Vilken medicin mot ångest är bäst?
Det finns ingen generell bästa medicin mot ångest, oro eller stress. Behandlingen väljs utifrån vilken typ av ångest du har, eventuell depression eller annan samsjuklighet, tidigare behandling och risken för biverkningar. Vid de flesta ångestsyndrom rekommenderar Läkemedelsverket KBT som förstahandsbehandling. SSRI och SNRI är läkemedelsalternativ när läkemedel behövs eller när KBT inte räcker.
Ångest kan bland annat visa sig som ständig oro, katastroftankar, rastlöshet, irritabilitet, muskelspänning, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem. Vilka symtom du har och hur länge de funnits påverkar bedömningen. Därför kan samma medicin mot oro och ångest vara relevant för en person men olämplig för en annan.
Ångestbehandling efter diagnos
Rekommendationerna skiljer sig mellan ångestsyndrom:
| Besvär | Vanlig behandlingsordning |
|---|---|
| Generaliserat ångestsyndrom, GAD | SSRI i första hand och SNRI i andra hand |
| Paniksyndrom | KBT i första hand, SSRI i andra hand och klomipramin i tredje hand |
| Social ångest | KBT i första hand, SSRI i andra hand och klomipramin i tredje hand |
| Depression med samtidig ångest | Antidepressiva med dokumenterad effekt på ångest kan övervägas |
Tabellen visar behandlingsprinciper, inte en personlig ordination. Starta, kombinera, dosera eller avsluta inte receptbelagda ångestläkemedel på egen hand. Behandlingen behöver anpassas och följas upp av vården, särskilt om den omfattar bensodiazepiner. Mer information finns i Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation.
SSRI och SNRI mot ångest och depression
SSRI är selektiva serotoninåterupptagshämmare och den vanligaste antidepressiva läkemedelsgruppen. Vissa SSRI används också vid ångestsyndrom. SNRI påverkar serotonin och noradrenalin; venlafaxin och duloxetin är SNRI-preparat som är godkända i Sverige.
SSRI och SNRI används normalt som regelbunden behandling, inte som snabbverkande tabletter vid ett enstaka ångestpåslag. Effekten och biverkningarna behöver följas upp. Antidepressiva kan ge utsättningssymtom, vilket är ett skäl att planera förändringar tillsammans med vården.
Vid samtidig depression och ångest kan vissa SSRI, venlafaxin eller klomipramin vara relevanta eftersom de har dokumenterad effekt på ångestsyndrom. Ta upp båda tillstånden vid vårdkontakten, så att behandlingen kan väljas utifrån både depressionen, ångesten och risken för biverkningar. Läs mer om depressionsbehandling vid annan psykisk sjukdom.
Snabbverkande ångestdämpande och medicin vid behov
Snabbverkande ångestdämpande läkemedel är inte samma sak som en långsiktig behandling av ångest. Vid social ångest kan betablockerare i enstaka fall användas vid prestationsrelaterade symtom, men evidensen för användningen är bristfällig. De är alltså inte en generell behandling mot ångest och oro. Beskriv dina symtom och situationen för vården innan ett sådant alternativ övervägs.
Buspiron är inte en etablerad snabbverkande behandling vid behov, och dokumentationen vid GAD är svag. SSRI och SNRI ska inte heller ses som ångestdämpande tabletter för ett enstaka akut påslag.
Bensodiazepiner: lugnande medicin med beroenderisk
Bensodiazepiner bör generellt undvikas som ångestdämpande eller sederande läkemedel. Skälen är bland annat beroenderisk, negativ kognitiv påverkan samt risk för impulsgenombrott och suicidalt beteende.
I undantagsfall kan bensodiazepiner övervägas som korttidsbehandling när andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Då behöver läkaren individualisera behandlingsplan, mängd, behandlingstid och utsättning. De är inte en rutinmässig lösning på långvarig oro. Läkemedelsverket beskriver främst dokumentation från korttidsstudier, ofta högst åtta veckor vid social ångest.
Pregabalin och buspiron vid GAD
Pregabalin rekommenderas inte som förstahandsmedel vid GAD. Läkemedelsverket beskriver effekten jämfört med placebo som liten, samtidigt som biverkningsprofilen är ogynnsam och beroendeutveckling kan förekomma. Pregabalin kan övervägas som tillägg först när andra evidensbaserade alternativ har prövats.
Buspiron rekommenderas inte heller vid GAD i det aktuella underlaget, eftersom dokumentationen bedöms som svag. Det bör därför inte förväntas vara en bevisat effektiv akutbehandling eller ett självklart alternativ för långvarig oro. Fråga vården hur underlaget ser ut för just dina besvär innan du jämför buspiron med andra ångestmediciner.
