Vad är emotionell ensamhet?
Emotionell ensamhet innebär att sakna någon att anförtro sig åt och dela djupare tankar och känslor med. Man kan alltså ha människor omkring sig och ändå känna sig ensam. Det skiljer sig från att frivilligt välja egentid, som ofta ger återhämtning och inte behöver upplevas som ett problem.
Ensamhet är en subjektiv upplevelse. För vissa handlar den främst om att sakna nära kontakt, medan andra känner sig utanför sociala sammanhang eller har svårt att få vardagen att fungera. Folkhälsomyndighetens underlag om ofrivillig ensamhet beskriver emotionell ensamhet som bristen på en person att dela det innersta med.
Hur vanligt är emotionell ensamhet?
Emotionell ensamhet rapporteras oftare av män än av kvinnor. Totalt uppger 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna att de saknar någon att dela sina innersta tankar och känslor med. Bland personer under 45 år är emotionell ensamhet nästan dubbelt så vanlig bland män som bland kvinnor. Skillnaden mellan könen är alltså särskilt stor i de yngre åldersgrupperna.
I Nationella folkhälsoenkäten 2024 uppgav 6 procent av befolkningen att de ofta eller alltid besväras av ensamhet. Ytterligare 13 procent uppgav att de besväras ibland. De här talen gäller ensamhet generellt, medan uppgifterna om 17 respektive 10 procent gäller emotionell ensamhet.
| Vad som mäts | Andel |
|---|---|
| Emotionell ensamhet bland män | 17 procent |
| Emotionell ensamhet bland kvinnor | 10 procent |
| Besväras ofta eller alltid av ensamhet | 6 procent |
| Besväras ibland av ensamhet | 13 procent |
Ensamhet är vanligast i yngre och äldre åldersgrupper samt bland personer som bor ensamma, har en funktionsnedsättning eller är sjukskrivna eller arbetslösa. Folkhälsomyndighetens statistik om ensamhet redovisar fler uppgifter om förekomst och skillnader mellan grupper.
Folkhälsomyndigheten har också tagit fram den nationella strategin Tillsammans – för god gemenskap i hela befolkningen. Mötesplatser och aktiviteter i kommunal eller ideell regi är exempel på insatser som används mot ensamhet.
Ensamhet och depression – vilket är sambandet?
Långvarig ensamhet är förknippad med högre risk för depression och ångest. Sambandet är ömsesidigt: psykisk ohälsa kan också göra det svårare att ta kontakt och behålla relationer, vilket kan öka risken för ensamhet. Det är därför missvisande att tala om en särskild medicinsk diagnos som heter ensamhetsrelaterad depression. Forskningen och statistiken visar samband, men inte att ensamhet ensam orsakar depression.
År 2022 hade 24 procent av personer som besvärades av ensamhet allvarlig psykisk påfrestning. Bland personer som inte besvärades av ensamhet var motsvarande andel 4 procent. Samma år uppgav 28 procent av dem som besvärades av ensamhet att de haft suicidtankar, jämfört med 9 procent bland personer som inte besvärades av ensamhet. Uppgifterna beskriver alltså skillnader mellan grupper och ska inte tolkas som att alla som känner sig ensamma får depression eller suicidtankar. Se Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag om hur ensamhet påverkar hälsan för mer information.
Ensamhetssymtom och tecken på depression
Det finns inget enskilt test som visar ensamhet genom ett visst symtom. Enligt 1177 kan ensamhet yttra sig som att man saknar någon att prata med, känner sig utanför eller har svårt att fungera i vardagen. Exempel på upplevelser kan därför vara:
- att sakna någon att anförtro sig åt
- att känna sig utanför trots att andra människor finns i närheten
- att dra sig undan sociala kontakter
- att ha svårt att få vardagen att fungera.
