Vad betyder rationalisera?
Att rationalisera betyder att hitta eller formulera skäl som får ett beteende, en känsla eller ett beslut att framstå som rimligt. Ofta handlar det om en förklaring som kommer efteråt och gör det lättare att acceptera det man redan har gjort eller bestämt sig för.
I vardagligt språk kan rationalisering också betyda effektivisering av en organisation eller arbetsprocess, till exempel genom att slå ihop eller avsluta aktiviteter. Inom psykologi har ordet en annan betydelse: där syftar rationalisering på en förklaring som kan rättfärdiga ett beteende eller skydda personen från obehagliga insikter.
| Begrepp | Betydelse |
|---|---|
| Rationalisera | Att förklara eller rättfärdiga något med skäl som låter logiska. |
| Rationalisering | Själva förklaringen eller processen att skapa den. |
| Rationalisering i organisationer | Effektivisering av verksamhet eller arbetsprocesser. |
Man rationaliserar alltså när man använder en till synes logisk förklaring för att försvara ett redan fattat beslut eller ett beteende. Cambridges ordboksdefinition beskriver den allmänspråkliga betydelsen som att hitta skäl för ett beteende eller beslut, särskilt sitt eget, ofta i efterhand.
Vad betyder rationalisering inom psykologi?
I psykologin är rationalisering en försvarsmekanism. Personen ger en logisk eller socialt accepterad förklaring till en handling, känsla eller övertygelse, trots att den egentliga orsaken kan vara en annan eller mindre bekväm. Förklaringen behöver inte vara helt falsk. Det som kännetecknar rationaliseringen är att den kan utelämna den del av situationen som hotar självbilden.
En person kan exempelvis säga att ett avslag på ett jobb inte spelade någon roll, eftersom arbetsplatsen ändå var dålig. Det kan finnas nackdelar med arbetsplatsen, men om förklaringen främst dyker upp för att slippa känna besvikelse kan den också fungera som rationalisering. American Psychological Association beskriver försvarsmekanismer som reaktionsmönster som kan skydda jaget från ångest kopplad till psykisk konflikt.
Rationalisering är inte en psykiatrisk diagnos. Försvarsmekanismer kan vara normala sätt att hantera vardagsproblem och yttre hot. Det blir mer bekymmersamt när en bekväm förklaring regelbundet ersätter självreflektion, ansvar eller kontakt med verkliga känslor.
Varför rationaliserar vi?
Rationalisering kan minska obehag när det vi gör inte stämmer med våra värderingar, mål eller uppfattningar om oss själva. Den kan därför skydda självkänslan och tillfälligt dämpa skuld, skam, ångest eller känslan av att vara hotad.
En närliggande förklaring är kognitiv dissonans. Det är psykiskt obehag som kan uppstå när två eller flera tankar, övertygelser eller handlingar inte passar ihop. Om en person ser sig själv som omtänksam men samtidigt har ljugit kan en efterhandsförklaring minska motsättningen: lögnen beskrivs då som nödvändig för att skydda någon annans känslor.
Rationalisering är ofta automatisk eller delvis omedveten, även om människor i vissa sociala situationer kan konstruera förklaringar mer medvetet. Läs mer om sambandet mellan rationalisering och dissonans i denna översikt om kognitiv dissonans och i förklaringen av kognitiv dissonans.
Exempel på rationalisering i vardagen
Följande exempel är illustrativa. En enskild kommentar bevisar inte att någon rationaliserar; sammanhanget, tidpunkten och mönstret spelar också roll.
- Efter ett avslag: ”Jag behövde inte det jobbet ändå.” Personen kan på så sätt slippa möta besvikelsen över att inte ha blivit vald.
- Efter ett dyrt inköp: ”Det var ett unikt tillfälle, så jag var tvungen att slå till.” Förklaringen kan dölja en stark köplust eller ett spontant beslut.
- Efter en lögn: ”Jag ljög för att skydda den andra personen.” Det kan vara en del av sanningen, men formuleringen kan också minska den egna skulden.
- Inför träning: ”Det är bättre för miljön att jag inte tar mig till gymmet.” I vissa fall kan det vara ett verkligt miljöargument; i andra kan det vara ett sätt att slippa erkänna låg motivation.
Fler vardagliga exempel finns i Psychology Todays genomgång av rationalisering och i exemplet på hur ett inköp kan rättfärdigas i efterhand.
Rationalisering som försvarsmekanism: när blir den ett problem?
En rationalisering kan ge kortvarig lättnad genom att göra en smärtsam situation enklare att stå ut med. Samtidigt kan den göra det svårare att erkänna ansvar eller undersöka vad som faktiskt ligger bakom ett beslut. Om mönstret upprepas kan den bekväma förklaringen ersätta lärande och förändring.
Överdriven rationalisering kan bland annat bidra till:
- sämre självreflektion, eftersom den egna berättelsen sällan prövas,
- undvikande av ansvar när problem förklaras med enbart yttre omständigheter,
- försämrade relationer när andra upplever att deras perspektiv avfärdas,
- en förvrängd bild av situationen när fakta väljs ut för att skydda självbilden.
