Vad betyder neurotisk personlighet?
En neurotisk personlighet beskriver vanligtvis en tendens att reagera starkt på hot, frustration eller förlust. Reaktionerna kan bestå av oro, ångest, ilska, frustration, skam eller sorg. Inom psykologin används framför allt begreppet neuroticism, som är ett personlighetsdrag snarare än en sjukdom. National Library of Medicines beskrivning av neuroticism tar upp dessa känslomässiga reaktioner.
Neuroticism är en av de fem dimensionerna i Big Five-modellen. De övriga är extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet. Modellen beskriver personlighet längs skalor: en person kan ha högre eller lägre neuroticism, men det finns ingen enkel gräns där någon plötsligt blir ”neurotisk”.
Hög neuroticism motsvarar i modellen lägre emotionell stabilitet. Låg neuroticism motsvarar större emotionell stabilitet och en mindre benägenhet att fastna i negativa känslor. Det betyder inte att en person med låg neuroticism aldrig blir rädd, ledsen eller stressad. Skillnaden gäller framför allt hur ofta, hur intensivt och hur länge reaktionerna brukar märkas. En forskningsöversikt om Big Five beskriver dimensionerna och deras skalor.
Orden används också i vardagligt språk, där ”neurotisk” kan låta värderande eller nedsättande. I psykologisk forskning syftar begreppet i stället på känslomässig reaktivitet. American Psychological Associations ordboksförklaring av neuroticism är en utgångspunkt för den betydelsen.
Är neurotisk personlighetsstörning en diagnos?
Nej. Neurotisk personlighetsstörning är inte en aktuell etablerad diagnos. Neuroticism är ett personlighetsdrag. En personlighetsstörning är däremot ett kliniskt tillstånd som bedöms utifrån diagnostiska kriterier, hur problemen påverkar vardagen och vilket lidande de orsakar.
Det går därför inte att ställa en diagnos genom att känna igen sig i en lista över oro, självkritik eller starka känslor. Sådana upplevelser kan finnas hos många människor och kan också hänga ihop med ångest, depression, stress eller andra tillstånd. Ett personlighetsdrag kan påverka psykisk hälsa på gruppnivå utan att säga vad som gäller för en viss individ.
Neuroticism och emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Neuroticism ska inte blandas ihop med emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, som också kallas borderline personlighetssyndrom. EIPS är en klinisk diagnos som bland annat kan innebära starka och snabbt växlande känslor, svårigheter i nära relationer, impulsivitet och ibland självskadebeteende. 1177 beskriver EIPS och hur en klinisk bedömning går till.
Det finns alltså en överlappning i att båda begreppen kan beröra känslomässig reaktivitet, men de betyder inte samma sak. Hög neuroticism är inte i sig ett tecken på EIPS, och EIPS kan inte identifieras genom ett personlighetstest för Big Five.
Neurotiska drag och symtom i vardagen
Vanliga neurotiska drag är frekventa eller intensiva negativa känslor, oro, ångest, nedstämdhet, irritabilitet och en stark reaktion på stress. Hög neuroticism kan också innebära större känslighet för stress och en större benägenhet till katastroftänkande. En möjlig vardaglig konsekvens är att osäkerhet upplevs som hot eller att negativa utfall föreställs. Cleveland Clinic beskriver sambandet mellan neuroticism, stresskänslighet och katastroftänkande.
Neurotiska symtom är däremot inget eget diagnostiskt symtomområde. Ordet används ofta för att beskriva upplevelser som kan förekomma vid hög neuroticism, men också vid ångest eller depression. Det är graden av besvär och påverkan på livet som avgör om en professionell bedömning behövs.
Följande är exempel på hur neurotiska drag kan märkas, inte en checklista för diagnos:
| Drag eller upplevelse | Så kan det märkas | Vad det kan påverka |
|---|---|---|
| Oro och grubblande | Tankar om vad som kan gå fel återkommer | Avkoppling, sömn och koncentration |
| Stark stressreaktion | En motgång väcker intensiv rädsla, frustration eller skam | Återhämtning och beslutsförmåga |
| Negativa känslor | Nedstämdhet, irritation eller ångest kommer ofta | Välbefinnande och relationer |
| Självkritik | Misstag får stort utrymme i tankarna | Självkänsla och motivation |
| Undvikande | Svåra uppgifter, konflikter eller sociala situationer skjuts upp | Arbete, studier och socialt liv |
Enstaka sådana reaktioner säger lite om en persons personlighet. Bedömningen handlar om återkommande mönster över tid och i flera situationer.
Hur skiljer sig hög neuroticism från ångest och depression?
Neuroticism är en dimension av personlighet. Ångest och depression är tillstånd med egna symtom och kliniska bedömningar. Hög neuroticism kan innebära större känslighet för stress och överlappar delvis med symtom på ångest och depression, men det är inte samma sak som att ha en ångest- eller depressionsdiagnos.
Forskning har kopplat högre neuroticism till större risk för depression, ångest och psykisk belastning. Sambanden påverkas samtidigt av tidigare symtom och andra faktorer. Därför kan personlighetsdraget inte ensamt användas för att förutsäga hur en individ kommer att må eller för att ställa diagnos. En forskningsartikel om neuroticism och psykisk ohälsa beskriver både överlappningen och begränsningarna.
Om oro, nedstämdhet eller stress återkommer, blir svår att kontrollera eller tydligt begränsar arbete, relationer, sömn eller andra delar av vardagen är det rimligt att söka professionell hjälp. En vårdgivare kan skilja mellan personlighet, tillfälliga reaktioner och behandlingsbara psykiska besvär.