Oro inför sociala situationer och minskad motivation kan förekomma vid ångest eller depression, men ska inte beskrivas som specifika symtom på ensamhet. 1177 nämner bland annat nedstämdhet, trötthet, minskad glädje eller lust, låg ork, meningslöshet, låg självkänsla, hopplöshet, koncentrationssvårigheter, ångest, irritation och sömnsvårigheter som vanliga symtom vid depression. Suicidtankar kan också förekomma.
| Det du märker | Vad det kan handla om |
|---|---|
| Saknar någon att dela tankar och känslor med | Emotionell ensamhet |
| Känner dig utanför eller har få sociala sammanhang | Ensamhet eller social isolering |
| Nedstämdhet, minskad lust, hopplöshet och låg ork | Symtom som kan förekomma vid depression |
| Oro, rädsla och undvikande | Symtom som kan förekomma vid ångest |
Enskilda symtom räcker inte för att fastställa depression. 1177 skriver att depression kan misstänkas när flera besvär har funnits i mer än två veckor. Läs mer om symtom och diagnos på 1177:s sida om depression.
Så kan du bryta isolering
Det finns ingen enskild lösning som passar alla. Ett första steg kan vara att sätta ord på vad som saknas: en nära samtalspartner, fler vardagskontakter eller ett sammanhang där du känner dig delaktig.
- Ta en liten kontakt: skicka ett meddelande, ring någon du litar på eller föreslå en kort promenad.
- Välj återkommande sammanhang: föreningsliv, studiecirklar, volontärarbete, träning eller andra lokala aktiviteter kan ge möjlighet att träffa samma personer flera gånger.
- Använd mötesplatser: kommunen, ideella organisationer och andra lokala aktörer kan erbjuda aktiviteter och sociala mötesplatser.
- Säg vad du behöver: en konkret formulering som ”jag behöver prata med någon” kan göra det lättare för en närstående att förstå situationen.
- Sök stöd tidigt: om ensamheten kombineras med nedstämdhet, ångest, sömnproblem eller minskad ork kan vården hjälpa till att bedöma vad som behövs.
Folkhälsomyndigheten beskriver mötesplatser och aktiviteter i kommunal eller ideell regi som vanliga svenska insatser mot ensamhet. Myndigheten betonar samtidigt att effekterna av olika insatser behöver utvärderas bättre. Läs mer i kartläggningen av ensamhetens förekomst, konsekvenser och åtgärder.
När ska man söka vård?
Kontakta en vårdcentral om ensamheten följs av depression eller ångest, eller om du under en längre tid har svårt att sova, arbeta, studera eller sköta vardagen. En första bedömning kan göras på vårdcentralen. Därefter kan du få hjälp som passar situationen. Socialstyrelsen anger att både psykologisk behandling och läkemedel kan hjälpa vid depression eller ångestsyndrom. Se Socialstyrelsens information för patienter.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Information om ensamhet och när det är lämpligt att söka vård finns på 1177:s sida om ensamhet.
Om du har suicidtankar ska du söka hjälp och kontakta vården eller 1177. Vid akut fara eller konkreta planer ska du söka psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Se även 1177:s råd till dig som har självmordstankar.
Vanliga frågor
Vad betyder emotionell ensamhet?
Emotionell ensamhet betyder att sakna någon att anförtro sig åt och dela djupare tankar och känslor med. Den kan finnas även när du har familj, vänner eller kollegor omkring dig.
Vilka är vanliga ensamhetssymtom?
Vanliga upplevelser är att sakna en nära samtalspartner, känna sig utanför, dra sig undan eller ha svårt att fungera i vardagen. Nedstämdhet, ångest, sömnproblem och låg ork kan också förekomma, men kan samtidigt vara tecken på depression eller ångest.
Kan ensamhet orsaka depression?
Långvarig ensamhet är förknippad med högre risk för depression och ångest, men sambandet är ömsesidigt. Ensamhet innebär därför inte automatiskt att du har eller kommer att få depression.
När bör jag söka hjälp?
Sök hjälp på vårdcentralen om besvären håller i sig, påverkar vardagen eller om flera depressionssymtom funnits i mer än två veckor. Ring 1177 för rådgivning. Vid akut självmordsrisk eller konkreta planer ska du ringa 112 eller söka psykiatrisk akutmottagning.