Epilepsi och Stress: Ett Komplext Samband

Publicerad: 12 juni 2025 | Uppdaterad: 12 juni 2025

Stress är en vanlig utlösande faktor för epileptiska anfall, men sambandet är mer komplicerat än vad många tror. I denna artikel utforskar vi hur stress påverkar personer med epilepsi, vilka medicinska mekanismer som ligger bakom, och praktiska strategier för att hantera stress i vardagen.

Sambandet mellan epilepsi och stress

Personer med epilepsi rapporterar ofta att stress är en av de vanligaste utlösande faktorerna för anfall. Forskning bekräftar detta samband, där både långvarig och akut stress kan påverka anfallsfrekvensen. Enligt en studie från 2025 rapporterade 62% av deltagarna med epilepsi att stress påverkade deras anfallsfrekvens negativt, medan endast 13% inte upplevde någon koppling mellan stress och anfall.

Det är dock viktigt att förstå att sambandet är dubbelriktat – epilepsi kan orsaka stress, och stress kan utlösa eller förvärra epileptiska anfall. Denna onda cirkel skapar ofta en betydande psykologisk börda för personer med epilepsi. Rädsla för anfall i sociala situationer eller på arbetet kan öka stressnivåerna, vilket i sin tur kan öka risken för anfall.

Medicinska mekanismer

På en biologisk nivå aktiverar stress hypotalamus-hypofys-binjurar-axeln (HPA-axeln), vilket leder till frisättning av stresshormoner som kortisol. Forskning publicerad i eNeuro har visat att dysfunktion i HPA-axeln ökar risken för plötslig död vid epilepsi (SUDEP). Studier på möss visade att stressexponering kan påverka HPA-axelns funktion och bidra till anfallsrelaterade hjärtarytmier.

En annan viktig mekanism är oxidativ stress, där överproduktion av fria radikaler skadar nervceller och främjar epileptogena processer. En omfattande litteraturgranskning publicerad i Epilepsia fastställde att antioxidantterapi kan minska skador orsakade av oxidativ stress i djurmodeller av epilepsi och potentiellt minska anfallsfrekvensen.

Forskning har också visat att tidig exponering för stress kan förändra hjärnans utveckling och öka känsligheten för epileptiska anfall senare i livet. En studie publicerad i Frontiers in Molecular Neuroscience fann att adenosindistribution via silkestransplantat kunde reducera DNA-metylering och epileptogena förändringar i hippocampus, vilket pekar på lovande behandlingsvägar.

Stress som anfallsutlösare

En studie publicerad i Epilepsy & Behavior identifierade att depression fungerar som en mediator mellan stress/ångest och ökad anfallsfrekvens. Detta innebär att depression kan förstärka effekten av stress på anfallsfrekvensen, vilket understryker vikten av att behandla både stress och depression hos personer med epilepsi.

Stress kan manifestera sig på olika sätt och vara både akut och kronisk. Akut stress, som uppstår vid plötsliga händelser som en olycka eller en deadline på jobbet, kan utlösa anfall hos känsliga individer. Kronisk stress, som långvariga problem på arbetet, relationsproblem eller ekonomiska svårigheter, kan gradvis sänka anfallströskeln och göra det lättare för anfall att uppstå.

Det är dock viktigt att notera att stressens påverkan varierar mellan individer. Vissa personer med epilepsi kan vara mycket känsliga för även milda stressfaktorer, medan andra kanske inte märker någon koppling alls. Detta understryker vikten av individualiserad vård och personliga strategier för stresshantering.

Effektiva stresshanteringsmetoder

Mindfulness-baserade tekniker har visat sig vara särskilt effektiva för att hantera stress hos personer med epilepsi. En systematisk granskning publicerad i Neurology Asia (2025) visade att mindfulness-baserade program förbättrade livskvaliteten och minskade ångestsymtom hos deltagare med epilepsi. Dessa program fokuserar på medveten närvaro i nuet och acceptans av tankar och känslor utan att döma.

Progressiv muskelavslappning är en annan beprövad metod. En randomiserad studie från 2018 jämförde progressiv muskelavslappning med en kontrollgrupp och fann en signifikant minskning av stress och förbättring av livskvalitet hos personer med epilepsi. Tekniken innebär att systematiskt spänna och slappna av olika muskelgrupper för att minska fysisk spänning.

Andningstekniker är enkla men kraftfulla verktyg för att hantera stress i vardagen. Djupandning aktiverar det parasympatiska nervsystemet, vilket motverkar ”kamp eller flykt”-responsen som kan förvärra stress. En enkel övning är 4-7-8-tekniken: andas in genom näsan i 4 sekunder, håll andan i 7 sekunder, och andas ut genom munnen i 8 sekunder.