Hur känner man igen rationalisering?
En förklaring kan vara värd att granska när den framför allt verkar skydda självbilden, minska skuld eller skam och uppstår först efter att beslutet eller beteendet redan har ägt rum. Fråga dig:
- Kom förklaringen före beslutet, eller först efteråt?
- Skulle jag beskriva situationen på samma sätt om jag inte behövde försvara mig?
- Vilka känslor försöker jag slippa känna?
- Finns det en annan förklaring som också passar fakta?
- Tar min förklaring hänsyn till min egen del av situationen?
Uttryck som ”det spelade ändå ingen roll” eller ”jag hade inget val” kan ibland vara signaler, särskilt när de används direkt efter en motgång eller konflikt. En lång och komplicerad förklaring är däremot inte automatiskt en rationalisering. Frågan är om argumenten håller vid närmare granskning och om personen är beredd att ompröva dem när nya fakta tillkommer. En fördjupad diskussion om skillnaden mellan rationellt resonemang och efterhandsförklaringar finns i denna artikel om rationalisering och rationalitet.
Rationalisering eller logiskt tänkande?
Logiskt tänkande prövar ett beslut mot fakta, alternativa förklaringar och möjliga konsekvenser. Rationalisering kan använda logiska ord och argument för att försvara något som redan har bestämts. Det avgörande är vilken funktion resonemanget fyller och om personen är beredd att ompröva det när nya fakta tillkommer.
| Logiskt tänkande | Rationalisering |
|---|---|
| Prövar flera möjliga tolkningar. | Letar främst efter stöd för den valda tolkningen. |
| Kan ändras när nya fakta tillkommer. | Skyddar ofta ett beslut eller en självbild. |
| Tar även hänsyn till motargument. | Undviker gärna obekväma känslor eller ansvar. |
Konceptualisering och rationalisering – vad är skillnaden?
Konceptualisering betyder att bilda eller strukturera begrepp utifrån erfarenheter eller inlärt material. Inom psykoterapi kan fallkonceptualisering innebära att man sammanför uppgifter om en persons problem, föreställningar och copingstrategier för att skapa en förståelse som vägleder behandlingen.
Rationalisering har ett annat fokus. Den handlar om en förklaring som rättfärdigar ett beteende, en känsla eller ett beslut, ofta efter att det har ägt rum. Konceptualisering försöker skapa en strukturerad förståelse av ett fenomen, medan rationalisering kan fungera som försvar för personen eller beslutet. Se APAs definition av konceptualisering och deras material om fallformulering.
Vad kan hjälpa mot överdriven rationalisering?
Börja med att skilja mellan observation, känsla, motiv och efterhandsargument. Skriv ner vad som hände, vad du kände i stunden, vilket beslut du tog och vilken förklaring du gav efteråt. Pröva sedan en alternativ tolkning utan att använda den för att döma dig själv.
- Acceptera obehagliga känslor utan att omedelbart förklara bort dem.
- Undersök vilka fakta som talar för och emot din första berättelse.
- Ta ansvar för den del av situationen som faktiskt var din.
- Be någon du litar på om ett perspektiv du själv kan ha missat.
- Öva på att säga ”jag vet inte ännu” när motivet är oklart.
Kognitiv omstrukturering inom KBT används för att identifiera, värdera och vid behov förändra situationsbundna tankar och bakomliggande övertygelser. KBT arbetar med sambanden mellan tankar, känslor och beteenden, men metoden är inte specifikt belagd som behandling mot rationalisering i sig. APA beskriver kognitiv omstrukturering och KBT närmare. Vid återkommande konflikter, stark ångest eller svårigheter att se sitt eget mönster kan samtal med psykolog eller terapeut vara relevant.
Vanliga frågor
Är all rationalisering dålig?
Nej. Försvarsmekanismer kan vara normala sätt att hantera vardagsproblem och psykiskt obehag. Rationalisering blir främst problematisk när den används så ofta eller ensidigt att den hindrar självinsikt, ansvar och kontakt med ett underliggande problem.
Vad betyder rationalisera i en vanlig mening?
Det betyder att förklara eller rättfärdiga något med skäl som låter rimliga, ofta i efterhand. I en organisationskontext kan rationalisering däremot syfta på effektivisering av verksamhet eller arbetsprocesser.
Är rationalisering samma sak som att vara rationell?
Nej. Att vara rationell handlar om att kunna resonera och analysera. Rationalisering handlar i psykologisk mening om att konstruera eller använda en förklaring för att försvara ett beteende, en känsla eller ett redan fattat beslut.
Är rationalisering en diagnos?
Nej. Rationalisering är ett psykologiskt begrepp och en försvarsmekanism, inte en psykiatrisk diagnos.
Hur vet jag om jag själv rationaliserar?
Undersök om förklaringen kom efter beslutet, främst skyddar din självbild eller minskar skuld och skam. Fråga också om du kan tänka dig en alternativ förklaring och om du är beredd att erkänna din egen del i situationen.