KBT och andra alternativ till medicin
KBT är en central behandling vid ångest. Den kan innehålla psykoedukation, arbete med tankar och beteenden samt exponering. Exponering innebär att stegvis närma sig situationer som väcker ångest, i stället för att alltid undvika dem. Vid paniksyndrom kan kombinationen av KBT och SSRI ge bättre effekt än enbart KBT eller enbart SSRI. Vid social ångest har kombinationsbehandling däremot inte visats ge ytterligare vinster jämfört med respektive behandling ensam, enligt Läkemedelsverkets rekommendation.
Egenvård kan stödja behandlingen. Regelbunden sömn, regelbundna måltider och fysisk aktivitet lyfts fram vid ångest. Koffein och energidrycker kan förstärka hjärtklappning, ångest och oro. Läs även 1177:s information om ångest.
Receptfria tabletter och naturläkemedel mot oro
Det går inte att rekommendera receptfria ångestdämpande läkemedel generellt utifrån det aktuella underlaget. Det saknas också stöd här för att johannesört, passionsblomma eller L-teanin ska beskrivas som etablerade behandlingar mot ångest. Naturliga produkter är inte automatiskt riskfria och kan påverka andra läkemedel.
Om du tar läkemedel bör du därför fråga läkare eller apotekspersonal innan du börjar med ett receptfritt preparat, naturläkemedel eller kosttillskott. Det gäller även om produkten marknadsförs som lugnande medicin vid oro eller inre stress.
Så går du vidare med ångestmedicin
Kontakta vården om oro eller ångest återkommer, begränsar vardagen eller påverkar sömn, arbete och relationer. En bedömning kan klargöra om besvären passar med GAD, paniksyndrom, social ångest, depression eller något annat. Ta med information om tidigare behandlingar, andra läkemedel och biverkningar.
Om ångesten är ny, kraftig eller svår att förstå kan vården också bedöma om andra orsaker behöver uteslutas. Vid återkommande besvär kan du fråga om KBT, exponering och om läkemedelsbehandling är motiverad.
Vanliga frågor
Vilken medicin är bäst mot ångest och oro?
Det finns ingen medicin som är bäst för alla. Vid de flesta ångestsyndrom är KBT förstahandsbehandling. När läkemedel används beror valet bland annat på ångestsyndrom, samsjuklighet, tidigare behandling och biverkningsrisk. Vid GAD rekommenderas SSRI i första hand och SNRI i andra hand.
Finns det medicin mot stress och inre oro?
Stress och oro kan ha flera orsaker och behöver bedömas utifrån symtom och varaktighet. Sömn, regelbundna måltider och fysisk aktivitet kan stödja återhämtningen, medan koffein och energidrycker kan förstärka oro och hjärtklappning. Vid långvariga eller begränsande besvär kan vården bedöma behovet av KBT eller läkemedel.
Vad är den bästa medicinen mot GAD?
Vid GAD rekommenderas SSRI i första hand och SNRI i andra hand. Pregabalin rekommenderas inte som förstahandsmedel eftersom effekten jämfört med placebo är liten, biverkningsprofilen ogynnsam och beroendeutveckling kan förekomma. Buspiron rekommenderas inte eftersom dokumentationen är svag.
Kan man ta ångestmedicin vid behov?
Betablockerare kan i enstaka fall användas vid prestationsrelaterad social ångest, men evidensen är bristfällig. Bensodiazepiner bör generellt undvikas och är inte en rutinmässig lösning. Buspiron är inte en etablerad snabbverkande vid behov-medicin.
Kan jag bli beroende av ångestdämpande läkemedel?
Bensodiazepiner har beroenderisk och pregabalin kan också innebära risk för beroendeutveckling. SSRI och SNRI är inte snabbverkande vid behovsmedel, men antidepressiva kan ge utsättningssymtom. Följ därför den plan som du och vården har gjort.
Kan KBT kombineras med medicin?
Ja, kombinationen kan vara relevant i vissa fall. Vid paniksyndrom kan KBT och SSRI ge bättre effekt tillsammans än var och en för sig. Vid social ångest har kombinationen inte visats ge ytterligare vinster jämfört med KBT eller läkemedel ensamt.
Är ångest en allvarlig sjukdom?
Ångestsyndrom kan ge ständig oro, katastroftankar, rastlöshet, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter och kan påverka vardagen tydligt. Sök vård om besvären är återkommande, svåra eller hindrar dig från att fungera som vanligt. Läs mer i Läkemedelsverkets beskrivning av ångestsyndrom.