Hur mäts neuroticism?
Neuroticism mäts vanligtvis som en del av ett personlighetstest som bygger på Big Five. Forskningsbaserade instrument, exempelvis NEO-PI-R, är utvecklade för att mäta personlighetsdimensioner. Resultatet beskriver en position på en skala och är inte en psykiatrisk diagnos. National Academies genomgång av personlighetstest tar upp skillnaden mellan mätning av drag och klinisk diagnostik.
Kan ett neurotiskt personlighetstest ge ett säkert svar?
Nej, ett kort test på nätet kan ge en fingervisning men kan inte fastställa att någon har ”neurotisk personlighet” eller en personlighetsstörning. Det finns inget stöd för en egenkonstruerad poängregel där svar på fyra eller fem på flera frågor automatiskt skulle visa hög neuroticism.
Du kan ändå använda frågor som underlag för egen reflektion:
- Hur ofta oroar jag mig för sådant som kan gå fel?
- Hur starkt reagerar jag på kritik, förlust eller besvikelser?
- Hur länge sitter negativa tankar eller känslor kvar?
- Påverkar reaktionerna min sömn, mina relationer eller min vardag?
- Undviker jag situationer främst för att slippa oro eller risken att misslyckas?
Frågorna hjälper dig att beskriva ett mönster, men de ger ingen diagnos. Vid tydligt lidande eller funktionspåverkan behövs en professionell bedömning.
Kan neuroticism förändras?
Personlighet är inte helt oföränderlig. Forskning om behandling visar att neuroticism kan minska, även om kortvariga förändringar ibland kan spegla att ångest eller depression har förbättrats snarare än en varaktig förändring av själva personlighetsdraget. En översikt om personlighetsförändring vid behandling tar upp denna skillnad.
I en studie av 70 vuxna med emotionella syndrom sågs en större minskning av neuroticism under behandlingsvecka 7–12 än under de första sex veckorna. Resultatet visar alltså en tidsmässig skillnad i just den studerade gruppen; det säger inte att samma förlopp gäller alla eller att en viss behandling passar alla. Studien finns registrerad i PubMed.
I en randomiserad studie av personer med generaliserat ångestsyndrom minskade neuroticism efter tolv behandlingstillfällen med kognitiv beteendeterapi eller metakognitiv terapi. Resultatet gäller den studerade populationen och visar inte att en viss behandling generellt är bäst för alla. Behandlingen riktas i praktiken mot de besvär som orsakar lidande, till exempel ångest eller depression. Den randomiserade studien finns registrerad i PubMed.
Strategier som kan vara användbara i vardagen är att lägga märke till katastroftankar, pröva om tolkningen håller och skapa rutiner som gör belastningen mer hanterbar. Andningsövningar eller mindfulness kan fungera som sätt att stanna upp, men de ersätter inte vård när besvären är omfattande.
Neuroticism och långsiktig hälsa
Högre neuroticism har i forskning kopplats till självskattad sämre hälsa och högre sjukdomsnivå, men dessa resultat är korrelationer. De visar inte automatiskt att neuroticism orsakar fysisk sjukdom. Psykisk belastning, tidigare symtom, levnadsvanor och andra omständigheter kan påverka sambanden. En översikt om neuroticism och fysisk hälsa beskriver dessa begränsningar.
En svensk studie följde 800 kvinnor från 1968 under 38 år. Deltagarna var 38–54 år vid studiens början. Under uppföljningen utvecklade 153 deltagare demens, varav 104 fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Högre neuroticism i medelåldern var associerad med ökad risk för Alzheimers demens och långvarig psykisk belastning. Sambandet med Alzheimers demens minskade efter justering för långvarig belastning.
Studien bevisar inte att neuroticism orsakar Alzheimers sjukdom. Deltagarna var kvinnor i Göteborgsområdet och resultatet kan därför inte generaliseras till hela befolkningen. Originalstudien finns registrerad hos PubMed.
Vanliga frågor
Vad är neuroticism?
Neuroticism är ett personlighetsdrag i Big Five-modellen. Det beskriver en tendens att reagera med negativa känslor som oro, ångest, ilska, skam eller sorg när man möter hot, frustration eller förlust. Draget finns på en skala och är inte en diagnos.
Vad betyder neurotisk?
”Neurotisk” används ofta om en person eller ett mönster som präglas av högre känslomässig reaktivitet, oro och benägenhet att uppleva psykisk påfrestning. Ordet är vardagligt laddat, medan neuroticism är det vanligare vetenskapliga begreppet för personlighetsdimensionen.
Är neurotisk personlighet samma sak som borderline?
Nej. Neuroticism är ett personlighetsdrag. Borderline, eller EIPS, är en klinisk diagnos med diagnostiska kriterier och kan bland annat innebära snabbt växlande känslor, impulsivitet och svårigheter i nära relationer. De två begreppen ska inte användas som synonymer.
Finns det fördelar med hög neuroticism?
Hög neuroticism innebär framför allt större känslighet för stress och negativa känslor. Vaksamhet inför risker kan märkas i vissa situationer, men det går inte att göra sådana möjliga effekter till en generell regel. Hur draget påverkar en person beror på sammanhang och övriga omständigheter.
När bör jag söka hjälp?
Sök vård eller kontakta en terapeut när oro, ångest, nedstämdhet eller stark känslomässig belastning orsakar tydligt lidande eller gör det svårt att fungera i vardagen. Nätbaserade personlighetstest kan inte ställa diagnos; en professionell bedömning behövs när besvären påverkar livet.
