Sjukskrivning vid stress – när kan det bli aktuellt?
Stress kan påverka både måendet och förmågan att arbeta. Stress i sig ger däremot inte automatiskt rätt till sjukskrivning. En läkare bedömer om sjukdom eller skada har satt ned din arbetsförmåga. Därefter prövar Försäkringskassan om du uppfyller villkoren för sjukpenning utifrån läkarintyget och kraven i arbetet.
En konflikt, hög arbetsmängd eller ångest på jobbet är viktiga delar av situationen som vården kan behöva känna till. Beskriv därför vilka besvär du har, hur länge de har funnits och vilka arbetsuppgifter du inte längre klarar. Arbetsrelaterad stress kan påverka både måendet och den faktiska arbetsförmågan, men det är den medicinska bedömningen och nedsättningen av arbetsförmågan som ligger till grund för sjukskrivning och sjukpenning.
Försäkringskassan beskriver kraven för läkarintyg och sjukpenning, inklusive kopplingen mellan sjukdom och nedsatt arbetsförmåga.
Vanliga orsaker till sjukskrivning vid stress
Arbetsrelaterad stress kan uppstå när kraven under en längre tid blir svåra att hantera. Exempel som kan behöva tas upp med chef, skyddsombud eller vården är hög arbetsbelastning, otillräckliga resurser, liten möjlighet att påverka arbetet, otydliga mål och motstridiga förväntningar. Även bristande stöd, återkommande omorganisationer och ensamt ansvar för komplicerade uppgifter kan göra arbetssituationen svårare.
Sådana omständigheter kan vara viktiga när du beskriver din situation, men de är inte i sig fastställda orsaker som automatiskt leder till sjukskrivning. Vården behöver bedöma besvären och hur de påverkar arbetsförmågan. Arbetsmiljöverket kan vara en utgångspunkt när du vill förstå och beskriva organisatoriska problem på arbetsplatsen.
Hur blir man sjukskriven för stress?
Om stress, ångest eller andra besvär gör att du inte fungerar i arbetet kan du behöva söka vård. Vården bedömer din medicinska situation och om den påverkar arbetsförmågan. Ett läkarintyg ska beskriva hur sjukdomen begränsar din förmåga att utföra arbetet. Försäkringskassan bedömer sedan arbetsförmågan i relation till läkarintyget och arbetets krav.
- Sjukanmäl dig till arbetsgivaren första sjukdagen. Berätta att du är sjuk och inte kan arbeta. Arbetsgivaren kan behöva information om din arbetsförmåga och om vilka arbetsanpassningar som kan vara möjliga, men inte nödvändigtvis din diagnos.
- Kontakta vården. Sök en medicinsk bedömning när stress, ångest eller andra besvär påverkar din förmåga att arbeta. Beskriv både symtomen och hur de märks i arbetet.
- Lämna läkarintyg när det behövs. För anställda behövs normalt läkarintyg från och med sjukdag åtta. Undantag kan förekomma.
- Ansök om sjukpenning om sjukperioden fortsätter. Från sjukdag 15 kan du ansöka hos Försäkringskassan, efter att arbetsgivaren har sjukanmält dig.
För rätt till sjukpenning måste arbetsförmågan vara nedsatt med minst en fjärdedel. Du behöver också ha en inkomst som minskat på grund av sjukdomen och en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Sjukpenning kan lämnas på 25, 50, 75 eller 100 procent beroende på graden av nedsatt arbetsförmåga.
Akut stressreaktion och ångest på jobbet
En akut stressreaktion eller stark ångest på jobbet kan vara skäl att söka vård för en individuell bedömning. När du kontaktar vården kan du konkret berätta vad som händer under arbetsdagen, vilka uppgifter som blivit svåra och hur besvären påverkar exempelvis sömn, koncentration och återhämtning. Det hjälper vården att bedöma den medicinska situationen och arbetsförmågan.
Om arbetssituationen är den utlösande faktorn bör du också ta upp den med arbetsgivaren. Det kan handla om att prioritera om, minska arbetsmängden eller tillfälligt anpassa arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska föra dialog med den sjukskrivna och bedöma om arbetet kan anpassas. Företagshälsovården kan bidra med stöd och råd om arbetsanpassning.
Sjukskriven för stress: sjuklön, karensavdrag och sjukpenning
Ekonomin ser olika ut beroende på var i sjukperioden du befinner dig. För anställda gäller normalt följande:
| Period | Vad händer? |
|---|---|
| Första sjukdagen | Du sjukanmäler dig till arbetsgivaren. Ett karensavdrag görs enligt reglerna för sjuklön. |
| Sjukdag 1–14 | Arbetsgivaren betalar normalt sjuklön under de första 14 kalenderdagarna. |
| Från sjukdag 15 | Du kan ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan efter arbetsgivarens sjukanmälan. |
Det korrekta begreppet är karensavdrag, inte karensdag. Sjuklön och sjukpenning är inte samma sak: arbetsgivaren hanterar eller betalar normalt sjuklönen i början av perioden, medan Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning. Ett läkarintyg är ett underlag i bedömningen.
