Det starka sambandet mellan ekonomi och psykisk ohälsa
Nya data från Folkhälsomyndigheten visar att personer med ekonomiska problem löper tre gånger så hög risk att drabbas av psykiska besvär jämfört med personer som har det bättre ställt ekonomiskt. Detta oroväckande samband framträder särskilt tydligt i den senaste nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, där hela 20 procent av personer med ekonomiska svårigheter rapporterar svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Detta kan jämföras med endast 6 procent bland personer utan ekonomiska problem.
Ett dubbelriktat samband som påverkar hela livet
Forskarna har identifierat ett tydligt dubbelriktat samband mellan ekonomiska svårigheter och psykisk ohälsa. När ekonomin sviktar ökar risken för psykiska besvär markant, samtidigt som psykisk ohälsa kan försvåra möjligheterna att arbeta och därmed försämra den ekonomiska situationen ytterligare. Detta skapar en negativ spiral som kan vara svår att bryta. Enligt Folkhälsomyndigheten har omkring hälften av alla personer med ekonomiska problem även en långvarig sjukdom som påverkar arbetsförmågan.
Ekonomiska marginalers betydelse för hälsan
I dagens samhälle, där kostnaderna för grundläggande behov som mat, el och transport fortsätter att stiga, blir effekten på hälsan särskilt påtaglig för personer med små ekonomiska marginaler. Forskning visar att denna ekonomiska press inte bara påverkar den psykiska hälsan genom ökad stress och oro, utan även kan leda till försämrad fysisk hälsa genom:
- Svårigheter att upprätthålla hälsosamma matvanor
- Begränsade möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation
- Uppskjuten vårdsökande av ekonomiska skäl
- Försämrad sömnkvalitet på grund av ekonomisk stress
Enligt aktuell forskning rapporterar 12 procent av Sveriges befolkning svårigheter att klara löpande utgifter för mat, hyra och räkningar under det senaste året. Denna grupp uppvisar betydligt högre nivåer av stress, ångest och depression jämfört med befolkningen i övrigt.
Hur ekonomiska utmaningar skapar stress i vardagen
I takt med att kostnaderna för grundläggande behov fortsätter att stiga, upplever allt fler svenskar en ökad ekonomisk stress. Enligt Folkhälsomyndigheten rapporterar 12 procent av Sveriges befolkning svårigheter att klara löpande utgifter för mat, hyra och räkningar – en situation som skapar betydande psykiska påfrestningar.
Vardagens ekonomiska utmaningar
De senaste åren har präglats av kraftiga kostnadsökningar som särskilt drabbar hushåll med begränsade ekonomiska marginaler:
- Matpriserna har stigit markant, med vissa basvaror som visar betydande prisökningar
- Elkostnader har i vissa fall ökat med upp till 80-90 procent på årsbasis
- Transportkostnader har stigit med omkring 25 procent
För personer med långvarig sjukdom blir situationen särskilt ansträngd. Omkring hälften av de som rapporterar ekonomiska problem har också en långvarig sjukdom som påverkar arbetsförmågan, vilket skapar en särskilt utsatt situation där hälsa och ekonomi påverkar varandra negativt. Detta bekräftas av forskning som visar att ekonomisk stress ofta leder till försämrad sömnkvalitet, ökad ångest och fysiska stressymptom.
Den dagliga stressens påverkan
När grundläggande behov blir svåra att tillgodose skapas en konstant oro som påverkar hela livssituationen. Detta tar sig uttryck i:
- Svårigheter att planera för framtiden
- Konstant oro över oväntade utgifter
- Uppskjuten vårdsökande av ekonomiska skäl
- Försämrade möjligheter till återhämtning och sociala aktiviteter
Ångest och oro vid ekonomiska svårigheter
När ekonomiska problem tynger vardagen kan ångesten bli överväldigande. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste undersökning upplever hela 20 procent av personer med ekonomiska svårigheter svåra besvär av ängslan, oro eller ångest – en markant ökning jämfört med befolkningen i övrigt där siffran ligger på 6 procent.
Hur ekonomisk stress påverkar den mentala hälsan
Ekonomisk stress kan manifestera sig på flera olika sätt i vardagen. För personer som kämpar med att få ekonomin att gå ihop kan den konstanta oron leda till både psykiska och fysiska symtom. Detta blir särskilt påtagligt för de cirka 12 procent av Sveriges befolkning som har svårt att klara löpande utgifter för grundläggande behov som mat, hyra och räkningar.
