Ångest och depression ökar när familj drabbas av covid-19

Mentala hälsoeffekter vid covid-19

Den psykiska hälsan hos närstående till covid-19-patienter har visat sig vara särskilt utsatt under pandemin. En banbrytande studie från Karolinska Institutet visar att familjemedlemmar och nära vänner till personer som insjuknat i covid-19 löper betydligt högre risk att utveckla ångest och depression. Risken ökar markant, med 7-8 procent fler rapporterade fall av ångest- och depressionssymtom bland dem som har en nära anhörig som drabbats av covid-19, jämfört med befolkningen i övrigt.

Världshälsoorganisationen (WHO) har dokumenterat en global ökning av ångest och depression med 25 procent under pandemins första år. Detta mönster blir särskilt tydligt när man studerar närstående till covid-19-patienter som krävt sjukhusvård.

Särskilt sårbara grupper

Familjemedlemmar till sjukhusinlagda covid-19-patienter
Nära vänner som fungerar som primära vårdgivare
Personer med tidigare historik av psykisk ohälsa

Enligt forskare vid Karolinska Institutet kan den psykiska påfrestningen för familjemedlemmar jämföras med att förlora någon i en onaturlig död. Detta understryker behovet av att uppmärksamma inte bara patienternas utan även de närståendes psykiska hälsa. Du som känner oro för en familjemedlem med covid-19 bör veta att dessa känslor är vanliga och att det finns hjälp att få – något som du kan läsa mer om i vår artikel om hur ensamhet påverkar mental hälsa.

Vanliga symtom på ångest och depression hos närstående

När en familjemedlem insjuknar i covid-19 kan närstående uppleva en rad olika psykiska symtom. Enligt Karolinska Institutets omfattande studie är risken särskilt förhöjd om den sjuka personen behöver sjukhusvård. Den psykiska påfrestningen kan vara jämförbar med att förlora någon i en onaturlig död.

Känslomässiga och fysiska symtom

Återkommande oro och ångestkänslor
Nedstämdhet som varar längre än två veckor
Sömnsvårigheter och förändrade sömnmönster
Koncentrationssvårigheter
Fysiska symtom som hjärtklappning och andningsbesvär

Särskilt oroande är att dessa symtom kan kvarstå långt efter att den sjuka familjemedlemmen tillfrisknat. Studier från Yale Medicine visar att depression och ångest kan bli långvariga följdtillstånd, inte bara för covid-19-patienter utan även för deras närstående.

Riskfaktorer för förvärrade symtom

Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat flera faktorer som kan förvärra ångest- och depressionssymtom hos närstående:

Social isolering under vårdtiden
Ekonomisk stress på grund av sjukfrånvaro
Begränsad tillgång till stöd och vård
Tidigare historik av psykisk ohälsa

Om du känner igen dessa symtom hos dig själv eller en närstående, är det viktigt att veta att du inte är ensam. Läs mer om hur ensamhet kan påverka din mentala hälsa i vår artikel om sambandet mellan ensamhet och depression.

Psykologiskt stöd för närstående till covid-19-patienter

När en familjemedlem drabbas av covid-19 är det avgörande att närstående får rätt psykologiskt stöd. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är en integrerad vårdmodell som omfattar både fysisk och psykisk hälsa avgörande för att hantera de mentala hälsoutmaningar som uppstår i samband med covid-19.

Tillgängliga stödresurser och behandlingsalternativ

Forskning från Yale Medicine understryker vikten av en omfattande behandlingsapproach som inkluderar:

Individuell psykoterapi och rådgivning
Gruppstöd för familjemedlemmar
Psykosocial rehabilitering
Stresshanteringstekniker

Integrerad vård och tvärvetenskaplig approach

Karolinska Institutets forskning visar att en tvärvetenskaplig behandlingsmodell är mest effektiv. Detta omfattar samordnade insatser från olika vårdgivare:

Primärvårdsläkare för grundläggande hälsokontroller
Psykologer och terapeuter för emotionellt stöd
Socialarbetare för praktiskt stöd och resurser
Specialistvård vid behov av mer omfattande insatser

Som närstående är det viktigt att komma ihåg att söka hjälp tidigt. Precis som vid andra former av psykisk ohälsa kan tidig intervention göra stor skillnad för återhämtningen. Läs mer om hur olika former av stöd kan påverka mental hälsa i vår artikel om förväntanseffekter vid behandling av ångest.

Praktiska strategier för att hantera oro för sjuka familjemedlemmar

När en familjemedlem drabbas av covid-19 är det naturligt att känna oro och ångest. Enligt Karolinska Institutets omfattande studie är det viktigt att uppmärksamma sina egna känslor och reaktioner för att förebygga långvarig psykisk ohälsa. Den psykiska påfrestningen kan vara särskilt stor när en familjemedlem behöver sjukhusvård.

Konkreta åtgärder för egen psykisk hälsa

Upprätthåll dagliga rutiner för sömn och måltider
Håll regelbunden kontakt med vårdpersonal för uppdateringar
Ta pauser från nyheter och sociala medier
Prioritera egen återhämtning och vila

Världshälsoorganisationen (WHO) har dokumenterat att stressnivåerna ökar markant bland närstående till covid-19-patienter. Därför är det avgörande att implementera strategier för stresshantering tidigt i förloppet.

När du bör söka professionell hjälp

Det finns tydliga varningssignaler som indikerar när din oro har blivit ohälsosam och kräver professionell hjälp:

Sömnproblem som varar längre än två veckor
Påträngande tankar som stör vardagen
Fysiska symptom som hjärtklappning eller andnöd
Svårigheter att sköta dagliga rutiner

Yale Medicine betonar i sin forskning vikten av att söka hjälp i tid, eftersom tidigt stöd kan förebygga långvariga psykiska besvär. Precis som vid andra former av psykisk påfrestning är det viktigt att komma ihåg att du inte är ensam – det finns professionell hjälp att få.

Vägen till psykisk återhämtning

För närstående till covid-19-patienter är vägen till psykisk återhämtning ofta komplex och kräver ett helhetsgrepp. Världshälsoorganisationen (WHO) betonar vikten av en integrerad vårdmodell som kombinerar olika behandlingsformer för att effektivt hantera både ångest och depression.

Evidensbaserade behandlingsmetoder

Enligt Yale Medicine’s forskning är en tvärvetenskaplig behandlingsapproach mest effektiv för långsiktig återhämtning. Detta inkluderar:

Kognitiv beteendeterapi (KBT) specifikt anpassad för trauma och krisreaktioner
Strukturerad stresshantering och mindfulnessövningar
Familjeterapi för att stärka relationerna inom familjen
Medicinsk uppföljning vid behov av farmakologisk behandling

Långsiktig återhämtning och uppföljning

Karolinska Institutets studie visar att långsiktig uppföljning är avgörande för att förebygga kroniska tillstånd. Framgångsrik återhämtning bygger på:

Regelbunden utvärdering av psykiska symtom
Anpassning av behandlingsplanen efter individuella behov
Kontinuerligt stöd från vårdpersonal och stödgrupper
Integration av fysisk aktivitet och socialt stöd i vardagen

Det är viktigt att komma ihåg att återhämtning tar tid och att det är normalt att uppleva både framsteg och bakslag under processen. Genom att kombinera professionellt stöd med egenvård och socialt stöd ökar chanserna för en framgångsrik återhämtning betydligt.