Vid deltidssjukskrivning kan sjukpenning lämnas på 25, 50 eller 75 procent. Hur arbetstiden ska förläggas behöver stämmas av med arbetsgivaren och Försäkringskassan. Om du blir sjuk igen inom fem dagar efter att du återgått i arbete hanteras sjukperioden som en fortsättning, och nytt läkarintyg behövs normalt från sjukdag åtta.
Hur länge kan man vara sjukskriven för stress?
Det finns ingen generell tidsgräns som avgör hur länge någon får vara sjukskriven för stress. Bedömningen utgår från om sjukdomen fortfarande sätter ned arbetsförmågan och från det medicinska underlaget. Försäkringskassan prövar arbetsförmågan i relation till arbetets krav och enligt rehabiliteringskedjans olika steg.
| Tidpunkt | Vad arbetsförmågan normalt bedöms mot |
|---|---|
| Dag 1–90 | Ditt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos arbetsgivaren. |
| Efter dag 90 | Andra arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren. |
| Efter dag 180 | Arbeten på den vanliga arbetsmarknaden. |
Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut för anställda. För arbetslösa bedöms arbetsförmågan mot den vanliga arbetsmarknaden från början. Tidsgränserna gör det viktigt att hålla kontakt med vården, arbetsgivaren och Försäkringskassan under sjukperioden.
Arbetsgivarens stöd och arbetsanpassning
Arbetsgivaren ska bedöma om arbetsuppgifter och arbetssituation kan anpassas och ha dialog med dig om vad som fungerar. Möjliga åtgärder kan vara tydligare prioriteringar, förändrat ansvar, tillfälligt minskad belastning, andra arbetsuppgifter eller regelbundna avstämningar. Åtgärden behöver passa både ditt medicinska läge och verksamhetens förutsättningar.
- Ta upp arbetsbelastningen tidigt med chefen.
- Beskriv vilka situationer eller arbetsuppgifter som inte fungerar.
- Kom överens om tydliga förväntningar och uppföljning.
- Undersök om företagshälsovården kan hjälpa till.
- Dokumentera vad ni har kommit överens om.
Arbetsgivaren kan samverka med vården eller företagshälsovården kring råd om arbetsanpassning. Försäkringskassan kan också samordna arbetslivsinriktad rehabilitering mellan vården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer. Arbetsgivare kan ansöka om arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.
En gradvis återgång kan vara en möjlig väg tillbaka. Arbetstid, uppgifter och ansvar kan trappas upp stegvis när det är medicinskt och praktiskt lämpligt. Företagshälsovård och regelbundna avstämningar kan ge stöd, men återgången behöver planeras individuellt.
Vad du kan göra under sjukperioden
Följ vårdens råd och lämna de uppgifter som behövs till Försäkringskassan. Håll också den kontakt med arbetsgivaren som behövs för planering och arbetsanpassning. Kontakten kan fokusera på arbetsförmåga, praktiska åtgärder och nästa avstämning.
Om du behöver avstå från arbete för medicinsk behandling eller rehabilitering kan förebyggande sjukpenning vara aktuell. Det är en annan situation än vanlig sjukpenning och prövas av Försäkringskassan.
Arbetsmiljöfrågor kan även tas vidare med skyddsombud eller facklig representant. Det kan vara särskilt relevant när problemen främst rör arbetets organisation, prioriteringar eller resurser.
Vanliga frågor
Kan man sjukskriva sig själv för stress?
Du kan sjukanmäla dig till arbetsgivaren första sjukdagen, men rätten till sjukpenning prövas inte av dig själv. Vården bedömer sjukdom och arbetsförmåga, och Försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning.
Kan ångest på jobbet ge sjukskrivning?
Ångest kan ingå i en medicinsk situation som påverkar arbetsförmågan. Vården behöver bedöma besvären och deras konsekvenser. Berätta därför både om ångesten och om vilka arbetsuppgifter eller situationer du inte klarar.
Kan man vara deltidssjukskriven för stress?
Ja, sjukpenning kan lämnas på 25, 50 eller 75 procent när arbetsförmågan är nedsatt i motsvarande grad. Arbetstidens förläggning ska stämmas av med arbetsgivaren och Försäkringskassan.
Vad händer efter sjukdag 14?
Från sjukdag 15 kan du ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan, efter att arbetsgivaren har sjukanmält dig. Försäkringskassan bedömer sedan arbetsförmågan utifrån läkarintyget och arbetets krav.