- Sömnsvårigheter på grund av ekonomiska bekymmer
- Koncentrationssvårigheter i vardagen
- Ökad spänning i kroppen
- Återkommande orostankar om framtiden
Vanliga symtom vid ekonomisk oro
Den ekonomiska stressen förstärks ytterligare av de kraftiga kostnadsökningarna i samhället. Forskning visar att personer med ekonomiska problem ofta utvecklar ett mönster av återkommande ångestsymtom som kan inkludera:
- Konstant oro över oväntade utgifter
- Panikångest vid räkningar och ekonomiska beslut
- Undvikandebeteenden kring ekonomiska frågor
- Social isolering på grund av begränsad ekonomi
För personer med långvarig sjukdom blir situationen särskilt komplex, då omkring hälften av de som rapporterar ekonomiska problem också har en långvarig sjukdom som påverkar arbetsförmågan. Detta skapar en särskilt utsatt situation där hälsa och ekonomi påverkar varandra i en negativ spiral som kan vara svår att bryta.
Hjälp och stöd vid ekonomisk stress
För dig som kämpar med ekonomisk stress finns det flera vägar till stöd och hjälp i Sverige. Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har nyligen ökat sina satsningar inom området, med hela 1,56 miljarder kronor avsatta för insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention under 2024. Detta enligt Folkhälsomyndigheten.
Tillgängliga stödinsatser i Sverige
Det finns flera olika typer av stöd tillgängliga för personer som upplever ekonomisk stress:
- Ekonomiskt stöd i form av behovsprövade bidrag och förmåner
- Psykiatrisk vård och samtalsstöd via primärvården
- Rehabiliteringsprogram för återgång till arbete
- Stöd för personer med funktionsnedsättning
- Yrkesinriktad vuxenutbildning för att stärka arbetsmarknadsmöjligheter
Vägar till professionell hjälp
När ekonomiska problem påverkar din psykiska hälsa är det viktigt att veta vilka professionella stödresurser som finns tillgängliga. Enligt aktuell forskning är tidig hjälp avgörande för att förhindra att situationen förvärras. Här är viktiga vägar till stöd:
- Vårdcentral – din första kontaktpunkt för psykisk ohälsa
- Budget- och skuldrådgivning via din kommun
- Arbetsförmedlingen – för stöd kring arbetssökande och kompetensutveckling
- Försäkringskassan – för information om sjukpenning och rehabilitering
För personer med långvarig sjukdom finns särskilda stödinsatser tillgängliga genom Folkhälsomyndighetens rehabiliteringsprogram, som syftar till att underlätta återgång till arbetslivet och därmed förbättra både den ekonomiska situationen och den psykiska hälsan.
Förebyggande åtgärder vid ekonomisk stress
När ekonomiska problem hotar din psykiska hälsa är förebyggande åtgärder avgörande. Enligt Folkhälsomyndigheten är det viktigt att agera tidigt för att förhindra att situationen förvärras och utvecklas till mer allvarliga psykiska besvär.
Praktiska verktyg för ekonomisk stabilitet
För att förebygga ekonomisk stress krävs både praktiska och psykologiska strategier. Detta är särskilt viktigt då forskning visar att ekonomiska problem tredubblar risken för psykiska besvär.
- Skapa en realistisk budget och följ den systematiskt
- Kartlägg alla fasta och rörliga utgifter
- Identifiera områden där kostnader kan minskas
- Bygg upp en buffert för oväntade utgifter när möjligt
- Sök professionell ekonomisk rådgivning tidigt
Stresshantering i vardagen
För att minska risken för psykiska besvär vid ekonomiska utmaningar rekommenderar experter följande hälsofrämjande aktiviteter:
- Upprätthåll dagliga rutiner för mat och sömn
- Prioritera kostnadsfri fysisk aktivitet
- Håll kontakt med vänner och familj
- Delta i sociala aktiviteter som inte kostar pengar
- Sök tidigt stöd via vårdcentral eller kommunens stödtjänster
För personer med långvarig sjukdom är det extra viktigt att prioritera dessa förebyggande åtgärder, då omkring hälften av gruppen med ekonomiska problem också har en långvarig sjukdom som påverkar arbetsförmågan. Genom att kombinera praktiska ekonomiska strategier med aktiv stresshantering ökar möjligheterna att bryta den negativa spiralen mellan ekonomiska problem och psykisk ohälsa.
