning för studenter med psykisk ohälsa

Genom dessa samordnade insatser skapas ett heltäckande skyddsnät för studenter som upplever stress och psykisk påfrestning. Som Dan Guttke vid Karlstads Universitet understryker är det avgörande att dessa stödresurser finns lättillgängliga och att studenter vågar söka hjälp i ett tidigt skede.

Så förebygger lärosäten studenters stress

Med den alarmerande statistiken som visar att 30 procent av Sveriges studenter upplever stress, har flera lärosäten nu implementerat omfattande förebyggande åtgärder. Folkhälsomyndighetens kampanj ”Tanke” har banat väg för ett mer systematiskt preventivt arbete inom högre utbildning.

Strukturella förändringar i utbildningssystemet

Baserat på erfarenheter från University Mental Health Charter i Storbritannien har svenska lärosäten börjat implementera systematiska förändringar:

• Anpassade examinationsformer med fokus på lärande istället för enbart prestation
• Utveckling av mer flexibla studieplaner
• Integration av stresshanteringsverktyg i ordinarie kursupplägg
• Förbättrad koordination mellan akademisk personal och studenthälsovård

Preventiva insatser i praktiken

American College Health Association’s framgångsrika modell har inspirerat till flera konkreta åtgärder som nu implementeras vid svenska universitet:

Tidiga varningssystem

För att förebygga stress innan den blir övermäktig har studenthälsan, genom kampanjen ”Tanke”, utvecklat ett system för tidig identifiering av stressymptom. Detta inkluderar regelbundna hälsoscreeningar och proaktiv rådgivning för studenter i riskzonen.

Som framgår av UHR:s omfattande rapport är det avgörande att dessa förebyggande insatser implementeras systematiskt och långsiktigt för att effektivt motverka den ökande stressen bland studenter.