Behandlingsalternativ

Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat lovande resultat för att hantera stress och förbättra livskvaliteten hos personer med epilepsi. En metaanalys från 2024 publicerad i PubMed rapporterade en signifikant minskning av depressiva symtom hos patienter med epilepsi som genomgick KBT. Denna terapiform hjälper individer att identifiera och ändra negativa tankemönster kring anfall och stress.

Farmakologisk behandling kan behöva justeras för att bättre hantera anfall under perioder av ökad stress. Det är viktigt att diskutera med din neurolog om du märker ett tydligt samband mellan stress och anfall, eftersom dosjusteringar eller tillägg av andra mediciner kan vara fördelaktigt. I vissa fall kan tillfällig användning av anxiolytika övervägas, men detta måste alltid ske under noggrann medicinsk övervakning.

Ketogen diet har visat potential för att reducera anfallsfrekvensen genom att stabilisera blodsockernivåer, vilket indirekt kan minska stressens påverkan på anfall. Enligt Epilepsy Alliance America kan denna diet, under medicinsk övervakning, vara ett komplement till traditionell behandling för vissa patienter.

Praktiska tips för vardagen

Att skapa rutiner och struktur i vardagen kan minska stress och därmed anfallsrisken. Regelbundna tider för sömn, måltider och mediciner hjälper till att stabilisera kroppens rytmer. En anfallsdagbok kan också vara ett värdefullt verktyg för att identifiera mönster mellan stressfulla händelser och anfall. Anteckna stressnivåer, sömnkvalitet, medicinering och anfallsförekomst för att upptäcka potentiella samband.

Sömnhygien är särskilt viktig, eftersom sömnbrist kan både öka stress och sänka anfallströskeln. Rekommendationer inkluderar att gå och lägga sig vid samma tid varje kväll, undvika elektronik innan sänggående, och skapa en lugn sovmiljö. Som Holly Wagner berättar i en intervju med Epilepsy Society, ledde sömnbrist i kombination med arbetsrelaterad stress till ökad frekvens av nattliga anfall för henne.

Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara effektiv för att reducera stress och kan potentiellt minska anfallsfrekvensen. Aktiviteter som promenader, simning eller yoga är särskilt fördelaktiga. Yoga kombinerar fysisk aktivitet med andningstekniker och mindfulness, vilket ger flera fördelar för stresshantering. En studie från Epilepsy Awareness Day visade att regelbunden yogapraxis minskade självrapporterad stress och förbättrade sömn hos deltagare med epilepsi.

Stöd och resurser

Socialt stöd är avgörande för att hantera både epilepsi och stress. Stödgrupper erbjuder en miljö där personer kan dela erfarenheter, strategier och känslor med andra som verkligen förstår. Organisationer som Epilepsy Foundation och Epilepsy Society erbjuder både online- och personliga stödgrupper, utbildningsmaterial och praktiska verktyg som anfallsdagböcker.

Arbetsplatsanpassningar kan vara avgörande för att minska arbetsrelaterad stress. Enligt Wexner Medical Center kan flexibla arbetstider, möjlighet till korta pauser för stresshantering, och öppen kommunikation med arbetsgivare om epilepsi bidra till en mindre stressfull arbetsmiljö.

Professionellt stöd från neurologer, psykologer och epilepsisjuksköterskor är viktigt för att utveckla en omfattande stresshanteringsplan. En tvärvetenskaplig approach som kombinerar medicinsk behandling, psykologiska interventioner och livsstilsanpassningar ger ofta de bästa resultaten. Många epilepsicenter erbjuder nu specialiserade tjänster för stresshantering och psykologiskt stöd som en integrerad del av epilepsivården.

Sammanfattning

Sambandet mellan epilepsi och stress är komplex men väldokumenterad. Stress kan fungera som en utlösande faktor för anfall genom olika biologiska mekanismer, samtidigt som epilepsi i sig kan leda till ökad stress och ångest. Denna onda cirkel kräver en holistisk behandlingsapproach som adresserar både de neurologiska och psykologiska aspekterna av sjukdomen.

Effektiva stresshanteringsstrategier som mindfulness, KBT, regelbunden fysisk aktivitet och god sömnhygien kan signifikant förbättra livskvaliteten för personer med epilepsi. Individualiserade approacher som tar hänsyn till personliga stressutlösare och coping-stilar är särskilt effektiva.

Framtida forskning bör fokusera på att utveckla mer specifika interventioner riktade mot de biologiska mekanismerna genom vilka stress påverkar anfallsaktivitet, samt på att förbättra tillgången till stresshanteringsprogram som en integrerad del av epilepsivården. Genom att kombinera medicinsk behandling med effektiv stresshantering kan personer med epilepsi få bättre kontroll över sin sjukdom och uppnå en förbättrad livskvalitet.

Sambandet mellan epilepsi och stress: vad forskningen visar